– Ingen annan kandidat i presidentvalet har ett partiprogram där kampen för sanning, fred och för att ge fattiga kongoleser chans till ett bättre liv står i centrum.
Det säger Eric Biselo, advokat och ledare för Denis Mukweges valkampanj till Dagen. Den 20 december ska det sargade landet välja ny president, men många fruktar att valen inte kommer att bli rättvisa.
Strax före jul är det dags för Afrikas näst största land att välja ny president. Sittande president Félix Tshisekedi vann valet 2018, men det var ett val som har kritiserats hårt och många menar att det är oklart om han verkligen vann. När det blev klart att Denis Mukwege – världskänd för sin kamp att hjälpa kvinnor utsatta för sexuellt våld – tänkte ställa upp som presidentkandidat i år, jublade många. Denis Mukwege har mottagit Nobels fredspris för sina insatser för Kongos kvinnor. Han har också gjort sig känd som en kritiker av sittande regering och en förkämpe för fred, sanning, transparens och demokrati i det våldshärjade landet.
Men en rad problem kantar inte bara Mukweges presidentkampanj utan också själva valet. I de östra delarna, som länge varit centrum för strider mellan olika väpnade grupperingar har våldet eskalerat den senaste tiden, något som bland annat UNHCR varnar för. EU hade tidigare beslutat att sända en delegation för att övervaka valprocessen, men i förra veckan stoppades delegationen av säkerhetsskäl – man kunde inte, menade EU, garantera säkerheten för gruppen. Dagen efter ändrades motiveringen till att gälla ”tekniska problem” angående rösträkning.
Säkerhetssituationen oroar även Mukweges kampanjteam.
– Vårt land befinner sig i ett läge med mycket oroligheter och våld. Presidentkandidaterna behöver delvis själva svara för sin säkerhet. Detta oroar oss, säger Eric Biselo, som Dagen når på en lite knastrig telefonlinje från Kongo.
Spänt läge i landet
Särskilt i landets östra delar är situationen ”prekär”, säger han, vilket kan hota legitimiteten i valet. Ett annat närbesläktat problem är transparensen i valet och distributionen av röstsedlar. Niclas Lindgren, direktor på biståndsorganisationen PMU som i många år stöttat doktor Mukweges arbete på Panzisjukhuset i östra Kongo, säger att det finns indikationer på att en alldeles för stor andel av kongoleserna ännu inte har fått röstsedlar, trots att de är röstberättigade.
– Det är väldigt spänt i landet, säger han.
– Vi hör från kyrkoledare att det är många röstberättigade som inte fått sina röstkort. En del säger att det handlar om 6 av 10. Siffrorna är svåra att få bekräftade. Men det är väldigt osäkert om valet kommer att gå rätt till.
PMU har, efter att Denis Mukwege meddelade att han ställer upp som presidentkandidat, bara kontakt med sjukhusledningen när det gäller arbetet på Panzi, inte direkt med Denis Mukwege och hans kampanjteam.
– Som organisation är vi politiskt neutrala. Sedan han gick in i presidentvalskampanjen har vi inte direktkontakt med honom. Vi uttalar oss heller inte om enskilda kandidater i valet. Men vi stödjer våra samarbetspartners i att aktivera människor så att man kan bygga upp landet underifrån.
Detta sker till exempel inom Panzi Foundation genom arbetet i Badilika (som betyder ´förändring´). Det är en organisation som just nu är med och driver en kampanj mot sexuellt våld och för jämställdhet. Man arbetar bland annat med skolor, gentemot byledare och opinionsbildare för att aktivera förändring. Många kyrkonätverk engagerar sig också i den demokratiska processen, och vill stötta människor att ta sitt medborgerliga ansvar och gå och rösta, samtidigt som man vill granska makten, berättar Niclas Lindgren.
[ Mukwege: Min drivkraft är att rädda vårt fosterland ]
Arbetet på Panzi går vidare
Och arbetet på Panzisjukhuset fortsätter på samma sätt som tidigare.
– Även för sjukhuset är det viktigt att vara politiskt neutrala. Det operativa arbetet på sjukhuset har hans team stått för även tidigare, Denis Mukwege var ofta ute och reste. Men arbetet på Panzi pågår som vanligt, och vårt stöd sker med oförminskad styrka. Behoven har inte blivit mindre.
Om Mukwege inte vinner valet, kommer han att återvända till sjukhuset då?
– Jag har ingen information om det än. Vi får se hur hans planer ser ut i nästa steg.
I valet den 20 december utmanar ett 20-tal kandidater sittande presidenten. Bland dem finns gamla rävar som Martin Fayulu, som kom på andra plats i det ifrågasatta valet 2018, men även nykomlingar som doktor Mukwege. Några av de andra kandidaterna är affärsmannen Moise Katumbi och Marie José Ifoku, enda kvinnan i valet 2018.
[ Presidentval i krutdurken DR Kongo - så går det till ]
I Kongo finns en rad stora problem att ta itu med för den kandidat som vinner. Trots att det formellt råder fred i landet blossar strider mellan olika beväpnade grupper och milisgrupper hela tiden upp, särskilt i landets östra delar, där många menar att bland annat Rwanda infiltrerar och stödjer våldet. Många flyr undan striderna, man beräknar att det finns 6,9 miljoner internflyktingar (2023, källa Utrikespolitiska institutet).
21 miljoner saknar mat
Korruption är ett annat stort problem: DR Kongo hamnade 2022 på plats 166 av 180 länder på en lista gjord av Transparency International. Våld, djup fattigdom och brist på offentlig service präglar särskilt de östra delarna. Kongo är mycket fattigt: 21 miljoner kongoleser har inte tillräckligt med mat för dagen och 3,5 miljoner barn beräknades vara akut undernärda, enligt FN:s livsmedelsprogram WFP. Detta trots att det finns rika naturtillgångar i landet.
Just kampen mot fattigdomen står i centrum för Mukweges valkampanj, säger Eric Biselo.
– Mukwege har ett partiprogram som täcker hela samhället och som kan skapa ett bättre liv för majoriteten av kongoleserna, betonar han.
[ Påven anlände till Kinshasa i DR Kongo ]
Han säger att Mukweges partiprogram syftar till att få slut på kriget, och slut på fattigdomen. Sanning och transparens är andra viktiga nyckelbegrepp. ”Vår första och viktigaste uppgift är att få slut på kriget. Vårt andra uppdrag är att sätta stopp för svälten”, sa Denis Mukwege nyligen på ett välbesökt valmöte i Beni i norra Kivu, som filmades av franska TV5.
Vilka röster hoppas då Mukwege på? Eric Biselo tar upp ett annat problem kopplat till uppbyggnaden av ett demokratiskt och fritt samhälle: väljargrupper som präglas av extremism och klanlojalitet.
– De kan inte representera eller bygga upp ett land för alla kongoleser. Men sedan finns en grupp som inte nödvändigtvis är med i ett parti, men som är intresserade av landets framtid.
Starkt stöd från kristet håll
Detta är en grupp som Mukweges team hoppas på. Frågan är huruvida deras röster kommer att räcka för att föra fram en kandidat som Denis Mukwege, och om de kommer att få röstsedlar i tid. Enligt Kongo-kännare har Mukwege starkt stöd i östra delarna av landet, och han har också stöd från frikyrkligt håll. Denis Mukwege är också pingstpastor och har alltid varit tydlig med sin tro. Läkaren och missionären Agneta Lillqvist Bennstam, som arbetat i Kinshasa i nästan två decennier, säger till tidningen Sändaren att hon tror att Mukwege kan ”göra gott för Kongo” om han tar sig hela vägen till presidentposten och att hans möjligheter att vinna valet skulle öka om han även lyckas få stöd från Katolska kyrkan.
Hur ser Denis Mukweges chanser ut just nu enligt valteamet?
– Det finns ingen kandidat som har presenterat ett så genomtänkt program som han. Vi vill övertyga kongoleserna om att valet inte går ut på att tjäna några extra dollar, utan på att förändra hela Kongo. Valet är i Guds händer, men vi är optimister och hoppas på förändring. Våra chanser är goda, säger Eric Biselo.
---
Fakta: Val av president och av parlament
- Valen i DR Kongo sker 20 december. Då väljs samtidigt en ny president, parlament och de regionala ledningarna.
- Landet är till ytan fem gånger så stort som Sverige och det har cirka 96 miljoner invånare.
- Läkaren och nobelpristagaren Denis Mukwege ställer upp som presidentkandidat för första gången. Han har blivit känd för sitt arbete på Panzisjukhuset i östra Kongo, där han hjälpt kvinnor och flickor som fallit offer för det sexuella våld som blivit en del av kriget i landet. För detta arbete mottog han 2018 Nobels fredspris.
- Missions- och biståndsorganisationen PMU har sedan slutet av 1990-talet stöttat arbetet på Panzisjukhuset, som man var med och byggde tillsammans med Läkarmissionen och Sida.
---
