För fjärde gången på kort tid fälls Sverige i FN:s kommitté mot tortyr.
– Vi ser allvarligt på de brister som fortfarande förekommer i utredningar kring trosövertygelse hos svenska myndigheter, säger advokaten Rebecca Ahlstrand.
Det aktuella fallet handlar om en familj som ska utvisas tillbaka till sitt hemland Afghanistan. Skandinaviska människorättsadvokaterna har lämnat in ett klagomål för familjens räkning till FN:s kommitté mot tortyr.
Kommittén anser att Sverige har brutit mot konventionen mot tortyr eftersom familjen riskerar att utsättas för allvarliga negativa konsekvenser om de utvisas från Sverige till Afghanistan.
– I sitt hemland riskerar de förföljelse för apostasi, med andra ord avfall från islam, och konversion till kristen tro, och för hedersvåld. Och detta har kommittén beaktat, berättar advokaten Rebecca Ahlstrand, som arbetar med fallet.
Hon menar att Afghanistan, där talibanerna styr, är ett av världens farligaste länder för apostater och konvertiter. Och hon inskärper allvaret i den bedömning som FN:s kommitté mot tortyr gjort i detta ärende:
– Den anser att svenska myndigheter inte prövat den fördjupade tro som våra huvudmän har genomgått sedan det första avslaget 2017. Inte heller har Sverige beaktat att situationen för konvertiter försämrats i Afghanistan.
Av beslutet framgår även att FN:s kommitté mot tortyr anser att svenska migrationsmyndigheter inte lyckats göra en individuell bedömning av de personliga och verkliga risker som familjen skulle möta i Afghanistan.
– Kommittén kritiserar att samtliga skyddsgrunder och riskfaktorer, där konversion är en viktig del, inte prövats tillsammans i en helhetsbedömning, förklarar Rebecca Ahlstrand för Dagen.
Brister i rättssäkerheten
Tidigare har Migrationsverket fått kritik för hur man utreder asylsökande konvertiter, vilket Dagen rapporterat om. Den kritiken är fortfarande berättigad, enligt Rebecca Ahlstrand och Skandinaviska människorättsadvokaterna.
– Vi anser att det fortfarande finns brister när det gäller enhetligheten och rättssäkerheten i de bedömningar som görs.
– Mycket hänger på hur skicklig den enskilda konvertiten i ord lyckas beskriva sina tankar och känslor, snarare än om denne är genuin i sin tro. Vi ser allvarligt på detta.
”Anmärkningsvärt”
Hon tycker att större vikt borde läggas på såväl individens stödbevisning, livsstil och aktiviteter, som dennes muntliga berättelse, vid bedömningen av om konversionen är genuin. Och hon betonar betydelsen av ett helhetsperspektiv i varje enskilt asylfall.
Att FN:s kommitté mot tortyr fäller Sverige för fjärde gången på kort tid är anmärkningsvärt. Det visar på brister i hur svenska myndigheter agerar i de många asylfall där tro och religion är en faktor att ta hänsyn till.
– Det är inte första gången Sverige fälls, men att det skett så ofta är förstås inte bra. Det tyder på att processen med att avgöra konvertiters övertygelse inte fungerar så väl som den borde, säger Rebecca Ahlstrand.
Men några egentliga konsekvenser ser hon inte för svensk del. Möjligheterna till sanktioner mot länder som bryter mot konventionen är nämligen begränsade.
– Sverige har undertecknat FN:s konvention mot tortyr och vill förstås följa det som står där. Att bli fälld för brott mot konventionen påverkar Sveriges internationella anseende i negativ bemärkelse.
[ Många konvertiter från Iran blir inte trodda av Migrationsverket ]
Hoppas på ny prövning
Den svenska regeringen har 90 dagar på sig att meddela vilka åtgärder den vidtagit med anledning av det aktuella beslutet.
Vad innebär det?
– Regeringen har en skyldighet att återrapportera till FN:s kommitté. Det kan resultera i att uppehållstillstånd beviljas. Men vanligare är att en ny prövning blir beviljad och det är vad vi framför allt hoppas på i detta fall.
Sverige skrev 1987 under FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Kommittén består av oberoende experter som övervakar att länderna skyddar och respekterar rättigheterna i konventionen.
