Svenskt bistånd som kanaliseras via civilsamhället till Palestina går inte till terrororganisationer eller extremister, tvärtom bidrar det till att underminera dessa krafter. Det menar sju organisationer med verksamhet i Palestina, som tycker att det är olyckligt att regeringen fryst biståndet tills vidare.
Vad gör svenskt bistånd i Palestina? Frågan har blivit hetare än någonsin efter att Sveriges regering stoppade alla utbetalningar i samband med krigsutbrottet mellan Israel och Hamas. Men redan innan dess var frågan omdebatterad, med återkommande påståenden att svenska skattepengar riskerar att hamna hos terroristerna i Hamas eller det totalkorrupta självstyret på Västbanken.
”Vad gör svenskt bistånd i Palestina?” är också namnet på en ny rapport som sju biståndsorganisationer verksam i området precis har släppt, bland annat Diakonia, Act Svenska kyrkan och Följeslagarprogrammet.
Varför har ni tagit fram den här rapporten?
– För att vi vill visa på det viktiga resultat som svenskt bistånd bidrar med. Vi försöker lyfta fram exempel som gett goda resultat och som svenskt bistånd varit upphov till, säger Anna Eggelind, internationell chef på Diakonia till Dagen.
Auktoritära krafter
Hon återkommer hela tiden begrepp som mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet när hon pratar om det bistånd som kanaliseras via civilsamhället.
– Så drar man in stödet för det här, då drar man snarast in stödet för dem som just nu jobbar i motvind och man lämnar fältet öppet för auktoritära krafter. Frysningen av biståndet menar vi spelar de extrema krafterna i händerna.
Eller som det står i själva rapporten; ”Ett indraget bistånd till Palestina är alltså att direkt gå Hamas och andra milisgrupper till mötes.”
– Det är helt riktigt, säger Anna Eggelind om den slutsatsen.
– De organisationer som vi stödjer arbetar för alternativa värderingar, de är ofta i opposition och är emot extremism.
Svårt med kritik
I rapporten som de sju organisationerna skrivit tar de upp en annan problematik, nämligen det krav som ställts att mottagare av svenskt bistånd öppet ska ta avstånd från Hamas. Det är något som är svårt att göra, och regeln är i stället att hålla sig politiskt neutrala.
[ Hjälpinsatserna kommer inte fram i Gaza ]
Varför ligga lågt med Hamas-kritik?
– För att vi ser att det är förenat med stora risker att öppet kritisera väpnade grupper, säger Anna Eggelind.
Hon berättar sedan om en MR-aktivist i Gaza som gick ut i en tidning med sin kritik, för att strax därefter utsättas för ett mordförsök.
– Så det handlar snarare om att våra partners tydligt tar ställning för principer, exempelvis allas lika värde.
Det blir ett ställningstagande i sig, även om kritiken mot exempelvis Hamas får ske i det finstilta.
– För vi kan inte avkräva våra partners publika avståndstaganden eftersom det är förenat med så stora risker. Vi väljer därför inte sida i en konflikt, utan vi tror att det går att navigera utifrån principer som alla kan hållas ansvariga utifrån.
Trygga med kontroll
Just nu rasar kriget nere i Mellanöstern och därmed har mycket av biståndet sats på paus. Förhoppningen är att arbetet ska kunna komma i gång igen, men just nu handlar det samtidigt om att rentvå sig från de återkommande anklagelserna om att biståndet utnyttjas av extremister.
– Vi känner oss väldigt trygga med de gedigna kontrollsystem som finns på plats genom hela kedjan, så att inga skattepengar hamnar i fel händer, Anna Eggelind.
Hon lägger till att även EU och USA följt upp hur biståndspengar använts i Palestina och att inte heller de hittat några oegentligheter.
Parallellt med den här rapporten från civilsamhället kommer även den statliga myndigheten Sida med sina slutsatser efter att ha granskat det svenska Palestinabiståndet sedan regeringen fryst utbetalningarna, men det är en rapport som i skrivande stund inte presenterats.
[ Kristna palestinier reste till USA för att be om Bidens stöd ]
---
Fakta: ”Vad gör svenskt bistånd i Palestina?”
- En ny rapport har släppts som presenterar det svenska civilsamhällets bistånd till Palestina på ett närmare sätt.
- Biståndet har varit kritiserat och regeringen frös det helt efter Hamas terrorattack den 7 oktober.
- Målet är att kunna återuppta arbetet igen, och det här är ett sätt att trycka på för det.
- Sju organisationer har skrivit rapporten; Act Svenska kyrkan, Centerpartiets Internationella Stiftelse (CIS), Diakonia, Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel, Kvinna till Kvinna, Olof Palmes Internationella Center och We Effect.
---
