SVT uppmärksammar nu ”graffitimormor” Irmela Mensah-Schramm som i årtionden sprejat över hakkors och skrapat bort rasistiska och antisemitiska budskap i Tyskland.
Hon har väckt en hel del uppmärksamhet genom åren, Irmela Mensah-Schramm, även känd under namnet grafittimormor. I över fyrtio år har hon valt att bekämpa rasistiskt klotter runt om i Tyskland och SVT var nyligen med henne när hon var ute letade klotter i Berlin.
– Asyl är en mänsklig rättighet, säger hon efter att ha med sin sprejflaska ha korrigerat en mening som påstod det motsatta.
Spreja, måla och skrapa
Under reportagets gång får vi se hur hon skakar om en sprejflaska för att sedan ge sig på den rasism som hon hittar på Berlins olika husfasader, hon pekar ut ett hus där ett hakkors förvandlas till något helt annat, samt berättar hur hon systematiskt går ut och letar efter hatiska budskap att måla över.
I sin tygväska finns det gott redskap, när sprejburken är olämplig går det att använda överstrykningspennor för att korrigera klottret hon hittar i busskuren, medan en skrapa passar bra till att plocka bort nazisternas klistermärken.
Irmela Mensah-Schramm gör det här med ett stort leende på läpparna.
– Jag får en härlig känsla varje gång jag tagit bort skiten, säger hon glatt efter att ha plockat ned ett budskap från en nazistisk organisation.
Håller koll
Hon håller också koll på statistiken, det här var det 94 563:e klistermärket som hon skrapat bort. På en karta kan hon också visa upp hur hon åkt runt i hela Tyskland och sprejat, målat och skrapat bort rasistiska budskap, ett engagemang som gjort att hon blivit omskriven i medier gång på gång, inte minst efter att hon dömdes till dagsböter för sitt klottrande för några år sedan.
Irmela Mensah-Schramm berättar också till SVT hur förvånad hon är att hennes aktivism hamnat i ett helt nytt ljus efter att kriget brutit ut mellan Israel och Hamas. Hon har i årtionden rensat bort antisemitiska budskap i det offentliga rummet, men plötsligt väcker det här stor uppståndelse.
– Jag förstår inte, om det händer i går eller i dag är det precis lika illa, menar hon.
