Det har gått 20 år sedan Knutbydramat. En händelse som skrivits in i den svenska historieboken, har påverkat de inblandade djupt, men som även påverkat frikyrkan i allmänhet och pingströrelsen i synnerhet. Dagen summerar händelserna i Knutbyförsamlingen.
1. Skotten i Knutby
Den 10 januari år 2004 sköts två personer i Knutby, en mindre ort i norra Uppland som få svenskar då kände till. En person kunde snabbt dödförklaras, Alexandra Fossmo, som träffats med flera skott i huvudet då hon låg och sov i sin säng. Skotten avlossades då det fortfarande var mörk natt. Dödsoffret var gift med Helge Fossmo, pastor i pingstförsamlingen i Knutby, en man som snart skulle bli känd för hela Sverige.
Även en man i grannhuset, Daniel Linde, sköts denna natt, men han överlevde.
Det här var upprinnelsen till Knutbydramat, något som skakade om Sverige. Även om händelserna i Knutby sträcker sig över en längre tid så är morddramat det ögonblick som etsat sig fast.
För snart visade det sig att den som avlossat skotten var en ung församlingsmedlem, en frikyrkotjej från Småland som hette Sara Svensson, 26 år gammal. Hon fick snabbt smeknamnet ”barnflickan” i medierna, vilket baseras på att det var vad hon formellt jobbade som i Knutbyförsamlingen.
Att det var hon som avlossade pistolen är otvetydigt, och erkännandet kom bara några dagar senare. Men mordet i Knutby var mycket mer invecklat än så och snart framkom det att Sara Svensson i själva verket agerat på någon annans kommando i Guds namn. Men vems? Avgörande i den följande rättegången var ett sms som hon tagit emot med uppmaning att begå mordet, ett meddelande som raderats men som man lyckats återskapa. Numret kunde kopplas till pastor Helge Fossmo, som fälldes för anstiftan till mord och mordförsök. Han dömdes till livstids fängelse.
Sara Svensson trodde själv att hon gick Guds ärende, att direktiven i mobilen kom från ovan. Hon drog den slutsatsen efter att under en lång tid i församlingen ha manipulerats. Hon ansågs vid mordtillfället vara så pass förvirrad att hon dömdes till rättspsykiatrisk vård.
Mordet i Knutby är sedan länge färdigutrett enligt polisen och har rent juridiskt varit hela vägen upp till Högsta domstolen. Ändå har morddramat lockat till spekulation och olika teorier om vem som egentligen låg bakom samt att fler allvarliga brott ska ha begåtts i Knutbyförsamlingen.
2. Församlingen blev rikskänd
Skotten i Knutby blev början på en intensiv mediebevakning av Filadelfiaförsamlingen. Det dröjde inte länge förrän intriger letade sig upp på löpsedlarna, där det snart blev tydligt att det här inte var en ”vanlig” frikyrkoförsamling. En avvikande sak var de relationer som hade frodats i församlingen, inte minst då det visade sig att pastor Helge Fossmo hade haft flera sexuella relationer .
Otrohetsaffärerna kopplades snabbt ihop med mordet, och den ena efter den andra detaljen skulle snart avslöjas där kombinationen sex, religion och mord bidrog till att Knutbydramat blev en medial följetong. Under sju veckors tid publicerade exempelvis Expressen 31 löpsedlar om församlingen i Knutby och när tempot var som allra högst kunde löpsedeln bytas ut tre gånger på samma dag.
Flera av församlingens ledare blev snart rikskändisar, inte minst Åsa Waldau, en av pastorerna som pekades ut som en betydande ledargestalt. Hon beskrevs då som karismatisk och som en person som lyckades dra människor till sig. Det var också Åsa Waldau som hade fått många unga pingstvänner att lämna sina tidigare sammanhang för att flytta till Knutby, i hopp om att få kunna leva ut sin tro på ett mer radikalt sätt.
Men även personer som Peter Gembäck och Kim Wincent fick en hel del medialt utrymme, då de som pastorer och talespersoner fick gå ut och försvara församlingens hållning. Ofta med taggarna utåt, när de ansåg sig missförstådda av det omgivande samhället.
3. Kristi brud
Några veckor efter mordet i Knutby kom begreppet “Kristi brud” ut till den stora allmänheten. Det som hittills varit en dold hemlighet för en mindre grupp i församlingen stod nu om på löpsedlarna. Kristi brud-läran är en teologisk tolkning som fick fäste i Filadelfiaförsamlingen i Knutby och som går ut på att Åsa Waldau var utvald av Gud på ett unikt sätt.
Redan 1999 ska man i församlingen ha iscensatt ett äktenskap mellan Åsa Waldau och Jesus, därav begreppet Kristi brud. Församlingen i Knutby ansåg sig därmed spela en speciell roll i världshistorien, där Åsa Waldau gavs en närmast gudomlig status.
Kristi brud brukar i vanliga fall syfta på Guds församling, men i Knutby gjordes en omtolkning där tanken var att Kristi brud i själva verket var en specifik person. Teologin backades upp av profetior, bland annat den som gick under namnet Tirsaprofetian.
Åsa Waldaus upphöjda status i församlingen är en grundbult till att Knutbyförsamlingen har kunnat stämplas som en sekt, där hon fick flera av medlemmarna att agera på hennes kommando. De har i efterhand vittnat om hur hon ville bli uppassad samt bestämma konkreta saker i människors vardagsliv, som hur församlingsmedlemmar skulle inreda sitt hem. Den som inte lydde kunde bli stämplad som ”fel” och utsättas för enorma påtryckningar, vilket bland annat hände Sara Svensson innan mordnatten.
4. Så påverkades frikyrkan
Knutby Filadelfia grundades år 1921 som en vanlig pingstförsamling. I slutet av 1990-talet skedde den förvandling som gjorde Knutby avvikande från rörelsen i övrigt. Varningar om en osund församlingskultur hade kommit redan innan skottdramat år 2004, bland annat då många som sökt sig till Knutby brutit kontakten med sina familjer. Efter det agerar pingströrelsen och till slut utesluts församlingen, formellt sker det genom att vigselbeviset dras in. Det har då gått några månader efter Knutbydramat.
Men även om pingströrelsen så tydligt tog avstånd från församlingen i Knutby så har bilden av såväl pingstkyrkan som frikyrkan i ett bredare perspektiv påverkats av händelserna.
När Dagen år 2013 gjorde en undersökning bland frikyrkopastorer svarade 60 procent att Knutby påverkat människors bild av frikyrkan på ett negativt sätt. En av dem som uttalade sig är den numera pensionerade pastorn Lasse Levén, som då var verksam i en församling i Alunda inte långtifrån Knutby.
– Efter den händelsen ser många människor på pingstkyrkan mer som en sekt än som en kyrka. Och sedan kan man inte skilja på en pingstförsamling och en annan frikyrkoförsamling. Vi har alla fått en del av sleven, sa han då, nio år efter skotten i Knutby.
– Det blev mycket svårare att nå ut till människor. Det är svårt att bygga förtroende, men går att riva ner över en natt.
[ Rapport: Maktvakuum i pingst en av orsakerna till att Knutby kunde bli en sekt ]
5. När bubblan spricker
I november 2016 avslöjar Dagen att Åsa Waldau och Urban Fält har tvingats lämnat Knutby. Ryktet om det hade nått oss och vi åkte till Knutby för att träffa Peter Gembäck, som enbart ville prata med oss öga mot öga. Han hade då under en lång tid varit församlingens talesperson och senast vi mötte honom var han inte tillmötesgående och dementerade alla påståenden om Kristi brud. Bilden han till dess hade förmedlat var att allt elände i Knutby berodde på en enda person, Helge Fossmo.
Nu lät det annorlunda.
– Det har varit en osund kultur kring henne som vi kände att vi måste göra upp med, säger han om Åsa Waldau.
– Han har trampat på människor på ett graverande sätt i själavårdssamtal, säger han om Urban Fält, en av församlingens pastorer som inte varit så omtalad, men som visar sig ha spelat en stor roll i hur församlingens ledning kontrollerade medlemmarna.
Peter Gembäck fortsatte att berätta om problemen och medgav att det gick långt tillbaka i tiden, redan innan mordet 2004. Han målade upp en bild av ett destruktivt ledarskap där Åsa Waldau hade satts på piedestal och Urban Fält blivit allt grövre i sitt maktmissbruk. Nu, berättade han, var det dags att kalla in själavårdare och psykiatriker för att stödja församlingens sargade medlemmar. Vändningen kom som en stor överraskning och Knutby var plötsligt åter i rubrikerna.
Att de båda ledargestalterna hade lämnat Knutby blev också början till slutet. Det tog en viss tid för luften att gå ur, men i maj 2018 var allt definitivt över och Knutby Filadelfia lägger ner, 97 år efter att församlingen grundades.
6. Rättegången
Januari 2020 är det återigen dags för en rättegång med Knutby i fokus. I samband med att församlingen avvecklades hade det kommit fram en hel del oegentligheter. Den tidigare så karismatiska Åsa Waldau kommer med nedsänkt blick då hon går in i tingsrätten i Uppsala, åtalad för flera fall av misshandel mot tidigare församlingsmedlemmar. Historierna om hennes våldsutövning förskräcker, förutom psykiskt våld anklagas Åsa Waldau även för att ha misshandlat flera personer som hon varit missnöjd med, flera gånger med olika tillhyggen.
Urban Fält står åtalad för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Även Peter Gembäck står åtalad, han har själv lämnat in polisanmälan och därmed erkänt sig skyldig till misshandel, något som han också rett ut med berörd person innan tingsrätten gjorde sin bedömning.
Samtliga tre fälls av tingsrätten, Åsa Waldau fick villkorlig dom med samhällstjänst i 120 timmar efter att ha fällts för åtta fall av misshandel. Samhällstjänsten avtjänar hon på en kristen second hand-affär. Urban Fält fick 160 timmars samhällstjänst, även han avtjänar detta i en kristen hjälporganisation. Peter Gembäck fälldes för misshandel och fick villkorlig dom och 80 dagsböter.
– Det känns rätt. Inte bra, men rätt, säger han till Dagen.
7. Böcker, poddar och bekännelser
Knutbydramat började med en kortfattad notis om ett misstänkt mord i norra Uppland. Det följdes av en intensiv mediebevakning där löpsedlarna avlöste varandra. Men med åren har berättelserna om vad som hänt återberättats på många olika sätt. Flera av dem som själva varit med i församlingen har skrivit om det och det finns i dag en hel uppsjö av böcker i ämnet. En av de tidigare pastorerna i Knutby, Emma Gembäck, var också med och drev Sektpodden under flera års tid.
Själva händelserna har också dramatiserats på olika sätt, senast i tv-serien ”Knutby”, som nu får en andra säsong, där skådespelerskan Alba August fått beröm för sin roll som barnflickan. Även själva händelserna kring mordet har på senare år aktualiserats i HBO:s dokumentärserie ”Knutby – i blind tro” där man med journalistiska metoder försökte hitta logiska luckor i rättegången efter mordet. Anmärkningsvärt är att såväl Helge Fossmo som Sara Svensson uttalar sig om händelserna.
8. Så lever de i dag
Efter att församlingen i Knutby försvunnit har även dess tidigare medlemmar spridits ut och bor i dag på olika platser i landet. Flera av personerna har även av olika anledningar bytt namn sedan tiden i Knutby. Åsa Waldau bor numera på en mindre ort i Västmanland och Urban Fält har startat om på en mindre ort i Södermanland.
Efter 18 år i fängelse blev Helge Fossmo till slut en fri man och sedan januari 2022 lever han ett undanskymt liv på okänd ort. Sara Svensson blev frisläppt från den rättspsykiatriska vården år 2011 och bor i dag i Småland.
9. Framtiden
20 år har gått. Knutby Filadelfia finns inte längre kvar och de nyhetsartiklar som skrivs om Knutbydramat är oftast tillbakablickar och en bearbetning av vad som hänt. Alla som följde dramatiken runt år 2004 och framåt bär med sig minnen för livet och begrepp som Kristi brud, barnflickan och Knutbypastorn finns inristade i historieskrivningen.
Men för dem som inte var med då det begav sig, kommer berättelserna från Knutby att beröra kommande generationer? Faktum är att inte unga kristna i dag har full koll på vad ”Knutby” som uttryck innebär.
Samtidigt, fortfarande lockas många av dramats märkliga intriger och sekter är ett intresseväckande tema, fortfarande kommer det berättelser om försoning och förlåtelse. Det har exempelvis bara gått två veckor sedan Jacob Frankner här i Dagen berättade om glädjen att få tillbaka sin bror från Knutbysekten. Händelserna i Knutby har satt djupa spår hos individer och i församlingar, men om det stora allmänintresset kommer att bestå är inte helt säkert, det får framtiden utvisa.
10. Sara Svenssons hälsning
I händelsernas centrum i Knutbydramat står Sara Svensson. En frikyrkotjej från Småland vars liv förändrades totalt efter att hon hamnade i Knutby. Genom årens lopp är det många som försökt få till en intervju med henne, men Sara Svensson har valt att ligga lågt och gjort vad hon kunnat för att hålla sig undan rampljuset. Att händelserna i Knutby påverkat hennes liv i grunden är uppenbart. Nu har det gått 20 år, fortfarande är hon inte redo att gå ut offentligt med sin berättelse, utan menar att mer tid behövs.
”Jag mår förhållandevis bra”, hälsar hon som enda kommentar till Dagen, där hon också vill berätta att hon fått bra hjälp med att i samtalsform bearbeta det som har hänt.
Dagen har tidigare intervjuat hennes själavårdare Per-Gustaf Eriksson, som blivit löst från sin tystnadsplikt av Sara Svensson för att kunna berätta om hennes livssituation.
– Ärren kommer alltid påminna Sara om att hon har varit skadad, sa Per-Gustaf Eriksson till Dagen år 2020.
Där berättade han också om hennes teologiska brottningskamp, och hur hon fått kämpa med att återfå en bild av en Gud som är god. Hon har också tänkt mycket på frågor om förlåtelse och om att bli upprättad på ett sätt som svarar mot skammen för den gärning hon gjort.
– Människor har gjort henne illa. Människor har tagit ifrån henne hennes mänskliga rättigheter, hennes mänskliga värdighet, hennes ekonomiska förutsättningar. Allt det där är ju sant, hon kan inte vrida tillbaka klockan. Men jag tror att det går att leva med vissa ärr.
