Nyheter

Diakoner: Människovärdet är på väg att urholkas

Ny studie om Svenska kyrkans arbete bland papperslösa visar att kyrkornas arbete är viktigare än någonsin

En reva i samhällskroppen. Det är den talande titeln på en ny kartläggning av Svenska kyrkans arbete bland papperslösa.
– Våra diakonala medarbetare oroas över att samhället tagit ett kliv tillbaka. Kyrkornas arbete blir viktigt för människovärdet, säger Åsa Wikman, stiftsdiakon i Skara stift och del av den arbetsgrupp som ansvarar för studien.

För ett par år sedan hade Svenska kyrkan en utställning där vardagen för papperslösa skildrades. En idé föddes då om att ta reda på vad kyrkan gör för papperslösa och hur medarbetarna påverkas av att möta dessa människor.

Studien, som har genomförts i Skara stift och Göteborgs stift, har nu presenterats. En enkät har besvarats av 106 diakonala medarbetare, djupintervjuer har gjorts och besök har genomförts bland annat i Bergsjön utanför Göteborg.

– Jag är imponerad över det starka engagemanget och kärleken för papperslösa människor. Den ger en bild av det fantastiska arbete som görs i Svenska kyrkan, säger Åsa Wikman, och betonar att andra samfund och aktörer inom civilsamhället också gör storartade insatser.

Med det sagt finns samtidigt utmaningar. Många medarbetare berättar om utmattning och maktlöshet. Deras insatser räcker helt enkelt inte till för att fylla de stora behov som finns.

– Framför allt hjälper kyrkan till med mat, kläder och juridisk rådgivning. På många platser erbjuds även samtalsstöd eftersom många papperslösa människor mår otroligt dåligt, förklarar hon för Dagen.

Dessutom visar studien att många medarbetare känner sig ensamma om ansvaret i sina församlingar. De behöver bättre uppbackning från chefer och kolleger för att mäkta med sitt viktiga men krävande uppdrag.

– Många församlingar har enbart en anställd diakon, förklarar Åsa Wikman, och efterlyser fler nätverk där man stöttar och hjälper varandra.

En kvinna som ser glad ut.

Samarbetar i nätverk

Sådana lokala nätverk existerar på många platser, framför allt i större städer. Nätverken omfattar församlingar inom Svenska kyrkan och andra kyrkor och samfund. Kyrkorna samarbetar också med andra organisationer i civilsamhället.

En annan fråga handlar om samhällets inställning till papperslösa människor. De diakonala medarbetarna är över lag kritiska till politiker, myndigheter och andra som de menar inte tar sitt ansvar.

– Bland Svenska kyrkans medarbetare finns en utbredd oro över hur papperslösa människor behandlas. Sveriges besked till papperslösa människor är: ”Ni får inte finnas till!” Hur kan man behandla människor så? undrar Åsa Wikman med upprörd stämma.

En omöjlig sits

Hon citerar en papperslös kvinna som beskriver sin utsatta situation. Kvinnan målar upp en bild som kan liknas vid ett moment 22: ”Min relation till Sverige är som att vara i en våldsam relation. Man vill lämna Sverige, men vet inte hur.”

– Precis så är det. Papperslösa människor befinner sig i en omöjlig sits. De får inte stanna i Sverige men deras ursprungsländer tar inte emot dem.

– Det är som en stor reva i vår samhällskropp, att vissa människor endast existerar men saknar verkligt liv, säger hon och anknyter till rapportens titel ”En reva i samhällskroppen”.

I skuggsamhället

Inte undra på att många hamnar i skuggsamhället, resonerar Åsa Wikman. Ett samhälle som existerar vid sidan om välfärdsstaten men där människor saknar tillgång till sådant som är självklart för andra. Som bostad, arbete och mat.

Som en konsekvens håller människovärdet på att urholkas i Sverige, anser hon. Hon ifrågasätter den människosyn som präglar samhällsdebatten där ett starkt fokus läggs på återvändande:

– Människovärde har ingenting att göra med om du har de fyra sista siffrorna i personnumret eller inte. Människovärde handlar om rätten att få finnas, att varje individ är skapad av Gud med ett unikt värde, slår hon fast.

Ett kliv tillbaka

Bland de diakonala medarbetarna i Svenska kyrkan är oron utbredd över att stora delar av samhället har tagit ett kliv tillbaka. Det blir civilsamhället som får försvara och upprätthålla människovärdet, vilket inte håller i längden.

– Vårt uppdrag som kyrkor är att alltid stå upp för människovärdet. Sverige behöver det! Men vi måste hjälpas åt.

Vad behöver Svenska kyrkan bli bättre på?

– Vi behöver bli bättre på att berätta om det omfattande arbete som görs runt om i hela landet inom diakonin i stort. Och vi behöver gå samman för att våga och orka försvara människovärdet.

Studien omfattar två stift, Skara och Göteborg, inom Svenska kyrkan. Ser det ut ungefär på samma sätt i övriga delar av landet?

– Jag vågar säga att det som framförs i rapporten gäller över hela landet. Från norr till söder. Det är så det ser ut. Som kyrkor måste vi fortsätta att slå vakt om människovärdet.

---

Fakta: En reva i samhällskroppen

  • Genomförd i Göteborgs och Skara stift under hösten 2023.
  • Kartläggning av hur Svenska kyrkan arbetar med papperslösa.
  • Enkät, djupintervjuer och observationer på några platser.

---

Fler artiklar för dig