”Chock” är rätt ord för att beskriva parlamentsvalet i Nederländerna, som gjorde det invandringsfientliga Frihetspartiet till landets första. Det menar den kristna tidningen Nederlands Dagblads utrikeskommentator.
– Alla är i chock. Till och med Geert Wilders, säger Jan van Benthem till Dagen.
Att Geert Wilders Frihetsparti skulle få 23 procent av rösterna, och ta 35 av representanthusets 150 mandat, var inget som kunnat anas i opinionsundersökningarna. Annat än precis före onsdagens val.
– Det betyder inte att folk nödvändigtvis är klassiska högerväljare. Också förut har vänsterväljare röstat på Wilders, som är mot invandring men till vänster i välfärdsfrågor. Den mixen har tydligen varit attraktiv, säger Jan van Benthem.
Han är själv påtagligt skakad över att landets största parti numera är ett som, bortsett från sin islam-fientliga agenda, vill att Nederländerna lämnar EU och slopar allt utvecklingsbistånd.
Även partialliansen mellan Socialistpartiet och de Gröna ökade dock i valet, medan det högerliberala regeringspartiet backade.
Ett som är klart är att väljarna svek landets två utpräglat kristna partier: Kristna förbundet (CU) och Kristdemokratiska uppropet (CDA).
CU gick från att ha fått 3,4 procent av rösterna i valet 2021, till att få 2 procent, och tappar därmed 2 av sina 5 mandat. Samtidigt störtdök CDA från 9,5 procent till 3,3 procent och miste hela 10 av sina 15 mandat.
Nytt parti fick 13 procent
Ett helt nytt parti, Nytt socialt kontrakt (NCS), grundat av en tidigare kristdemokrat, kammade samtidigt åt sig närmare 13 procent av rösterna.
En förklaring till CDA:s katastrofval kan vara att partiet gått högerut i invandringsfrågorna, menar Jan van Benthem. Det blev tydligt när den senaste regeringen kollapsade i juli i år, sedan premiärminister Mark Rutte, från Folkpartiet för frihet och demokrati, föreslagit temporära uppehållstillstånd och hårdare regler för familjeåterförening.
Här gick CDA och CU skilda vägar. Men medan CDA ställde sig på Mark Ruttes sida, motsatte sig CU den nya inriktningen.
– En del väljare menar att CDA svek sina kristdemokratiska ideal av iver att få del av makten. Och så röstade man på det nya partiet NCS i stället, i hopp om att det skulle axla den här manteln, säger Jan van Benthem.
– Allt färre väljare är också beredda att rösta på ett parti av lojalitet eller för att det är kopplat till en viss tro.
[ Känd islamkritiker och ateist blir kristen ]
Invandring och bränslepriser
Frågor om invandring, inflation och dyrare bränslepriser har dominerat inför valet, säger Jan van Benthem, ofta med en ton av polarisering.
– Talet om att Nederländerna tillåtit ”massinvandring” spelade Geert Wilders i händerna. Liksom rädslan för att EU:s klimatarbete ska driva upp priserna på energi, säger han.
Något annat som påverkat, tror han, är att det högerliberala regeringspartiet, Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD), efter viss tvekan börjat öppna en dörrglipa för att samarbeta med Geert Wilders Frihetsparti.
– Därmed skulle en röst på Geert Wilders i detta val inte vara en förlorad röst.
Om den nya regeringen blir ett samarbete under VVD och dess nya partiledare Dilan Yeşilgöz-Zegerius är tills vidare en öppen fråga. Regeringsbildningar i Nederländerna är utdragna processer; den förra dröjde 271 dagar.
---
Fakta: Valet i Nederländerna
- Mark Rutte, från högerliberala Folkpartiet för Frihet och Demokrati (VVD), har lett regeringen sedan 2010. Hans fjärde regeringsbildning kollapsade i somras, efter oenighet kring invandringspolitiken.
- I onsdagens nyval gick ytterhögern fram kraftigt: Geert Wilders parti Frihetspartiet, PVV, blev största parti, med 23,5 procent av rösterna. Därmed kniper partiet 37 av de 150 platserna i representanthuset.
- Alliansen mellan Socialdemokraterna och de Gröna ökade sina mandat med 8, och har nu 25 mandat.
- Det högerliberala regeringspartiet VVD tappade däremot 10 mandat, och har nu 24.
---
