Måste man vara bekännande kristen för att sitta i styrelsen för en kristen idrottsförening? Det är frågan som ligger till grund för att Göteborgs stad drar in sitt stöd till Krik, efter att ha lusläst deras stadgar.
– En förening ska vara öppen för alla oavsett religion, då blir det problematiskt med den här första paragrafen, säger Ulrika Thunberg från idrottsförvaltningen.
Våren 2018 kom beskedet att Göteborgs stad drog in bidragen till Equmenias scoutföreningar, med motiveringen att det ansågs diskriminerande att bedriva verksamheten på kristen grund. Efter kraftfulla protester ändrades sedan beslutet i Göteborgs kommunfullmäktige året därpå. Men nu har ett liknande fall poppat upp.
Den här gången är det Krik som fått beslutet att de inte längre ska ha rätt till kommunalt stöd. Krik är en kristen ungdomsorganisation som jobbar med idrott utifrån en kristen värdegrund och det är alltså deras lokalavdelning i Göteborg som fått ett avslag på sin ansökan om föreningsstöd.
Problematisk paragraf
Problemet är den första paragrafen i stadgarna. I den inledande delen står det tydligt att alla är välkomna, ”oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.” Så långt är det inga problem.
Men det hela följs sedan upp med ett stycke som kan tolkas som exkluderande. ”Föreningens teologiska grund ligger i enlighet med Bibeln och tron på Guds försonande verk genom Jesu Kristi liv, död och uppståndelse”.
För att kunna bli invald i styrelsen måste man verka för vad som står i den första paragrafen, och det är där det börjar gnissla med Göteborgs stad. Förvaltningen som handlägger frågan har fattat sitt beslut om att ge avslag till föreningens ansökan om föreningsstöd eftersom de menar att Krik inte ger alla samma möjlighet att delta i föreningen.
”Vår slutsats är att ingen som bekänner sig till en annan tro än den kristna därmed kan väljas till styrelsen.”
Påverkar direkt
Jacob Billvén är en av flera ledare för Krik i Göteborg. I normala fall är han ansvarig för volleybollen, men den senaste tiden har han också fått arbeta en hel del med föreningens ansökningsprocess. Han förklarar att förvaltningens beslut, från den 1 december i år, redan har påverkat verksamheten på ett konkret sätt.
– Det gäller framför allt priset för hallhyrorna som gått upp för oss. Vi hade tidigare en 75-procentig rabatt, för det är vad man får som förening.
Men efter beslutet att deras stadgar inte var förenligt med de villkor Göteborg stad sätter upp har de tvingats betala fullt pris, samt har fått svårare att boka in attraktiva tider. Konsekvensen är att de tvingats dra ner på verksamheten.
– Tidigare hade vi fotboll och volleyboll varje vecka, men nu har vi minskat ned det med hälften och kör varannan vecka i stället.
För att det blivit för dyrt?
– Ja, precis.
Jacob Billvén tycker så klart att det här är olyckligt och menar att Göteborg stad gör en något märklig tolkning av stadgarna.
– Jag tycker att vi är tydliga. Alla kan bli medlemmar och du behöver inte vara en bekännande kristen för att vara med. Alla som är medlemmar kan också bli invalda i styrelsen.
[ Politiker i Göteborg backar - kristna scouter får bidrag ]
”Smyger inte med vår profil”
Mattias Ottestig är generalsekreterare för Krik, som har sitt huvudkontor i Uppsala. Han berättar att de gör vad de kan för att stötta sin lokalförening i Göteborg och även han är undrande inför kommunens sätt att resonera.
– Vi heter kristen idrottskontakt, förkortat Krik, det är inte så att vi smyger med vår profil, säger han.
Exempelvis brukar de därför ha andakter i samband med sina aktiviteter.
Det har hänt några gånger att en enskild kommun ifrågasatt deras rätt till bidrag för att verksamheten bedrivs på kristen grund, men oftast är det ganska oproblematiskt. Så det som händer just nu i Göteborg sticker ut.
Problemet började egentligen redan förra hösten, då man från kommunens sida hittade ett helt annat fel i stadgarna, något som Krik fixade till för att kunna få fortsatt stöd. Men det hjälpte alltså inte, utan nya fel hittades och till slut drogs alltså stödet in utifrån en bedömning om religiös diskriminering.
Har tolkat fel
Även Mattias Ottestig menar att kommunen tolkar stadgarna fel.
– Det står att om du vill bli invald i styrelsen måste du godkänna att verksamheten vilar på konfessionell grund. Men det står inte att du personligen måste bekänna dig till den kristna tron, säger han.
– Det är kommunen som gör den tolkningen, inte vi. Förvaltningen läser verkligen de här stadgarna på ett fyrkantigt sätt.
Hur tolkar du paragrafen som det handlar om?
– Att föreningen vilar på en kristen grund och det är heller inget som vi tummar på. Sedan har vi ett demokratiskt förfarande när det gäller att välja styrelse och det är inte så att vi gör någon religiös prövning av dem som ställer upp, man behöver inte avlägga någon slags bekännelse.
Mattias Ottestig tycker inte att det här är så konstigt. Den som engagerar sig i en förening borde rimligtvis också uppskatta dess grundläggande idé, annars söker man sig inte dit. Därför har han svårt att förstå beslutet från Göteborgs stad som nu sätter käppar i hjulet för Kriks verksamhet.
– Här samlar vi hundra ungdomar i veckan till en vettig fritidsaktivitet. Så gör de så här.
Det är problematiskt
Ulrika Thunberg är verksamhetsutvecklare på Idrotts- och föreningsförvaltningen och väl insatt i ärendet. Hon förklarar att Kriks stadgar är problematiska för dem, utifrån att de ska ta hänsyn till de olika diskrimineringsgrunderna, bland annat religiös diskriminering.
– En förening ska vara öppen för alla oavsett religion, då blir det problematiskt med den här första paragrafen, säger hon.
– Tolkningen som vi har gjort är att man inte kan väljas till styrelsen om man inte verkar i enlighet med Bibeln och Guds försonande verk genom Jesus. Vi tror inte att en utövande muslim eller jude skulle kunna verka i enlighet med den skrivning.
Krik menar själva att ni gör en feltolkning här?
– Det är inte ovanligt att en förening som får avslag på sin ansökan inte är överens med oss. Har man väl gjort en ansökan tror man att man checkar i alla boxar, medan tjänstemännen kanske gör en annan bedömning.
Ulrika Thunberg säger att det inte är en enskild person på förvaltningen som gjort bedömningen, utan det är flera som stämt av hur en ansökan är förenlig med riktlinjerna som gäller.
Är det fler föreningar som nekas stöd på religiös grund?
– Ja, det finns, säger Ulrika Thunberg.
Hon berättar att de på förvaltningen därför blivit beskyllda för att vara såväl kristofober som islamofober, men hon lyfter fram att de inte gör någon skillnad på olika religioner utan alla behandlas lika.
Scouter ett undantag
Men det är inte alltid lätt att besluta vilka religiösa organisationer som ska få bidrag och stöd från en kommun. Equmenias scouter i Göteborg är väl det främsta exemplet.
Ulrika Thunberg berättar att hon var med då bedömningen gjordes för fem år sedan att de skulle bli av med sina kommunala bidrag eftersom det i stadgarna var tydligt att verksamheten var missionerande samt att man också hade en bönestund under scoutträffarna. Hon tycker att de från förvaltningen gjorde en korrekt bedömning då.
– Men vi fick backa eftersom politikerna sa att den här scoutverksamheten var så viktig att vi kan bortse från det här, så de har fått behålla sina bidrag. Men det här är ett undantag som gjorts.
Vad är skillnaden mellan scouterna och Krik?
– Det är också att scouterna samlade många barn och där de också kunde visa att det fanns en religiös mångfald. Vi på förvaltningen fick inte riktigt ihop det där, men vi fick backa. Det är inte alltid som handläggarna gör samma bedömning som politikerna, vilket man får finna sig i när man arbetar i en politiskt styrd organisation.
Om Krik ändrar sina stadgar, ändrar ni er då?
– De är välkomna att komma med en ny ansökan. Då får vi se vad som händer.
[ Förskola ber bordsbön - politiker i Göteborg vill sätta stopp ]
---
Fakta: Krik
- Krik (Kristen idrottskontakt) är en förening som har sin verksamhet på kristen grund.
- De har sitt huvudkontor i Uppsala men har verksamhet över hela landet.
---
[ Domstol efter hans predikan: Rätt att neka kyrkans unga bidrag ]
