Nyheter

Det är vanligaste orsaken till att pastorn köps ut

När konflikter inte går att lösa mellan pastorn och församlingen kan det sluta med utköp • “Det finns ibland ett inbyggt problem i frikyrkorna” • Facket: Församlingsledningar saknar ofta kunskap • “Vi har jättesvårt att kommunicera innanför kyrkväggarna”

Pastorn känns trött och oengagerad. Eller: pastorn känner sig övergiven av styrelsen i församlingen. I båda fallen brister ofta kommunikationen. Här finns också den vanligaste orsaken till det 30-tal överenskommelser om utköp av frikyrkopastorer som sker varje år.

Det finns naturligtvis fall inom frikyrkliga församlingar där pastorn och styrelsen hamnar i konflikt kring teologin eller gudstjänstens utformning. Eller då pastorn har gjort något som uppfattas som moraliskt förkastligt, och då man kommer överens om att några månadslöner betalas ut mot att medarbetaren slutar.

Men i de flesta fall handlar det om mer diffusa saker, där en förtroendekris har uppstått mellan pastorn och ledningen i församlingen. Det uppger företrädare för både de anställdas fackförbund Vision Ekumeniska samt församlingarnas förhandlingsstöd Arbetsgivaralliansen.

– Om församlingen inte känner igen sig i det den anställde säger, eller kring hur han/hon agerar, så blir det ett glapp mellan förväntan och prestation. Och det leder i sin tur till att förtroende tappas, säger Jan-Eric Rönngren, rådgivare hos Arbetsgivaralliansen gentemot trossamfunden.

Vi har har jättesvårt att kommunicera innanför kyrkväggarna. Det gör mig bekymrad.

—  Stefan Lindetun, fackföreningen Vision Ekumeniska


Församlingsledningen saknar ofta kunskap

Stefan Lindetun är ordförande för Vision Ekumeniska, som organiserar 1 150 personer inom Evangeliska frikyrkan, Pingst FFS, Svenska alliansmissionen, Equmeniakyrkan, EFS samt ekumeniska organisationer. Han konstaterar att det oftast är i kommunikationen det brister.

– Det fungerar inte att föra samtal om hur nöjd pastorn är med sina arbetstider i kön till kyrkkaffet på söndagen. Det behövs att man särskilt sätter sig ned vid ett planerat samtal. Men många församlingsledningar vet inte riktigt hur de ska göra. I det flesta fall är det ju lekmän som sitter i styrelserna, säger Stefan Lindetun.

Stefan Lindetun

– Vi i kyrkorna har ju världens viktigaste budskap, säger vi ofta. Det ska vi kommunicera ut till världen utanför kyrkväggarna, och så har vi jättesvårt att kommunicera innanför kyrkväggarna. Det gör mig bekymrad, fortsätter han.

En pastor som arbetar med så kallad förtroendearbetstid ska exempelvis ha ett medarbetarsamtal och ett lönesamtal samt fyra avstämningssamtal under året, uppger Stefan Lindetun. Han konstaterar att verkligheten ofta ser annorlunda ut.

“Inbyggt problem i frikyrkorna”

Jan-Eric Rönngren håller med om att överenskommelser om 30 utköp av pastorer om året kan ses som en ganska hög siffra – ett utköp i veckan under höst- och vårterminerna.

– Men det här handlar om förtroendebranschernas förtroendebransch. Förtroende tar långt tid att bygga upp, och går snabbt att rasera. Mot bakgrund av det är det kanske ändå inte så konstigt. Det är inte alarmerande siffror, anser Rönngren.

Förutom några månadslöner i utbetalning brukar man också ofta avtala vad som får sägas utåt av parterna – och vad som inte får sägas.

Jan-Eric Rönngren brukar undervisa kyrkor och församlingar om att bli tydligare i sin roll som arbetsgivare, genom att ge styrelserna mandat att agera som arbetsgivare och sätta tydliga ramar för de anställda, och att ha bra kommunikation. Ibland behöver stadgarna skrivas om för att göra det möjligt.

Jan-Eric Rönngren, rådgivare på Arbetsgivaralliansen, med inriktning på trossamfund, församlingar och ekumeniska organisationer.

– Jag är övertygad om att vi skulle få färre överenskommelser om vi kunde gå i den riktningen.

– Det finns ibland ett inbyggt problem i frikyrkorna, att den anställda föreståndaren själv är invald i styrelsen och till med dess ordförande, i de extrema fallen. Här blir den anställde arbetsgivare för sig själv.

Vill hjälpa med nytt jobb

Viktigare än den ekonomiska överenskommelsen är samtidigt den omställningsorganisation – TRS – som Arbetsgivaralliansen och PTK-facken äger tillsammans, menar Jan-Eric Rönngren. Omställningsorganisationen går in och jobbar för att individen så snabbt som möjligt ska kunna komma i ny försörjning.

Att både fackliga Vision Ekumeniska och Arbetsgivaralliansen bör komma in så snart som möjligt vid en konflikt eller missnöje, är båda parter överens om. Tyvärr kommer de ofta in rätt sent i processen, säger arbetsgivarnas talesperson. Stefan Lindetun från Vision Ekumeniska berättar att han satsar på att värva fler medlemmar för att kunna ge stöd ”när det blåser”.

Nu senast var han exempelvis på plats för värvning vid Evangeliska frikyrkans medarbetardagar på Gullbrannagården.

Fler artiklar för dig