Nyheter

Sameh Egyptsons forskning kan leda till fängelsedom

Borde ha ansökt om etikprövningstillstånd. ”Jag får nu invänta åklagarens utredning och jag förbereder mitt försvar”

I början av 2023 godkändes en avhandling om islamism i Sverige. Nu har Överklagandenämnden för etikprövning (Önep) beslutat att åtalsanmäla Sameh Egyptsons omdiskuterade vetenskapliga skrift. Skälet är att avhandlingen innehåller känsliga personuppgifter som borde ha etikprövats. Den som med uppsåt bryter mot kravet om etikprövning riskerar att dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Det är inte många avhandlingar som har blivit lika omdiskuterade på senare år och inför disputationen i Lund i mitten av februari, då Sameh Egyptson försvarade sin avhandling, var säkerhetspådraget stort.

Sameh Egyptsons tes i Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige är att Muslimska brödraskapet verkar i Sverige – och att Islamiska förbundet och moskén på Södermalm i Stockholm utgör själva navet i organisationen.

I avhandlingen namnges 200 personer som delaktiga i verksamheten och det är detta som nu har föranlett beslutet i Önep.

Nämnden konstaterar att Sameh Egyptson har hanterat känsliga personuppgifter, såväl personuppgifter med koppling till politisk uppfattning och religiös övertygelse som till uppgifter om brottmålsdomar. Sameh Egyptson hävdar enligt nämnden att han endast har hanterat personuppgifter som offentliggjorts av berörda personer. Nämnden gör samtidigt bedömningen att avhandlingen innehåller personuppgifter som har offentliggjorts av de berörda personerna själva, ”men också personuppgifter där så inte är fallet, exempelvis domar och deltagarlistor på sammankomster”.

Handledaren huvudansvarig

Önep skriver sammanfattningsvis att den aktuella avhandlingen innehåller känsliga personuppgifter och att ett etikprövningstillstånd hade krävts för att forskningen skulle få genomföras. ”Något sådant tillstånd har inte funnits”, slår Önep fast.

I beslutet klargör Önep att forskarstudenter inte kan åläggas något formellt ansvar för ansökan om etikprövning. I stället är det den forskare som är handledare i projektet som är ytterst ansvarig för att forskning inte bedrivs i strid med etikprövningslagen. I det aktuella fallet innebär det att det inte är Sameh Egyptson som riskerar något straff utan hans handledare, den finländske teologen Mika Vähäkangas som är forskningschef vid Åbo akademi.

Sameh Egyptson kommenterar beslutet på sin blogg.

”Oavsett om det blir jag eller min prefekt som anses ska hållas ansvarig så anser jag att jag har agerat inom ramarna för den akademiska frihetens gränser. Jag får nu invänta åklagarens utredning och jag förbereder mitt försvar inför den eventuellt kommande domstolsprocessen för att gå till botten med den här typen av anmälningar”, skriver han.

Reaktioner på beslutet

Med tanke på att avhandlingen har hyllats och kritiserats från olika håll är det kanske inte så konstigt att många även har reagerat på Öneps beslut om åtalsanmälan.

Mattias Irving, tidigare politisk sekreterare för Tro och solidaritet och en av personerna som namnges i Sameh Egyptsons avhandling, välkomnar beskedet.

”Det visade sig tydligen att det faktiskt inte alls var förenligt med god forskningssed att peka ut tvåhundra namngivna privatpersoner som extrema islamister utan deras godkännande”, skriver han på X (tidigare Twitter).

Läkaren och professorn i klinisk bakteriologi, Agnes Wold, är av en annan uppfattning. På X beskriver hon beslutet som ”något av det sjukaste jag hört på länge”.

Mellanösternkännaren Christer Sfeir poängterar i ett inlägg på X att Öneps kritik mot Sameh Egyptson handlar om hur personuppgifter har hanterats – inte om slutsatserna i avhandlingen.

---

Fakta: Etikprövningslagen

  • Lagen innehåller bestämmelser om etikprövning av forskning som avser människor och biologiskt material från människor. Den innehåller också bestämmelser om samtycke till sådan forskning. Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning.
  • Den som med uppsåt bryter mot kravet om etikprövning riskerar att dömas till böter eller fängelse i högst två år.
  • Lagen har kritiserats av forskare och i somras påbörjades, på uppdrag av regeringskansliet, en översyn. Den pågående utredningen ska redovisas senast den 30 september 2024.

---

Fler artiklar för dig