Präster och diakoner inom Svenska kyrkan har i dag stor frihet att bestämma när de ska använda sina ämbetskläder. Och enligt Anna Cöster, teologisk sekreterare för biskopsmötet, lär det fortsätta så.
– Jag skulle inte tro att det kommer att kunna tas fram något regelverk, säger hon till Dagen.
I spåren av uppmärksamheten kring Birgitta Eds användande av prästkläder i offentliga sammanhang har flera personer efterfrågat en tydligare reglering inom Svenska kyrkan rörande användande av ämbetskläder. En första fråga blir på vems bord en sådan fråga skulle hamna: biskopsmötet eller kyrkomötet?
Anna Cöster, teologisk sekreterare för biskopsmötet, svarar det förstnämnda.
– Det är där den främst hör hemma om det skulle vara aktuellt med riktlinjer eller dylikt, säger hon och lägger till att frågan också hör hemma i stiften beroende på olika traditioner.
Att det är biskoparna – och inte kyrkomötet – som äger frågan menar Anna Cöster beror på att prästens klädsel har att göra med prästens uppdrag och prästvigningens innehåll och betydelse. Detta uttrycks i gudstjänstordningen för prästvigningen i kyrkohandboken för Svenska kyrkan, och i kyrkoordningen.
– Både kyrkohandboken och kyrkoordningen beslutar visserligen kyrkomötet om, men kläderna som uttryck för det är mer en biskopsfråga, säger hon.
Diskussioner tidigare
Den stora frågan blir då om biskoparna kommer att arbeta för en tydligare reglering av ämbetskläderna? Enligt Anna Cöster är svaret sannolikt nej.
Hon nämner att det har funnits tillfällen då det har blivit aktuellt att ta fram riktlinjer kring ämbetskläder. En sådan diskussion pågick runt 1958, då prästämbetet öppnades för kvinnor. Hur skulle en kvinnlig ämbetsdräkt, motsvarande kaftanen, se ut? Under 1960- och 1970-talen och framåt påverkades Svenska kyrkan liturgiskt av andra vatikankonciliet (1962–1965). Den så kallade frimärksskjortan, som många präster i Svenska kyrkan använder dag, började göra sitt intåg och kom att användas till vardags av präster.
När frimärksskjortor hade använts en tid började de variera i utseende, på 1990-talet förekom bland annat flanellrutigt och pastellfärger, och då togs det också fram riktlinjer från stiften.
[ Han vill ha nya klädregler i Svenska kyrkan efter Birgitta Ed bar prästkrage ]
– Prästens klädsel och förändringen av den hör alltså samman med både diskussioner om vad prästämbetet är, och om förändringar i synen på det. Men också om modeförändringar. De kvinnor som prästvigdes på 1960–1970-talet, då kvinnor som präster var nytt, hade till exempel ämbetsdräkt med lika kort kjol som övriga kvinnor vid den tiden, säger hon.
Samtidigt har även diakonernas klädsel förändrats under de senaste decennierna. Från att tidigare ha haft diakonissdräkt som högtidsdräkt och inte någon särskild tjänsteklädsel i vardagen blev det allt vanligare att använda den gröna skjortan i olika sammanhang.
---
Fakta: Frimärksskjortan
- Kyrkoordningen är Svenska kyrkans regelverk, men dokumentet innehåller inte några riktlinjer kring ämbetskläder. På Svenska kyrkans hemsida finns däremot en sida där prästens kläder beskrivs. Gällande frimärksskjortan står det att ”Alla präster kan använda en frimärksskjorta när de är i tjänst.” Vidare står det att det är ”vanligt att präster bär sin frimärksskjorta i privata sammanhang”.
- Frimärksskjortan ”uppfanns” enligt vissa uppgifter på 1800-talet av en presbyteriansk präst i Skottland. Därefter har användandet av frimärksskjortor spridit sig och i dag återfinns den inom en rad olika kyrkor, däribland Anglikanska kyrkan, Katolska kyrkan och Metodistkyrkan.
---
”Svårt att reglera bort”
Dagen rapporterade nyligen att samhällsdebattören Johan Westerholm, som driver nättidskriften Ledarsidorna, hade reagerat mot Birgitta Eds användande av prästkläder i offentliga sammanhang. I en text på Ledarsidorna skrev han samtidigt att allt fler inom Svenska kyrkan bär ämbetskläder även till vardags.
– Att det är så har jag hört från flera bekanta som arbetar som präster, förklarade han för Dagen.
Möjligen har det genom åren skett en förskjutning i Svenska kyrkan
— Anna Cöster
Tankegångar om kallelse i den evangelisk-lutherska traditionen spelar roll i diskussionen tror Anna Cöster. Och det som vanligtvis kallas det allmänna prästadömet har historiskt sett varit centralt. I praktiken innebär det att alla döpta är kallade att räcka evangelium, att alla människor har sin kallelse i att vara till tjänst för sin nästa på olika sätt – exempelvis som sjuksköterska, journalist eller lärare. Prästen har samtidigt en särskild kallelse att förkunna och förvalta sakramenten och prästskjortan är ett synligt uttryck för den särskilda kallelsen.
– Möjligen har det genom åren skett en förskjutning i Svenska kyrkan från självklarheten att alla döpta är kallade att räcka evangelium i ord och handling till sin nästa, till att särskilt synliggöra att just de som bär präst- eller diakonkrage bär ansvar för det, säger hon till Dagen.
Anna Cöster konstaterar att betoningen på vigningen, och i vilken utsträckning prästskjortan anses vara ett uttryck för det, har betydelse för den pågående diskussionen.
– Det handlar helt enkelt lite om teologiska betoningar som kommer att fortsätta finnas och inte går att reglera bort. Därför skulle jag inte tro att det kommer att kunna tas fram något regelverk.
[ Därför har Sveriges "first lady alltid prästkragen på" - bildreportage ]
[ Birgitta Ed: Jag tar inte av prästkragen - den är en del av den jag är ]
