Nyheter

Efter hot och hat: Judisk tidskrift skickas i anonymt kuvert

Hat och hot mot Judisk krönika, som undantagsvis kuverterar nästa nummer

Hat och hot, liksom en stark otrygghet bland svenska judar, fick Judisk krönika att fatta det ovanliga beslutet att skicka ut sitt nästa nummer i ett kuvert utan synlig avsändare.
– Att vi i Sverige 2023 väljer att kuvertera nästa nummer av Judisk krönika är ett demokratiproblem, säger chefredaktör Anneli Rådestad till Sveriges radio.

När Judisk krönika grundades 1932 skedde det i en tid av växande antisemitism och nazism. Men så vitt Anneli Rådestad vet är detta första gången som tidskriften, som utkommer fyra gånger om året, skickas ut utan synlig avsändare.

Beslutet, berättar hon i P1 Morgon, är kopplat till reaktionerna efter Hamas attack mot civila israeler den 7 oktober, och det israeliska anfall mot Hamas i Gaza som attacken utlöste.

– Judiska centralrådet gjorde en studie efter 7 oktober som visar att 80 procent av deras medlemmar känner en otrygghet, och det är kopplat till kriget mellan Israel och Hamas, säger Anneli Rådestad.

– Men när jag skickade ut en annons på Facebook för det kommande numret så kom det in så pass mycket hat och hot att det blev min egen reality check.

Ytterligare en orsak till beslutet är att kommande nummer helt handlar om Hamas massakrer på civila israeler.

Uppmaningar till våld

De hot som kommit in har både handlat om uppmaningar till våld, eller på ett tydligt sätt kopplat judar till nazister och till kriget som pågår.

– På grund av Israels brutala bombningar i Gaza nu så ligger mycket fokus på de dödade där, vilket är förståeligt, säger Anneli Rådestad.

– På lång sikt blir det en väldigt enögd syn på en extremt komplicerad konflikt. Vi märker just nu att judar och muslimer är symboler i ett mycket större spel, och att det är väldigt mycket lättare då att hata judar som kopplas till Israel eller som uttalar sig kring Israel.

Anneli Rådestad, chefredaktör för Judisk Krönika.

Även om hotbilden mot judar i Sverige ökar varje gång konflikten blossar upp, så vill chefredaktören inte jämföra med 1930-talets stämningar.

– Jag är övertygad om att det var värre på 30- och 40-talet i Sverige, när det på riktigt fanns ett antisemitiskt hot, så de jämförelserna ska inte göras, säger Anneli Rådestad, och tillägger att det är svårt att veta hur mycket av dagens hot som kommer från så kallade trollfabriker.

Vill ha tidskriften anonymt

Redan sedan tidigare finns det prenumeranter som vill ha sina tidningar skickade utan avsändare. Men ambitionen är ändå att tidningen ska kunna skickas ut på det vanliga sättet framöver, säger Anneli Rådestad.

Hon berättar att tidskriften också fått mycket stöd och nya prenumeranter efter beslutet att kuvertera nästa nummer.

Fler artiklar för dig