Nyheter

Milad fast i limbo i kyrkans lokal – får varken utvisas eller stanna

Bor i kyrkan som han är medlem i tills vidare • Får varken jobb eller eget boende men kan heller inte utvisas

Migrationsverket tror inte på att Milad Eslami är kristen. Men han får inga id-handlingar av Irans ambassad och kan heller inte utvisas. Sedan sommaren bor han i det som sedan några år är ”hans” kyrka, skottar snö och hjälper till med Alpha-kurserna.
– Migrationsverket tror inte jag är kristen, men min familj kallar mig avfälling, säger han.

KUNGSÄNGEN. Skogakyrkan i Kungsängen är inbäddad i vinterns första snö när Dagen besöker den. I den stora samlingssalen, där gudstjänsterna hålls, pågår ett bönemöte.

– Vi brukar be för Milad, säger Dag Åkerberg, som hör till dem som engagerat sig för Milad Eslami.

Dag Åkerberg har en hel hög med papper med sig – inlagor, domar, ansökningar, överklaganden. Hittills har inget kunnat förmå myndigheterna att ändra sig, och sätta en godkännandestämpel på den unge iranierns kristna tro.

Dagen träffade den iranske konvertiten Milad och några av hans vänner i Skogakyrkan i Kungsängen.

I snart sex år har Skogakyrkan haft kontakt med Milad Eslami, som kom till Sverige i september 2015. Att han hamnade just här beror på vänskapen med Louise Gustafsson, som är ledare för en av två baser för Youth with a mission, YWAM, i Stockholm. Organisationen har sina lokaler i byggnaden, och det är här som Milad får bo i ett gästrum.

Möttes på Plattan

Louise Gustafsson, som sitter med vid bordet inne hos YWAM, är den som förde Milad Eslami till tro. Hon började prata med honom under en outreach på Plattan – Sergels torg – i Stockholm våren 2016, och övertalade honom att följa med till ett bönemöte i S:ta Clara kyrka.

Milad berättar om hur omvälvande det var att se människor tillbe Gud med gitarrspel och utsträckta armar.

– Jag kände mig lätt som en duva. Jag ville flyga. Jag önskar att alla fick den känslan någon gång, säger han.

Eftersom Louise hörde till en annan kyrka dröjde det en månad innan de två träffades igen, då av en slump.

– Det var ramadan, du hade ett stort kors runt halsen och sa att du fastade men bad både till Allah och Jesus. Då hade omvändelseprocessen börjat, säger Louise till Milad.

Dagen träffade den iranske konvertiten Milad och några av hans vänner i Skogakyrkan i Kungsängen.

Ropade till Jesus

För Milad såddes omvändelsens frö i en läckande gummibåt mellan Grekland och Turkiet.

– Vi var mitt i havet. Mycket vatten började komma in och alla ropade på Allah. Plötsligt fick jag en bild av en film jag sett, där Jesus stillar vatten och botar sjuka, berättar han.

– Ja sa, ”killar, varför ropar vi på Allah när inget händer? Vi måste ropa på Jesus”. När jag och andra ropade till Jesus blev vattnet stilla och polisen kom och räddade oss. Jag är säker på att det var Jesus som hörde vår bön och våra rop.

Misshandlades av okända

Milad Eslami döptes 2017. Egentligen var dopet planerat till hösten 2016. Men dagen innan misshandlades han av två okända män – män som Milad tror hört honom missionera på Plattan.

– Jag hade ombetts säga något i mikrofonen om skillnaden mellan Allah och Jesus. Jag sa att jag inte ville vara respektlös, men att Jesus är den som förändrat mitt liv, berättar han.

– Många tog illa upp och tänkte att jag var emot dem. Men Jesus säger att ”om du är min lärjunge, måste du gå ut och göra alla andra till mina lärjungar”. Han säger ”jag är vägen, sanningen och livet”.

Dagen träffade den iranske konvertiten Milad och några av hans vänner i Skogakyrkan i Kungsängen.

Avfärdar hans tro

Men att Milad Eslami har döpts, har intyg från kristna församlingsledare och missionerar i Stockholm betyder inte att han är kristen, enligt Migrationsverket. Ända sedan Milad anfört sin nya tro som asylskäl, har den avfärdats av både Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

”Migrationsverket bedömer att avsaknaden av resonemang kring din personliga övertygelse utgör en tillförlitlighetsbrist”, skriver myndigheten i sitt senaste avslag, från oktober 2021.

Migrationsverket tror heller inte på Milad när han säger att hans familj och släkt vet om att han har konverterat, och att det är hans far som hotat honom i den ljudfil han har lämnat in som bevis. Det stora kors som Milad låtit tatuera in på sin ena underarm anser Migrationsverket ”kan tas bort, tatueras över eller döljas”.

– Migrationsverket tror inte jag är kristen, men min familj kallar mig förrädare och avfälling. Och jag sitter mittemellan, säger han.

Nobbades av ambassaden

Något annat som hålls emot Milad Elslami är att han inte har iranska id- och resehandlingar, och alltså inte kan lyda beslutet att lämna Sverige. Enligt Milad beror det både på att han har bott på barnhem en stor del av livet, och på att hans far är afghansk medborgare.

– Milad har varit på Irans ambassaden både ensam och med polisen för att försöka lösa problemet och skaffa id-handlingar, berättar Dag Åkerberg.

– Ambassaden vägrade att hjälpa honom. De sa att Milad ”inte tillhör oss”.

Dagen träffade den iranske konvertiten Milad och några av hans vänner i Skogakyrkan i Kungsängen.

”Borde bränna en koran”

Men Migrationsverket tycker inte att Milad har gjort allt han kan för att bevisa sin identitet.

”Milad har inte visat att han påbörjat en process för att bli medborgare och på så sätt kunna få en resehandling. Det är bland annat med bakgrund av denna informationen som Migrationsverket och migrationsdomstolen bedömt att han inte visat att han har gjort allt han kan för att kunna återvända”, skriver Migrationsverkets presstjänst till Dagen.

Myndigheten hävdar att Milad i många stycken har lämnat ”vaga, allmänna och motstridiga” uppgifter och tror inte på den födelseattest som visar att Milad skulle fylla 23 år den 26 januari. I stället har man skrivit upp hans ålder med tre år.

Dagen träffade den iranske konvertiten Milad och några av hans vänner i Skogakyrkan i Kungsängen.

Vad ska då Milad göra för att komma ur det Moment 22 han hamnat i? Måste han skaffa ett falskt pass och försöka söka sin lycka i något annat land? Tystnaden kring bordet lägger sig tung.

Milad själv ser inget ljus. Han är tacksam för all hjälp han får genom kyrkan, men är trött på att ”leva i limbo”.

– Många har sagt att jag borde gå och bränna en koran. Men jag vill inte vara respektlös eller provocera någon annan. Andra har sagt att jag borde säga att jag är homosexuell, eller ateist, säger han.

– Sanningen är att jag har accepterat Jesus som min Gud. Jag önskar att Migrationsverket skulle tro på det.


Fler artiklar för dig