Oro och krig i världen. Höjd terrorhotnivå i Sverige. Hur påverkas Svenska kyrkan? Kan alla de tusentals människor som besöker midnattsmässor, julottor och andra evenemang i julhelgen känna sig trygga?
– Alla som kommer kan vara trygga med att kyrkorna vidtar åtgärder för att säkerheten ska vara så bra som möjligt, säger Lisa-Gun Bernerstedt på kyrkokansliet i Uppsala.
December är den månad på året när många kyrkor runt om i landet fylls till sista platsen. Och inget tyder på att 2023 är ett undantag. Julkonserter och andra samlingar avlöser varandra i en strid ström.
Hur väl förberedd är Svenska kyrkan på att möta de hinder som finns i en tid när det öppna samhället utmanas av destruktiva krafter som vill splittra, söndra och få inflytande över hur vi lever våra liv?
Lisa-Gun Bernerstedt är chef på den enhet för civil beredskap som inrättades i juni i år på kyrkokansliet i Uppsala. Detta för att stärka Svenska kyrkans civila beredskap.
Riksdagen beslutade 2015 att återuppta planeringen för totalförsvaret i Sverige. Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 och kriget som rasar sedan dess, har det arbetet intensifierats.
Svenska kyrkan är en del av civilsamhället i det civila försvaret, och behöver arbeta mer målmedvetet med säkerhetsfrågorna.
– Sedan tidigare har kyrkan en väl fungerade beredskap vid kriser av olika slag, säger Lisa-Gun Bernerstedt och tar skogsbränderna i Västmanland sommaren 2014 och skogsbränderna i landet 2018 som exempel på att kyrkan är väl rustad att bistå med insatser i akuta situationer.
Hotbilden har ökat
I takt med att konflikterna har blivit fler i världen och hotbilden ökat mot Sverige, delvis som en följd koranbränningarna, har medvetenheten om dessa frågor blivit större inom Svenska kyrkan.
– Församlingarna är vana vid att göra bedömningar av säkerheten. Men den höjda terrorhotnivån leder ibland till frågor och funderingar om vad detta betyder konkret i den lokala situationen, förklarar Lisa-Gun Bernerstedt för Dagen.
Hon lyfter fram det kontinuerliga arbete som görs för att se till att besökarna kan känna sig trygga i kyrkorna. Så kallade risk- och sårbarhetsanalyser är ett viktigt och bra verktyg för att upptäcka brister i säkerheten, menar hon.
Vet vad som funkar
Lisa-Gun Bernerstedt har stort förtroende för det engagemang och den kompetens som finns både på stiftsnivå och i församlingarna.
– Däremot kan situationen se olika ut beroende på om det är en mindre eller större ort det handlar om. Varje församling kan sin lokala situation och vet vad som fungerar bäst just där.
– I en stor organisation som Svenska kyrkan, som finns över hela landet, vill vi därför framhålla vikten av att analysera den aktuella situationen och anpassa åtgärder efter den, resonerar hon.
Extra uppmärksamhet
Ungefär samma tankegångar har Christofer Lundgren, som är domprost i Strängnäs stift. Han berättar att domkyrkan i Strängnäs är välbesökt inte enbart i juletid utan under alla delar av året.
– För vårt vidkommande handlar det om att ha lite extra uppmärksamhet på alla som kommer till kyrkan och hålla koll på om något utöver det vanliga inträffar eller om något inte känns rätt. Och det har vi beredskap för.
Inget väskförbud
Men att gå så långt som till att låta väktare gå igenom väskor vid större sammankomster, som Svenska kyrkan i Mönsterås gjorde tidigare i höst enligt Sveriges radio, är inte aktuellt i Strängnäs.
– Det polisen gjorde då var att utfärda ett väskförbud vid alla sammankomster som kräver polistillstånd. Men gudstjänster och andra samlingar i Svenska kyrkan faller inte under detta direktiv, förklarar Christofer Lundgren för Dagen.
– Vi följer givetvis myndigheternas rekommendationer, men vi ser ingen anledning att vara mer restriktiva än de föreskrifter som myndigheterna utfärdar.
Inte skapa oro
Han känner inte till några konkreta hot mot kyrkorna i Strängnäs stift, och säger att om ett sådant hot skulle komma så utgår han från att stiftet blir informerat om och involverat i detta.
– Kyrkans uppgift är inte att skapa onödig oro bland människor. Samtidigt är vi inte naiva och inbillar oss att något inte kan gå fel, lyder hans resonemang.
Christofer Lundgren ser fram mot att få välkomna människor till kyrkan under jul- och nyårshelgen. Att Jesus föddes är en av den kristna kyrkans höjdpunkter under kyrkoåret, och att fira detta tillsammans med andra innebär alltid en stor glädje.
– Som kyrka är det viktigt att vi fortsätter att vara tillgänglig för alla människor och vara en plats där man kan röra sig fritt. Till kyrkorna kan vi komma som vi är, Svenska kyrkan ställer inga krav på personlig bekännelse.
[ Efter höjda terrorhotet: Kyrkor uppmanas se över sin säkerhet ]
”Fortsätta att tro”
Även Lisa-Gun Bernerstedt betonar betydelsen av kyrkans öppenhet, där evangelium om Jesus Kristus förmedlas i ord och ton och där alla människor respekteras.
– Kyrkans väsen är att vara öppen och välkomnande. Den kan inte vara något annat, säger hon och poängterar att den oro och osäkerhet som präglar den tid vi lever i inte är ny.
– Vi lever i en tid med mycket oro och många konflikter, men det är inte första gången i historien som det ser ut på det sättet. Kyrkan måste fortsätta att tro på det hon gör och välkomna alla.
Kan människor känna sig trygga att gå till kyrkan i julhelgen?
– De som kommer till Svenska kyrkan kan vara trygga med att de åtgärder som behöver göras har gjorts. Vi gör verkligen allt vi kan för att inget ska inträffa som leder till att någon kommer till skada.
Fotnot: Den 17 augusti beslutade säkerhetspolisen att terrorhotnivån skulle höjas från ett förhöjt till ett högt hot. Alltså från en trea till en fyra på en femgradig skala.
