Inom den närmsta tiden kommer den politiska striden om könstillhörighet att avgöras. M och L vill göra det enklare att byta kön, men frågan splittrar regeringen där KD försöker stoppa det nya lagförslaget.
– Vi vill inte att kön ska bli något godtyckligt och att könsbyte blir en lättvindig sak, säger Christian Carlsson (KD), ordförande i socialutskottet.
Borde det bli enklare att byta juridiskt kön? Den frågan ligger i botten i en pågående politisk strid som splittrar regeringen och som fått Moderaterna och Liberalerna att på egen hand gå fram med ett förslag på en ny könstillhörighetslag. Målet är att runda regeringskollegan KD och i stället söka stöd med de rödgröna partierna i riksdagen.
Frågan är omdiskuterad och känslig, inte minst eftersom flera röster redan höjts om att det pågår en vårdskandal i Sverige där ovanligt många unga tjejer har sökt sig till vården för att få byta kön.
Frågan handlar om vilka juridiska regler som ska gälla för den som vill byta kön, men också hur vården ska agera för att hantera alla som säger sig vara födda i fel kropp, och vill ha hjälp.
Sitter på nyckelposition
Christian Carlsson (KD) är ordförande i socialutskottet där frågan just nu hanteras. Han har en nyckelroll när KD nu ska försöka stoppa lagförslaget, eller åtminstone göra vissa justeringar. Dagen möter honom inne på hans kontor i riksdagen.
– Det är väldigt ovanligt att riksdagen väljer att besluta om en ny lag utan att det ligger en proposition från regeringen i botten. M och L har valt att försöka runda oss i den här frågan, säger han.
Själv tycker han att förslaget till ny könstillhörighetslag inte är tillräckligt berett och därför hoppas KD på att en ny lag inte klubbas igenom.
– Det vi nu kräver är att man skickar ut det här på remiss, säger Christian Carlsson.
Målet med en remissrunda är att få in mer expertkunskap, vilket skulle kunna påverka själva lagstiftningen. Tidigare har exempelvis den S-ledda regeringen skickat ut sitt förslag på ny könstillhörighetslag på remiss vilket fick som konsekvens att de ändrade sig. Bland annat drog de tillbaka det kontroversiella förslaget att tolvåringar skulle kunna få byta kön.
Avgörs snart
Som ordförande i socialutskottet redogör Christian Carlsson för den preliminära tidsplan som satts upp i den här politiska frågan. Ett viktigt datum är den 13 februari. Majoriteten i socialutskottet vill då att alla partier ska ha satt ned foten och redogjort för sin ståndpunkt. Efter det kan själva lagstiftningen skrivas ihop.
– Sedan kan frågan komma upp till debatt och votering i riksdagens kammare den 17 april.
Men det här är alltså ett tidsschema som KD vill spräcka i och med att man vill remittera ärendet.
Upp till individen
I sak är det flera punkter som Kristdemokraterna är tveksamma till. Christian Carlsson tycker att den lagstiftning som finns redan nu är fullt tillräcklig, där det går att byta juridiskt kön om du har fyllt 18 år, har diagnostiserats med könsdysfori och under en längre tid haft uppfattningen att du är född i fel kön. Som det är nu krävs det slutligen också ett godkännande från Socialstyrelsen.
Förslaget som M och L nu lägger fram handlar om att sänka det här till 16 år samt att införa en förenklad prövning av könsidentiteten.
– Så lång som möjligt vill man utgå från individens uppfattning om sig själv och från den enskildes självbestämmande. M och L:s förslag innebär att det inte kommer att krävas en könsdysforidiagnos, säger Christian Carlsson.
Bakbinder experterna
Han tycker också att det är olyckligt att man inte behöver någon flerårig dokumentation av sin önskan att byta kön.
– Man vill bakbinda professionen, menar Christian Carlsson.
– Många forskare och professorer har redan slagit larm om en lavinartad ökning av unga personer som söker vård för könsdysfori. De säger att ett juridiskt könsbyte i tidig ålder skulle kunna vara ett första steg som kan leda till hormonbehandlingar som är irreversibla och ytterst till könskorrigering. Det är ytterst allvarligt om man gör det här väldigt enkelt, säger han.
Inte minst tycker han att det bör ringa en del varningsklockor efter alla vittnesmål från dem som senare ångrat sig efter att ha bytt kön.
Andra diagnoser
Christian Carlsson lyfter också fram att i många av fall har de som sökt vård för könsdysfori även någon annan diagnos, vilket kan vara själva grundproblemet. Med större fokus på självidentifikation menar han att risken är stor att vården inte kan fånga upp det här.
– Det kan vara någon som finns inom autismspektrat där vi vet att många har svårt att förhålla sig till sin egen kropp, inte minst i puberteten. De kan då uppfatta saker på ett sätt som senare visade sig vara fel.
Tyvärr, säger Christian Carlsson, har det smugit in en hel del ideologi i frågan om könstillhörighet. Det är anledningen till att frågan är så politisk kontroversiell, och till viss del har det även påverkat hur vården agerar.
Bättre vård i stället
– Vår grundinställning är att det juridiska könet ska stämma överens med det biologiska. Vi vill inte att kön ska bli något godtyckligt och att könsbyte blir en lättvindig sak, säger Christian Carlsson.
– Det vi ser är i stället ett behov av att förbättra vården för dem som lider av könsdysfori. Alltför många får vänta alltför länge. Så svaret är att korta köerna, men inte att sänka åldersgränsen eller att ta bort kravet på att man ska ha en diagnos för att få byta kön.
Det finns ytterligare kritik mot förslaget, exempelvis risken för missbruk om man på ett enkelt sätt kan byta personnummer i samband med ett könsbyte, något som exempelvis kriminella skulle kunna utnyttja.
Om ni verkligen vill stoppa det här måste ni väl kunna göra det, ytterst genom att lämna regeringen?
– Vi tycker att det är olyckligt att vi inte kan komma överens i regeringen och att L och M vänder sig till riksdagen för att söka stöd. Vi försöker att stoppa det här och har med oss SD. Men vi har också hört att många i den moderata riksdagsgruppen är kritiska, också inom S finns det delade meningar, inte minst har kvinnoförbundet och Annika Strandhäll protesterat.
Men ni kan hota med att lämna regeringen?
– Vi kan lämna regeringen för vilken fråga vi vill, men det är ändå riksdagen som stiftar lagar i slutändan. Så det är riksdagen som behöver ta sitt förnuft till fånga här. Tre olika regeringar har hanterat den här frågan som är så pass komplex att ingen av dem varit redo att lägga fram en proposition.
Överst på KD:s önskelista står att S eller M ändrar sig, men om inte det fungerar finns också en förhoppning att ledamöterna ska rösta efter sitt eget samvete för att på så sätt förhindra en riksdagsmajoritet vid voteringen.
