Nyheter

”Glad att jag inte möttes av blankett för dödshjälp när jag var suicidal”

John Wyatt ville ta sitt liv för 20 år sedan. “Möttes av kärlek istället för en blankett om att få dödshjälp”

I Nederländerna kan den som är djupt deprimerad få dödshjälp. Snart är det så även i Kanada. Det oroar den brittiske professorn John Wyatt, som själv var starkt självmordsbenägen under en period, men som fick behandling och stöd.
- Tack och lov bemöttes jag med kärlek och medkänsla, och inte av blanketter om hur jag skulle få hjälp att ta mitt liv, säger han.

Det är under ett seminarium i riksdagen om dödshjälp som den inbjudne talaren nämner att han en gång i tiden var så djupt deprimerad att han ville ta sitt liv – men ändrade sig, med behandling och kärlek.

Det är ett skäl, säger John Wyatt till Dagen efter seminariet, till att han är särskilt orolig för de länder som erbjuder psykiskt sjuka dödshjälp, som i Nederländerna och inom kort i Kanada.

– För omkring 20 år sedan hade jag en svår psykiatrisk sjukdom, jag blev mycket förvirrad och hallucinerade. Jag blev deprimerad och blev intagen på en psykiatrisk avdelning, berättar han.

– Jag trodde mitt liv var slut, att jag aldrig skulle kunna arbeta igen och skulle behöva se min familj svälta. Och jag blev suicidal. Jag tänkte att det bästa för alla vore om jag kunde ta livet av mig.

Lyckligtvis vände det för John Wyatt, i dag professor emeritus i neonatologi och etik vid University college i London, Storbritannien. Gradvis kunde han ta till sig den kärlek som hustrun och nära vänner visade honom, medan vården hjälpte till med medkänsla, terapi och medicinering.

– I dag ser jag det nästan som en gåva att kunna dela den här erfarenheten med andra, och ge hopp till dem som går igenom de djupaste svarta vatten, säger han.

Bok till alla ledamöter

John Wyatt har skrivit flera böcker om dödshjälp, och en av dem skickas före jul ut till alla 349 riksdagsledamöter. Detta genom stiftelsen Familjen först, som var medarrangör av onsdagens seminarium och vill påverka i frågan.

Sverige bör blicka mot det på många sätt snarlika landet Kanada när man studerar dödshjälpslagar, menar John Wyatt, snarare än mot delstaten i Oregon i USA, som har en omtalad modell för dödshjälp.

I Kanada har antalet fall av dödshjälp gått från 1 018 år 2016, då både läkarassisterat självmord och eutanasi legaliserades, till 13 200 år 2022. Från den 17 mars 2024 kommer det troligen att räcka med en diagnos för psykisk sjukdom för att få tillgång till dödshjälp.

– Gradvis har man släppt kraven på att en patient ska vara obotligt sjuk och ha svåra smärtor, så att dödshjälp på flera håll nu omfattar även personer med kroniska funktionshinder och psykiatriska diagnoser, säger John Wyatt.

Från cancer till ALS

Han konstaterade att efterfrågan på dödshjälp först drevs med tanke på människor med obotlig, spridd cancer. De fall som i dag ofta förekommer i debatten handlar om personer med olika neurologiska sjukdomar, som ALS.

– Det är diagnoser som inte nödvändigtvis leder till outhärdligt lidande, men som orsakar beroende och kontrollförlust.

Andra föreläsare talade under seminariet om hur svårt det förefaller vara att skapa en patientsäker modell för legaliserad dödshjälp, samt hur dödshjälp påverkar både läkarkåren och resursfördelningen inom ett samhälle.

Riksdagsseminarium om dödshjälp.

---

Fakta: Dödshjälp

  • De länder som infört dödshjälp har legaliserat läkarassisterat självmord och/eller eutanasi.
  • Läkarassisterat självmord innebär att en läkare skriver ut ett dödligt medel som patienten tar själv.
  • Eutanasi innebär att läkare injicerar ett dödligt medel i patienten.
  • Flera länder tillåter någon form av dödshjälp, såsom Belgien, Nederländerna, Kanada, vissa delstater i USA, Spanien och Österrike.
  • I Sverige har flera regeringar beslutat att inte låta utreda frågan om dödshjälp. Just nu är dock endast Kristdemokraterna och Socialdemokraterna emot en sådan utredning.

---

---

Fakta: Hit kan du vända dig om du har självmordstankar

  • Jourhavande präst, alla dagar 21–06. Ring 112 och fråga efter Jourhavande präst.
  • Bris, tel 116 111.
  • Självmordslinjen tel 90 101.
  • Stöd i form av chatt www.mind.se/sjalvmordslinjen.
Fler artiklar för dig