Nyheter

Sveriges första frikyrkoförsamling skildrades i SVT

Frikyrkorörelsens bidrag till Sveriges demokratisering lyfts fram – men en historisk miss ryms också i Historien om Sverige

Den svenska frikyrkans tillkomst skildras i det senaste avsnittet av dokumentärserien Historien om Sverige. I en scen rekonstrueras det baptistiska dopet i Vallersvik 1848, som ledde till att den första frikyrkoförsamlingen bildades. Men i en annan scen görs en historisk miss när ett katolskt radband visas i ett frikyrkligt kapell.

”Folket tar makten” heter avsnittet som skildrar den svenska demokratins framväxt. Frikyrkorna, organiserade som demokratiska föreningar, lyfts fram som en viktig bidragande orsak till att demokratiseringstanken slog rot i samhället.

– Det innebär att alla människor har en röst. Oavsett om du är man eller kvinna, rik eller fattig, gammal eller ung, så har du lika rösträtt, och du avgör saken på demokratiska församlingsmöten där du diskuterar och röstar. Det växer farm en demokrati underifrån, säger Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, i programmet.

Ett av de första baptistiska dopen i Sverige, förrättat i Vallersvik 1848, skildras i Historien om Sverige.

Ett av de första baptistiska dopet i Sverige, förrättat i Vallersvik 1848 rekonstrueras i en scen, och beskrivs som startskottet för frikyrkorörelsen.

– Väckelsen, eller frikyrkorna som man också säger, betonar att den religiösa tron ska vara individens eget val. Det ska inte vara något som påläggs uppifrån, från statskyrkan eller från staten. Så här kommer en individualism in i det svenska samhället, säger Joel Halldorf.

Inget kolonialt fenomen

Fredrik Lindé, producent till dokumentärfilmen Frikyrkans historia, menar att skildringen av väckelserörelsens inledande skede över lag är rättvisande.

– Man fick inte intrycket att det var något amerikanskt kolonialt fenomen, utan det var ju enkla människor som hade mött det här i främst Tyskland som tog med sig det hem, säger han till Dagen.

Fredrik Lindé är aktuell med boken ”Ta av dig korset och följ mig” (Libris förlag).

Samtidigt säger Fredrik Lindé att han gärna hade sett något sägas om frikyrkorörelsens betydelse för musiklivet i det svenska samhället. De tidiga frikyrkoförsamlingarna hade knappast råd med dyra instrument, såsom orglar, och fick därför använda det instrument som stod till medlemmarnas förfogande: rösten. Plötsligt hade enkelt folk lärt sig att sjunga fyrstämmigt – något som var ovanligt på den tiden.

– Frikyrkan blev en musikalisk bildningsrörelse på gräsrotsnivå, långt innan körrörelsen i Svenska kyrkan kom i gång under 1900-talet, säger Fredrik Lindé, som menar att Sveriges nutida framgångar på den internationella musikscenen går att spåra tillbaka till den tiden.

Katolskt radband

I en scen visas i ett frikyrkligt kapell ett föremål som knappast lär ha förekommit i väckelserörelsens tidiga historia: en rosenkrans, alltså ett katolsk radband.

– Det är klart att det är en miss från produktionens sida, men jag har förståelse för att en sådan sak ändå kan slinka igenom, säger Fredrik Lindé.

En rosenkrans, alltså ett katolskt radband, förekommer i ett frikyrkligt kapell i Historien om Sverige.

---

Fakta: Frikyrkorörelsen i SVT-serie

  • Det senaste avsnittet av SVT:s storsatsning Historien om Sverige behandlar demokratins framväxt.
  • Som en del av den historien skildras det först baptistiska dopet i Sverige i mitten av 1800-talet. Dopförrättare var den danske pastorn A.P. Førster.
  • De personer som döptes i Vallersvik bildade den första baptistförsamlingen i Sverioge. Pastor i församlingen blev F.O. Nilsson, vars liv och gärning har skildrats i Frikyrkopodden.

---

Fler artiklar för dig