Afrikansk fotboll beskrivs ibland som genomsyrad av vidskeplighet och trolldom. Men är detta påstående verkligen korrekt?
Ja, men det är inte hela bilden, menar en socialantropolog som studerat fenomenet.
På söndag spelas finalen i Afrikanska mästerskapet mellan värdlandet Elfenbenskusten och Nigeria. Intresset för turneringen är stor, eftersom många av världens bästa spelare deltar.
Socialantropologen Uros Kovac vid universitetet i Groningen i Nederländerna reagerar mot den ensidiga bild som ofta ges av fotboll i Afrika om att fotbollen genomsyras av vidskeplighet och trolldom. Bilden är betydligt mer komplex än så, menar han.
Uros Kovac ser fotbollen i ljuset av globaliseringen. I stället för att tala om fotbollens “magi” som unik för Afrika, borde vi inse att det andliga tänkandet existerar i hela fotbollsvärlden.
Det hindrar inte att tro, vidskeplighet och olika former av religiös utövning existerar inom afrikansk fotboll.
Inför årets mästerskap profeterade en pastor i Ghana att stjärnan Jordan Ayew skulle göra stort avtryck under turneringen. Och Egyptens fotbollsförbund offrade en ko i ett försök att bringa lycka till landslaget.
Inget av detta inträffade. Jordan Ayew gjorde ett mål i turneringen och Ghana försvann redan i gruppspelet medan Egypten, som spelade final för fyra år sedan, slogs ut i åttondelsfinalen av DR Kongo.
Många rykten
Ett problem, menar Kovac, är att det cirkulerar många rykten och påståenden om häxkraft, dryckesoffer till förfäder, åkallande av andar, bad i drycker och användning av örter med påstådda mystiska krafter.
“Under min ett år långa fältstudie om fotboll i västra Kamerun har jag aldrig en enda gång stött på detta personligen. I stället har jag hört ändlösa diskussioner om vad som påstås förekomma.”
“Det pratades mycket om ´den andliga värld´ där fotbollsmatcher avgörs, och rykten cirkulerade om spelare och klubbar som använde sig av mystiska metoder för att få fördelar”, skriver Uros Kovac på sajten Africa Is A Country.
Religioner påverkar
En annan dimension som sällan nämns är den påverkan som de stora religionerna, framför allt islam och kristendom, utövar på den afrikanska kontinenten.
Ett exempel på detta är karismatisk pentekostalism, enligt Uros Kovac.
”I västra Kamerun var det pingstvännerna som verkade mest bekymrade över ´den andliga världen´ och den påstådda spridningen av onda andar. Inom och utanför fotbollen.”
Salt framför bussen
Uros Kovac berättar att spelare och klubbar i hög grad vände sig till karismatiska ”gudsmän” för bön och profetior med syftet att ge dem styrka, beskydd och tur.
Vid ett tillfälle anlände laget till fotbollsarenan där de skulle spela match. Då strödde tränaren salt framför bussen. Förklaringen som gavs var att handlingen har en biblisk koppling.
När spelarna smörjde in sig med olivolja gjorde de detta eftersom de ville återfå styrka inför viktiga matcher. Den olja som de använde hade välsignats av en pastor.
Olika etikett
“Detta tillvägagångssätt, eller praxis, har stora likheter med det som brukar betecknas som ´magi´. Men de rubricerades inte som sådana och det fanns inget hemlighetsfullt med dem” skriver Uros Kovac.
Han avslutar med iakttagelsen att andlighet, vidskeplighet, tro, religion eller vad man väljer att kalla det, inte enbart ger nya perspektiv på fotboll utan på politik, makt och samhället i stort.
