Svenska kyrkan är, som en av landets största skogsägare, berörd av de krav som EU beslutat om vad gäller den gröna omställningen.
– Miljörörelsen är ense med EU om att skogen måste stå längre, säger Europaparlamentarikern Pär Holmgren (MP), som menar att det handlar om etik och moral.
Andra ifrågasätter färdriktningen.
BRYSSEL. Svensk skog står i fokus när det gäller EU:s ”green deal” (den gröna given). Gröna given är ett paket av åtgärder för att göra unionen klimatneutral år 2050. Klimatåtgärderna innefattar allt från energi, transporter, byggande, industri och jordbruk till sociala frågor.
Första delen av paketet som nu ska genomföras i EU-länderna innebär för många inom svensk miljörörelse ett hoppets tecken när man samtidigt ser med sorg på vad man menar är en nedmontering av ambitionerna i den inhemska klimat- och miljöpolitiken. Andra är skeptiska till EU:s riktning och oroar sig för industriers konkurrenskraft. När Dagen träffar Pär Holmgren i Bryssel under en intensiv EU-vecka med bland annat ett toppmöte, säger han att han själv är optimist, trots något som liknar ett globalt klimatnödläge.
– Jag är i grunden ganska optimistisk. Jag har en känsla av att vi är ganska nära att nå en kritisk massa – när det är tillräckligt många människor som förstår allvaret kan saker och ting skifta ganska fort. Detta har ju skett tidigare i historien, när det gäller avskaffandet av slaveriet eller kvinnlig rösträtt – frågor där man tidigare tänkt att det där går ju inte.
– Därför har jag fortfarande ett slags hopp om att omställningen kommer.
”Det handlar om våra barn”
Han betonar dock att det nu gäller att ha en klimatpolitik för samhällets alla områden – och en politik som ”kokas ner hela vägen till en lokal nivå”.
Men åter till skogen, som är lite av en ödesfråga inte bara för Sverige. EU-kommissionens syn är att skogsbruket måste gå mot så kallat kontinuitetsbruk, bort från trakthyggesbruk. Det innebär i klartext färre kalhyggen och att skog får växa längre. Samtidigt ska mer mark återställas. Allt för att få ned utsläppen så att både Sverige och unionen som helhet når sina klimatmål. Här är inte minst Svenska kyrkan berörd, då man äger mycket skog och beräknas vara Sveriges femte största skogsägare.
Miljöpartisten Pär Holmgren är en av dem som ser positivt på EU-åtgärderna.
– Det är ganska självklart att vi måste ändra bruksmetoder i skogen och gå bort från hyggesbruk, som i dag är det normala. Det behöver i stället bli ett kontinuitetsbruk. Inom FN:s klimatpanel är man överens om att det mest kostnadseffektiva vi kan göra nu för att möta klimatkrisen är att satsa på naturrestaurering och våtmarker, att ställa om skogen, se till att bevara den biologiska mångfalden och att ekosystemen fungerar väl. Därmed ökar vi kolsänkan.
Han säger att frågan om skogen i grund och botten är en fråga om etik och moral.
– Det handlar väldigt mycket om värderingar. På en individuell nivå handlar det om kortsiktig egoism, eller om att bry oss om framtiden. Planeten. Våra barn, säger han.
Riskerar begränsa avverkningar
För svensk del har striden om just skogen dock bitvis blivit infekterad, delvis eftersom den är en sådan stor och viktig del av både Sveriges yta och av svensk industri. Miljörörelsen och skogsindustrin är ense vad gäller en av de frågor som berör skogsbruket: den biologiska mångfalden. Här säger båda parter att trakthyggesbruket är dåligt, medan kontinuitetsbruket är bra. Annorlunda är det med vad som gör störst klimatnytta.
Kortfattat menar miljörörelsen och Europas gröna partier, liksom EU i sin gröna giv, att man ska låta skogen stå längre så att det blir en naturlig kolsänka. Medan skogsindustrin och flera partier på högerkanten ofta betonar att det finns delade meningar om detta och att klimatnyttan – åtminstone på kort sikt – blir större om man brukar skogen med de traditionella metoderna (läs hyggesbruk). Ett av argumenten är att brukad skog kan bli till virke och därmed lagra kol, samtidigt som ny skog växer upp och blir en kolsänka. Ett annat är att om träden ska stå längre begränsas avverkningen och då får vi också mindre mängd biomassa, som behövs för att komma bort från fossila bränslen. Företrädarna för denna mening pekar på att det viktigaste just nu är att ersätta just fossila bränslen.
– Detta är den berättelse som skogsindustrin i Sverige satt, liksom andra aktörer som Centerpartiet och Moderaterna. Men när man jobbar på EU-nivå ser man att den berättelsen inte finns i andra länder. Utan det är ganska självklart att vi måste gå bort från hyggesbruket, säger Pär Holmgren.
– Det skogsindustrin gör är att man fokuserar på nyttan av avverkningarna, man pratar om nyttan av att bygga hus i trä och så vidare. Det finns ju en del sanning i det, men de pratar väldigt sällan om den enorma nytta som skogen gör som ett komplett ekosystem där det lagras in kol i marken kontinuerligt, även i en gammal skog. Det sägs ibland att gammal skog inte lagrar kol, men det stämmer inte.
Branschen känner sig ”klämd”
Det finns också en annan typ av kritik från skogsindustrin, och den handlar om att EU för att hårdra det använder skogar i norr som en ”nödutgång” för att få till den gröna omställningen. Att den svenska skogen behövs för att nå EU:s miljömål. Då känner branschen sig klämd, säger experter inom skogsindustrin till Dagen. De menar att det inte finns förståelse inom EU:s beslutande organ för att skogen i norr är annorlunda till sin karaktär än den i Sydeuropa, och därmed borde den inte få samma regelverk.
Finns det något i denna kritik som stämmer?
– Ja, delvis, säger Pär Holmgren.
– Hela det här paketet som kallas LULUCF (som behandlar frågan om markanvändning, reds anmärkning) – där var den gröna gruppen noga med att påpeka att den svenska skogen inte får bli ett alibi som innebär att till exempel det franska jordbruket slipper ställas om. Detta är en utmaning på EU-nivå, vi ska fördela ansvaret.
– Här är det viktigt att alla länder och alla sektorer ska vara med och driva på. Både jag och min finska kollega har jobbat mycket med skogsfrågor under mandatperioden, och jag tror att vi har fått en förståelse för att skogsbruk i Finland och Sverige ser annorlunda ut än det gör i andra länder.
[ Har skogen verkligen inget värde om den inte sågas ner, KD? ]
Till exempel, säger Pär Holmgren, finns det i norra Sverige kalhyggen som faktiskt kan ge stor nytta för den biologiska mångfalden. Det hänger ihop med att marken här är så solfattig.
– Men det är ju ett undantag. Fortfarande är det så att kontinuitetsbruk borde bli norm.
”Vi gröna vill ha skogsbruk”
Från kommissionens sida hävdar källor att svenskt skogsbruk absolut inte är en ”nödutgång” för den gröna given, och man påpekar att åtgärdspaketet är något som länderna kommit överens om tillsammans, inte något som EU:s institutioner tvingar på unionens länder.
Men det är viktigt att om eller när skogsägare ställer om, ska de få hjälp att göra detta – det måste också ingå i paketet, menar Pär Holmgren.
– Det gäller att vi från EU kan utveckla metoder som gör att skogsägare faktiskt vill satsa på biologisk mångfald och kontinuerligt skogsbruk. Det behövs styrmedel för att hjälpa till med transitionen. Vi gröna vill att vi fortsatt ska ha ett skogsbruk, men vi måste bedriva det på ett mer varsamt sätt.
---
Fakta: EU-målen måste uppnås
- Första delen av Green deal, ”Fit for 55″, blir nu lag och ska genomföras i EU:s länder. ”Fit for 55″ innebär att växthusgaserna ska ha minskat med minst 55 procent år 2030 jämfört med år 1990.
- Bland målen finns specificerat hur mycket koldioxid som ska lagras i Sverige och i andra länder.
- I vintras (20 februari) skrev ett antal kristna ledare med ekumenisk bredd till regeringen och manade Sverige att göra mer på klimat- och miljöområdet. https://www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/nyheter/upprop-for-klimatet De krävde bland annat ”en successiv omläggning av skogsbruket till mer av hyggesfria metoder, dels i syfte att stärka skogens biologiska mångfald, dels för att kunna möta EU:s aktuella krav på ökad kolinlagring i skog, mark och träprodukter. Följ Finlands exempel!”
---
