Ansträngt, men under kontroll. Ungefär så kan det ekonomiska läget beskrivas i flera stora frikyrkor inför 2024.
– Ränteläget gör att nästa års driftskostnad blir en utmaning, säger Mats Särnholm, pastor och föreståndare i Frihamnskyrkan i Göteborg.
Nyligen rapporterade Dagen att Filadelfiakyrkan på Rörstrandsgatan i Stockholm behöver säga upp personal på grund av sviktande ekonomi. I bakgrunden finns bland annat oro för ökade räntekostnader under kommande år.
Flera andra stora frikyrkor har i likhet med Filadelfiakyrkan nyligen genomfört omfattande renoveringar eller nybyggnationer. Men en rundringning som Dagen har gjort visar att den ekonomiska situationen inte är lika pressad överallt.
Mats Särnholm, pastor och föreståndare i Frihamnskyrkan i Göteborg, beskriver situationen inför 2024 som ”spännande”.
– Under 2023 har församlingen samlat in mer pengar än något år tidigare. Samtidigt har vi under året byggt färdigt Frihamnskyrkan, flyttat in i den och håller på att bo in oss. Byggnationen har gått bra, men ränteläget gör att nästa års driftskostnad blir en utmaning.
Han konstaterar att 2024 blir första hela året i nya kyrkan och att församlingen därmed löpande behöver stämma av hur väl deras driftskalkyler stämmer och parera under året om de inte håller.
Har ni behövt kapa i utgifterna för att kunna lägga en budget i balans?
– Budgetarbetet pågår. Vi har sett ett ökat antal besökare under hösten. Det gäller både gudstjänster och i form av grupper som bokar in sig i kyrkans lokaler. Det bidrar till en positiv trend på många plan, också ekonomiskt. Å andra sidan råder naturligtvis en viss osäkerhet om hur ekonomin kommer att utvecklas. Vi kommer därför, i högre grad än tidigare, att hantera och justera budgeten ”löpande” under 2024.
”Styrelsen är på tårna”
När Dagen gjorde en genomgång av skuldsättningen i flera stora frikyrkor 2022 visade det sig att Saronkyrkan (EFK) i Göteborg var en av de mest belånade (35 procent). Belåningen är direkt kopplad till investeringar i församlingens fastigheter och inför 2024 förklarar församlingens administrativa chef, Carl-Johan Holmberg, att ekonomin behöver bli stramare.
Han nämner stigande räntor och ökade energikostnader samt ett något vikande givande.
Ett konkret resultat av allt detta är att den musikledartjänst som församlingen tidigare i år hade utannonserad i dagsläget inte kommer att tillsättas.
– Det är en utmaning att lägga en budget som är i balans, konstaterar Carl-Johan Holmberg samtidigt som han betonar att några varsel inte är lagda.
– Men vi tar situationen på allvar och styrelsen är på tårna.
[ Kyrkors lånekostnader sticker iväg: ”Det blir en tredubbling av kostnaden” ]
Samma insamlingsmål
Tillbaka till de östra delarna av landet och Stockholm finns flera andra församlingar som antingen har gjort stora investeringar i kyrkan eller som sedan tidigare är högt belånade.
För två år sedan, i november 2021, nyinvigdes Pingstkyrkan i Botkyrka i södra Stockholm efter en om- och tillbyggnation som kostade cirka 36 miljoner kronor. 30 000 frivilliga arbetstimmar och i dag över 18 miljoner insamlade kronor möjliggjorde projektet, men församlingsledningen konstaterar i dag att räntekostnaderna på lånen ändå är betydande även om banklånen endast är cirka 7 miljoner kronor.
Inför församlingsmötet den 14 december, då budgeten för 2024 skulle klubbas, konkretiserade församlingens administratör Dag Bohlin situationen.
”Räntorna ‘äter’ nästan en heltidstjänst. Om vi kan amortera ned det dyraste av lånen skulle vi tjäna 550–600 000 kronor per år”, skrev han till medlemmarna.
I informationsbrevet konstaterade han också att det inte hade varit ”lätt att få ihop ett budgetförslag som i balans”. Han skrev vidare att det inte fanns utrymme för nya satsningar, men att de redan existerande verksamheterna skulle fortsätta. Samtidigt berömde han församlingsmedlemmarna för deras generositet – under 2023 gav varje enskild församlingsmedlem i snitt cirka 10 000 kronor totalt till församlingens verksamhet, inklusive till om- och tillbyggnationen av kyrkan.
– Vårt insamlingsmål för 2024 är mer eller mindre det samma som för 2023, säger han till Dagen.
[ Beskedet från Filadelfia Stockholm: Så många anställda sägs upp ]
Mer ansträngt läge
En tredje Stockholmsförsamling är Hillsong. I samband med genomgången av skuldsättningen i frikyrkorna som Dagen gjorde 2022 var församlingens totala låneskuld 31,5 miljoner kronor. Och när Dagen intervjuade församlingens pastor och föreståndare Andreas Nielsen konstaterade han att församlingens löpande kostnader skulle påverkas av ränteutvecklingen och den allmänna kostnadsutvecklingen.
Hur vill du beskriva församlingens ekonomiska situation när ni går in i 2024?
– Det ekonomiska läget är mer ansträngt än tidigare år på grund av bland annat rådande konjunktur. Vi driver en omfattande verksamhet på flera platser och har respekt för att det krävs stor uppmärksamhet i det ekonomiska arbetet, men även tro på att vi har ett uppdrag att utföra.
Andreas Nielsen betonar vikten av att ha en budget i balans.
– Vi har gjort en rad anpassningar och besparingar under 2023 och fortsätter med det framåt. Men vi vill även öka våra intäkter så att vi som församling kan möta de växande behov i vår kyrka och i vårt samhälle.
[ Uthyrningar räddar frikyrkornas ekonomi - men till vilket pris? ]
---
Fakta: Styrräntan
- Riksbankens styrränta (som tidigare hette reporäntan) används för att öka eller minska efterfrågan i ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker Riksbanken motverka svängningar i konjunkturen så att inflationen hamnar på inflationsmålet (omkring 2 procent per år).
- Om Riksbanken bedömer att de behöver dämpa det framtida inflationstrycket höjs styrräntan. Eftersom bankernas utlåningsräntor följer styrräntan så leder det till en minskad investeringsvilja, dämpad konsumtion och sjunkande börskurser.
- Från början av 2015 till slutet av 2019 var styrräntan negativ. Från att ha legat på 0 procent våren 2022 har styrräntan höjts till 4 procent.
---
