Åke Bonnier, biskop i Skara stift, beklagade kyrkomötets uppmärksammade apartheidbeslut som togs för två år sedan och konstaterade att många uppfattade det som antisemitiskt. Men att be om ursäkt, vilket föreslagits, är han inte intresserad av.
UPPSALA. När kyrkomötet diskuterar Israel och Palestina kan det hända saker. Som år 2021, då Svenska kyrkans högsta beslutande organ röstade igenom en motion med syfte att utreda om Israel gör sig skyldig till apartheid, något man hoppades att Kyrkornas världsråd skulle genomföra.
Förslaget satte kyrkomötet i blickfånget och många slog bakut, inte minst Judiska centralrådet som med kraft kritiserade beslutet. Det som följde blev smått historiskt då samtliga 14 biskopar i kyrkan gick ut och bad om ursäkt och markerade att de inte stod bakom det här.
Officiell ursäkt
Inför årets kyrkomöte hade en motion kommit in med krav på att be de judiska församlingarna om ursäkt. Motionen var skriven av SD-ledamöter och de gick också upp och förklarade varför det här skulle vara en viktig gest.
– Relationerna till de judiska församlingarna har skadats, konstaterade Anna Sundberg (SD) som skrivit motionen.
Hon förklarade att även om det hela presenterades som en granskning sågs det tvärtom som ett ställningstagande av Svenska kyrkan, vilket hon menade var högst olyckligt.
– Jag hävdar att en officiell ursäkt är viktigt, fortsatte partikollegan Daniel Engström (SD) då han tog över debatten.
Riktat mot dem
Något större gehör för sin sak fick de inte, även om flera i sak höll med om att det så kallade apartheidbeslutet var olyckligt. Biskop Åke Bonnier var den som gick upp i debatten och förklarade varför en ursäkt inte är aktuell. Även han beklagade sig över beslutet.
– Judarna i Sverige upplevde det starkt att det här var riktat mot dem, förklarade han.
– Beslutet 2021 av kyrkomötet var olyckligt, det uppfattades som antisemitism, oavsett vad vi andra försöker säga.
Men att nu, två år och många interreligiösa samtal senare, gå ut och be om förlåtelse menade han inte var aktuellt.
– Det är för sent att kollektivt be om ursäkt för beslutet.
Folkmord
Årets debatt om Israel och Palestina på kyrkomötet var förhållandevis lugn, trots att kriget rasar för fullt i Mellanöstern. Men visst fanns det en del vassa ord.
Anne Sörman (Visk) gick exempelvis upp i talarstolen och önskade att kyrkomötet skulle ta avstånd ”från det folkrättsvidriga folkmordet” och kallade Israels krig i Gaza för en etnisk rensning.
Kontrasten blev lite märklig då det stunden senare skulle debatteras om kyrkomötet borde erkänna Islamiska statens övergrepp som ett folkmord. Då avfärdades det helt, baserat på att Svenska kyrkan varken ska agera domstol eller lobbyorganisation.
Stöd till följeslagare
Frågan om Följeslagarprogrammets framtid kom också upp efter en motion om att Svenska kyrkan borde gå in och stötta upp ekonomiskt då regeringen minskat biståndet. Flera personer gick upp och talade sig varma för att säga ja till motionen som lagts fram, bland annat S-veteranen Peter Weiderud.
– Gazakriget har gjort följeslagarprogrammet viktigare än någonsin, sa han.
Kyrkomötet röstar i ärendena på onsdag.
---
Fakta: Kyrkomötet
- Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ.
- Man träffas varje höst för att fatta beslut om kyrkans framtid.
---
