Nyheter

Så reagerar kyrkoledarna på krigsvarningarna

Kyrkoledare för EFK, Equmeniakyrkan, Pingst FFS, EFS och Frälsningsarmén om hur man bör ta emot varningarna från Försvarsmakten om ett kommande krig.

Samfundens krisgrupper följer händelseutvecklingen i Sverige och dess närområde. De önskar att kristna ska ta varningar om ett kommande krig på allvar, men med fattning. Det visar kyrkoledarnas kommentarer om regeringens och försvarsmaktens skärpta tonläge.
– Vi ska fortsätta vårt uppdrag, i trygg förvissning om att Jesus är den som till slut kommer ställa allt till rätta, säger Linalie Newman, missionsdirektor för Evangeliska frikyrkan, EFK.

Det var under förra veckans rikskonferens för Folk och försvar i Sälen som både Överbefälhavare Micael Bydén och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), talade om risken för att Sverige dras in i ett krig. Några nya konkreta hot har inte presenterats, utan bakgrunden är framför allt Rysslands ambitioner och agerande i Ukraina.

– Det är snabba skeenden och det kan gå raskt innan vi är i en försämrad situation, sa Micael Bydén till TT efter konferensen, och Carl-Oskar Bohlin uppmanade alla att mentalt förbereda sig på att det kan bli krig även i Sverige.

Följer situationen

När Dagen ber kyrkoledarna att kommentera utspelen blir svaret från de allra flesta att de följer situationen genom sina krisgrupper. Det är dock olika hur pass man arbetar med sin praktiska beredskap.

Hur är Equmeniakyrkan förberedd på ett krig i Sverige?

– Vi försöker att vara så förberedda vi kan, svarar avgående kyrkoledare Lasse Svensson, som påpekar att församlingarna har kallelsen att betjäna hela samhället.

Equmeniakyrkan "Vinterkonferensen 2024" på Clarion Sign i Stockholm

– Vår erfarenhet när det gäller till exempel flyktingar som kommit i större uträckning är att vi har haft stor beredskap och kreativitet och har varit påfallande snabba att ställa om, tycker jag. I de skedena har vi visat att vi står på tå.

Hur kan ni bidra praktiskt om det skulle krävas?

– Ett sätt är att arbeta för fred. Det är vårt viktigaste och tydligaste bidrag och något vi borde göra ännu mer. Men nu tvingas vi tänka till kring krigsberedskap och det ser nog väldigt olika ut i de olika församlingarna. Jag tänker att det är viktigt att vara kommunikativ och stå i kontakt med myndigheter och att vi kan erbjuda det vi har. Det kan handla om att bidra med alla scoutkök som står i källare, till exempel.

Liksom många andra samfund har Equmeniakyrkan ett en krisgrupp som följer situationen i Sverige och utomlands löpande.

Behöver ni växla upp i beredskap?

– Ja, nu aktualiseras frågan oavsett vad det ligger i det eller inte. Det gör att människor pratar mer om de här frågorna och då behöver vi ha svar. Det är ju något som vi behöver titta på mer i fortsättningen framåt.

”Tala tröst och hopp”

Linalie Newman, missionsdirektor på EFK tillsammans med Ingemar Forss, konstaterar att svenskarna levt med flera oroliga år, först under pandemin och sedan kriget i Ukraina.

– Vi som kyrka i Sverige har samma uppdrag i alla tider; att dela de goda nyheterna om Jesus Kristus. Så är det nu också. Vi ska fortsätta se till de svaga, tala tröst och hopp och i allt följa fridsfursten på fredens väg, säger hon till Dagen.

– Bibeln uppmanar oss att vara vaksamma men inte bli skrämda när vi får höra rykten om krig. Vi ska fortsätta vårt uppdrag, i trygg förvissning om att Jesus är den som till slut kommer ställa allt till rätta.

Linalie Newman, EFK:s missionsdirektor.

Vilka beredskapsplaner har EFK för ett krig, och finns rekommendationer om hur församlingarna ska förhålla sig?

– Vi har en krisgrupp som kontinuerligt följer utvecklingen i vårt samhälle på bred front. Där tar vi ställning till vad vi behöver göra allt eftersom. I höst har vi till exempel lyft frågan om det förhöjda terrorhotet, svarar Linalie Newman.

– Vår uppmaning till våra församlingar är att fortsätta det goda arbete man redan gör. Det är i församlingens gemenskap människor ska möta hopp och trygghet mitt i den oroliga tiden. Vi behövs mer än någonsin.

I tider av kris och oro blir det ännu viktigare för oss att fundera över vår vision och vårt uppdrag

—  Robert Tuftström, Frälsningsarmén

Vision och uppdrag i tider av kris

EFS, samtalar på ledningsnivå regelbundet om det som sker i omvärlden och hur det påverkar rörelsen som missionsorganisation, både lokalt och centralt.

– Generellt sett kan man säga att i tider av kris och oro blir det ännu viktigare för oss att fundera över vår vision och vårt uppdrag och hur vi kan stå fasta i det, förklarar kommunikationschefen Helena Cashin.

Vilka beredskapsplaner har EFS när det gäller krig?

– Vi har påbörjat ett samtal om beredskapsplaner men har mer att göra där. Vårt uppdrag som kyrka är alltid detsamma, nämligen att tala om och visa på evangeliet om Jesus där vi befinner oss.

Ta krigshotet på allvar

Robert Tuftström är biträdande samfundsledare inom Frälsningsarmén och sammankallande i krisledningsgruppen. Han menar att regeringens budskap om ett möjligt krigshot måste tas ”på största allvar”, och att samfundet, liksom hela befolkningen, behöver ha en ökad beredskap.

– Men med det sagt så anser vi inte att det är grund för panik och oro utan att vi alla, hela befolkningen, behöver ge stöd och hopp till varandra så att vi kan gå in i en bra beredskap, uppger han.

Robert Tuftström, Frälsningsamén.

Vad kan kyrkan göra för att möta människors oro, och hur kan man som kristen förhålla sig på ett klokt sätt till de varningar som kommer?

– Vi kan möta människor mitt i deras oro och vara ett stöd, dela gemenskap trygghet och värme. Som kristna har vi fördelen i vår tro att kunna lägga över vår egen oro till Jesus och förmedla tro, hopp, trygghet och kärlek till alla dem som vi möter.

Vilken beredskap har Frälsningsarmén i händelse av krig?

– Vi har valt att ha samma krigsberedskapsmodell som vid större kriser och katastrofer, säger Robert Tuftström, och förklarar att det bland annat innebär att verksamheten ska fungera som vanligt så långt det är möjligt och skötas på samma plats som under normala förhållanden.

– En Kris- och krigsberedskapsplan ska upprättas vid alla verksamheter inom Frälsningsarmén och beredskap ska övas och samordnas lokalt.

Ingen beredskapsplan för krig

Pelle Hörnmark, tillförordnad föreståndare för Pingst FFS, säger till Världen i dag att det inte finns några konkreta planer centralt i samfundet på att skapa en beredskapsplan för krig.

Pelle Hörnmark, pingstpastor.

– Däremot tror jag att nätverket av kyrkor och uppbyggda relationer kommer att fungera snabbt i en krissituation, sa han i samband med konferensen Pingst pastor den gångna veckan.

– Historien visar att våra kyrkor är väldigt snabba att ställa om sin verksamhet och sina lokaler när behov finns. Jag tänker exempelvis på flykting­situationen från Ukraina eller när vi fick många tiggare på våra gator.

---

Fakta: Detta har hänt

  • Både regeringen och Försvarsmakten har skärpt tonläget och varnat för krig under Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Några nya konkreta hot har inte presenterats, utan bakgrunden är framför allt Rysslands ambitioner och agerande i Ukraina.
  • Sedan uttalandena har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) registrerat många sökningar om information om Sveriges beredskap, krisbroschyren, men också kartor över skyddsrum.
  • Bris, Barnens rätt i samhället, säger att telefonerna gått varma efter uttalandena, och att många barn som ringer vill veta hur de förväntas agera.
  • Källa: TT

---

Fler artiklar för dig