Att välja ny kyrkoledare i Sverige är ett artigt spel. Alla kandidater som är valbara i Equmeniakyrkan får beröm när Dagen ringer runt i samfundet, i vissa fall går det också att pressa fram vem de har som favoritkandidat.
– För mig är det här spännande, säger Rune W Dahlén, teolog hemmahörande i Equmeniakyrkan.
Sex namn har presenterats som kandidater till ny kyrkoledare – Karin Wiborn, Joakim Hagerius, Jenny Dobers, P-O Byrskog, Ida-Maria Brengesjö och Peter Bernhardsson – och för en person som är verksam i samfundet finns det stora förväntningar på vad ett byte av högsta ledare kommer att innebära.
– Det kan bli fel, men det kan också bli rätt, vilket vi sett tidigare. Jag tycker Lasse Svensson varit jättebra, säger Rune W Dahlén.
– Nu handlar det om att möta de behov som finns och inspirera på ett sätt som gör att vi kan ta emot inspirationen.
När Rune W Dahlén hör alla namn som presenterats som potentiella kyrkoledare säger han sig vara glad för vart och ett av dem, oavsett vem det blir känner han sig trygg.
Men vem har du som favorit?
– Jag säger att det är viktigt med kontinuitet, och därför är de två nuvarande biträdande kyrkoledarna favoriter för mig. Jag tycker båda är bra, både Karin Wiborn och Joakim Hagerius. Sedan tycker jag att det principiellt vore klokt med en kvinna, och då ligger det nära till hans att säga Karin.
Men, lägger Rune W Dahlén till, det handlar egentligen inte om att hon är kvinna.
– Utan det är för att det är Karin Wiborn, en församlingsförankrad ledare med stor erfarenhet som skulle passa utmärkt för uppdraget.
Tackade nej
Carin Dernulf är föreståndare för Immanuelskyrkan i Stockholm och när hon berättar om det stundande kyrkoledarvalet är det med en positiv ton.
– Jag kände det på Vinterkonferensen nyligen att det var en varm och generös känsla och det gjorde mig glad. För det är lätt även för en kyrka att hamna i en massa negativt snack, säger hon.
– Vi har så många utmaningar i världen, så att tjafsa och polarisera, det har vi inte tid med.
Vad tycker du om de sex namn som presenterats?
– Jag känner alla och blev jätteglad över de namnen. Jag tycker om alla, de har olika profil men hjärtat klappar för samma sak. Sedan förstod jag att det finns andra namn som inte vill vara offentliga.
Carin Dernulf berättar att hon själv har nominerats i processen men har valt att inte stå till förfogande eftersom hon ganska nyligen tillträtt posten som föreståndare för Immanuelskyrkan vilket är hennes fokus just nu.
– Jag trivs väldigt bra och känner en sådan glädje i det arbetet.
Vilken betydelse har valet av ny kyrkoledare för den lokala församlingen?
– Jag tror att kyrkoledaren är viktig som en samlande kraft, som någon som kan driva frågor i det offentliga rummet. Om man vill vara en kyrka som gör skillnad behöver man någon som kan lyfta hela kyrkans röst i frågor som vi behöver uttala oss i, som när politiken går åt ett håll som inte värnar mänskliga rättigheter, säger Carin Dernulf.
– Men en kyrkoledare ska också på olika sätt stötta det lokala arbetet. Det märker man, i vissa bitar är det viktigt att få stöd och hjälp i frågor som man som lokal pastor inte kan utveckla på samma sätt.
Så vem är din favorit?
– Det kan jag inte säga, det blir för känsligt. Men jag känner mig trygg med att det är många som ber för det här och att kyrkostyrelsen gör ett bra jobb. Vi som församling har också skickat in vad vi tycker är viktigt.
Nej till Piensoho
Daniel Wramhult är pastor och föreståndare för Immanuelskyrkan i Jönköping.
– Inga överraskningar, är hans första kommentar när han får höra namnen som är påtänkta som kandidater till kyrkoledare.
Sedan konstaterar han att Joakim Hagerius och Karin Wiborn var givna, då de redan är biträdande kyrkoledare.
– Men det är bra namn allihop.
Måste man säga så, det blir väldigt artigt?
– Nej, jag säger vad jag tycker, det är bra namn allihop. Från vår församling har det också varit tydligt att vi vill ha en ledare med anknytning till Equmeniakyrkan. Exempelvis föll inte Niklas Piensoho så väl ut här i församlingen, även om jag tycker att han är jättebra.
Niklas Piensoho, för närvarande föreståndare för Sveriges största pingstförsamling, Filadelfiakyrkan, är annars ett namn det surrats en hel del om, men han är alltså inte med på den namngivna listan över kandidater.
Daniel Wramhult konstaterar att det kan vara svårt att som lokal församling veta vad som behövs på nationell nivå för ett trossamfund.
– Därför har jag ett väldigt stort förtroende för kyrkostyrelsen när det gäller att hitta den rätta riktningen.
Viktigt för unga
Marcus Lind är generalsekreterare för Equmenia, ungdomsförbundet med kopplingar till Equmeniakyrkan.
– Det är många bra namn, säger han spontant om listan på sex kandidater som presenterats.
– Sedan undrar man så klart vad det är för fler namn som finns med.
För ytterligare kandidater finns med, även om de än så länge går under radarn då de inte är namngivna.
Marcus Lind är ytterst försiktig med att uttala sig om en favoritkandidat och menar att det vore olämpligt av honom att göra ett sådant uttalande. Men han konstaterar att valet av ny kyrkoledare kommer att få konsekvenser för Equmenia.
– Vi är självständiga, så på ett sätt påverkar det inte vad vi vill göra, men det påverkar i stor utsträckning hur samarbetet med oss ska fungera.
Equmenia har därför haft ett finger med i spelet med representation i rekryteringsgruppen och när en kravprofil ställts till ny kyrkoledare har kunskap om ungdomsförbundet funnits med. En bra kyrkoledare, menar Marcus Lind, är någon som har hjärta för barn och unga och som kan se den målgruppen.
– Det gör man genom att prioritera de frågor som är viktiga här och nu för barn och unga, att de inte bara är ett mål för kyrkans framtida överlevnad. Det viktiga är att låta barn och unga få vara det de är och att de får bidra och ta plats.
[ Här är kandidaterna - en av dem blir ny ledare för Equmeniakyrkan ]
