I Bryssel var lättnaden stor på onsdagen, när Europaparlamentet godkände det nya avtalet om migrationspolitik. För Caritas Europa var det dock ingen glädjens dag.
– Rättssäkerheten riskerar att försämras dramatiskt, säger Leïla Bodeux, ansvarig för asyl- och migrationsfrågor vid den katolska hjälporganisationen.
Två dagar och två nätter tog slutförhandlingarna mellan Europaparlamentet och EU-ländernas ministerråd innan de kunde enas om en gemensam asyl- och migrationspakt.
”En historisk framgång”, sa EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson på onsdagen om överenskommelsen, som bland annat innebär att migranternas asylansökningar ska prövas på asylcenter vid EU:s yttre gränser.
– Det blir bättre skydd av våra yttre gränser, fler som kommer som inte har asylskäl kommer att få sin process och återvändandebeslut redan vid gränsen, sa hon till TT.
Organisationer som Amnesty International, Rädda barnen och Oxfam är besvikna. Amnesty beskriver beslutet som “ytterligare ett steg mot att externalisera gränskontrollen och kringgå EU:s ansvar för människor på flykt.”
Caritas Europa ansluter sig till kritikerna. Europaparlamentet har tvingats att vika sig under hård politiskt press, och EU har försuttit en möjlighet att förbättra det system som finns, menar Leïla Bodeux.
– Ministerrådet var under press att slutföra förhandlingarna före jul och definitivt före EU-valet i juni. Så parlamentet kompromissade och gav rådet det man ville ha: minskade asylrättigheter och ett ökat återvändande, säger hon till Dagen.
Snabbsållning vid gränserna
Liksom andra frivilligorganisationer oroar sig Caritas för att inte minst barn kommer att fara illa av att hållas i förvar vid gränserna, utan säker tillgång till vare sig vård eller juridisk hjälp.
– Målet är att snabbt sålla ut människor och skicka tillbaka dem till sina ursprungsländer eller till transitländer. Det blir en snabb process med betydligt färre garantier och rättigheter, säger Leïla Bodeux.
Caritas Europa hade velat att EU i stället skulle satsat på att implementera och finjustera det system som redan finns.
– Det här hade framför allt varit en möjlighet att se över Dublinförordningen, som inte fungerar i praktiken, och skapa en bättre fördelning mellan staterna, säger Leïla Bodeux om den regel som säger att en asylsökandes ärende ska prövas i det första EU-land som han eller hon kommit till.
– Man hade kunnat låta andra nationaliteter göra som de ukrainska flyktingarna, som kunnat söka sig till det EU-land där de till exempel har släktingar och kunnat integreras bättre.
[ Biskopar i Centralamerika varnar för migrationskris ]
Krig och konflikter fortsätter
Att det nya systemet kommer att hindra människor från att ta sig till Europa kallar hon “en illusion”.
– Människor kommer att fortsätta komma hit, det blir bara farligare och dyrare. De faktorer som driver migrationen, som krig och konflikter, och Europas behov av arbetskraft, kommer heller inte att försvinna.
Hon pekar också på en ny regel som införs, och som tillåter medlemsstaterna att göra avsteg från EU:s asyllagstiftning när man uppfattar att ett tredje land aktivt hjälper migranter att ta sig till EU:s yttre gräns för att destabilisera en enskild medlemsstat eller hela unionen.
– Det öppnar för att EU-länder skyller på att migranter “instrumentaliseras” för att kunna åsidosätta deras rättigheter, säger Leïla Bodeux.
– Men hela pakten är oerhört komplicerad och förvirrande, med många undantag och en omfattande byråkrati. Så även om Ministerrådet framställer sig som problemlösare, blir det svårt att implementera den.
---
Fakta: EU:s nya migrations- och asylpakt
- Enligt de nya grundreglerna ska asylsökande och migranter tas emot vid EU:s yttre gräns – och det ska i ett tidigare skede avgöras om det verkar sannolikt att en enskild person har skyddsskäl och kan tänkas få stanna.
- Migranter från länder varifrån det statistiskt sett är liten chans att få asyl (som Tunisien, Turkiet och Indien) kommer att hållas i asylcenter vid den yttre gränsen och få sina fall prövade inom tolv veckor. Länder i södra Europa måste bygga sådana center.
- Den omstridda principen om att asylsökande ska få sin sak prövad i det land de först anländer till, Dublinöverenskommelsen, behålls. Däremot ska uppgörelsen innebära att EU-länderna bättre hjälps åt vid krislägen och en form av tvingande flyktingfördelning.
- Länder som inte tar emot migranter kommer att behöva bidra med pengar eller materiel till de länder som gör det.
- Samtalen kommer att fortsätta på teknisk nivå fram till februari 2024. Ett formellt antagande förväntas före valet till Europaparlamentet i juni 2024.
- Källa: TT
---
[ Flyktingar dumpades i öknen – EU-avtal med Tunisien anklagas ]
