Det doftar lussekatter i foajén till Svenska kyrkan i Bryssel. Planeringen inför årets julbasar är i full gång. Men samtidigt finns minnena kvar efter de skräckfyllda dygn när svenskar attackerades just för att de var svenskar.
– Våra aktiviteter har varit välbesökta sedan vi öppnade kyrkan igen, man märker att kyrkan är en viktig mötesplats för många, säger kyrkoherden Fredrik Ollila.
BRYSSEL. Det var fasansfulla nyheter som mötte svenskar i Bryssel och överallt i världen på kvällen den 16 oktober. En gärningsman sköt två svenskar till döds och skadade en tredje, mitt i centrala Bryssel. Motivet visade sig vara att ”hämnas muslimer” och dådet ett terrordåd, riktat mot just svenskar. Offren var på väg mot en fotbollsmatch, iklädda svenska matchtröjor.
– Först visste man inte om han agerade på egen hand eller om det fanns ett nätverk kopplat till attacken, berättar Fredrik Ollila, när vi satt oss ned för en pratstund i Svenska kyrkans lokaler.
– Därför fick vi rådet både från svenska och belgiska myndigheter att stänga kyrkan, vilket vi gjorde på måndagskvällen och under tisdagen. Senare fick vi information från den belgiska polisen om att det var en enskild gärningsman som utförde det här hemska dådet och man sa att det inte fanns några hot riktade mot oss, och då beslutade vi att öppna kyrkan igen.
Vill inte bära brosch med flaggan
När Dagen besöker församlingen har det gått drygt tio dagar. Fredrik Ollila tar emot i det trevligt inredda kaféet på bottenvåningen. Lugnet och normaliteten kontrasterar mot den känsla av kaos, oro och sorg som karakteriserade den där tisdagsmorgonen när svenskarna attackerades. På morgonen efter dådet intervjuade jag kyrkoherden, och han berättade om stängningen av kyrkan och de många samtal han fick motta från oroliga församlingsmedlemmar.
Hur har det varit sedan dess?
– Nu har ju kyrkan varit öppen igen, och det känns bra. Vi har märkt att våra aktiviteter har varit ganska välbesökta, så vi har förstått att kyrkan har en viktig funktion för många, säger Fredrik Ollila.
Han säger att han inte hört någon av alla utlandssvenskar han möter prata om att lämna Bryssel, eller att det känns för otryggt att bo här. Däremot resoneras det en del om detta med att tydligt visa att man är svensk.
– En del uttrycker oro för det. Vissa säger att de är tveksamma inför att till exempel ha en brosch med svenska flaggan, eller svenska matchtröjor. Andra säger däremot att vi inte ska vika oss, och inte sluta ha sådant som vi brukat ha. Så det är väldigt blandat.
Tidigare var vi kanske lite slarviga med att se efter vem det var som kom in. Nu är vi mer noga.
— Fredrik Ollila, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Bryssel
Extra säkerhetsåtgärder
På en hylla i kaféet ser jag svenska dalahästar och en del andra typiskt svenska symboler. Fredrik Ollila berättar att man dock tagit bort både svenska flaggan från fasaden på byggnaden och även en del andra svenska symboler.
– Men svenska flaggan tog vi bort redan i augusti, när vi kom tillbaka efter sommaruppehållet. Vi uppmanades att göra det av svenska myndigheter på plats här i Bryssel. Det hängde samman med att Sverige höjt säkerhetsnivån i Sverige. Då vidtog man också extra säkerhetsåtgärder här.
Svenska kyrkan i Bryssel har ett centralt och vackert läge alldeles invid en park. Ytterdörren mot gatan är alltid låst, och det var den också innan terrorattacken, berättar Fredrik Ollila. Den som besöker kyrkan får ringa på dörrklockan och bli insläppt.
– Tidigare var vi kanske lite slarviga med att se efter vem det var som kom in. Nu är vi mer noga. För övrigt har vi inte vidtagit några extra säkerhetsåtgärder efter attacken mot svenskarna. Men vi är inte riktigt klara med hur vi ska göra med julbasaren och med vårt luciatåg. Där för vi diskussioner om vilka åtgärder vi ska vidta. Det ska ju vara så säkert som möjligt för dem som deltar.
[ Svenska prästen i Bryssel: Oro och rädsla hos de som kontaktar oss ]
Medlemskapet viktigt
I dag sitter ett par besökare i kaféet och dricker kaffe och läser tidningar. Från översta våningen hörs glada röster, det är en grupp barn som har svenskundervisning och som nu har rast. De springer nerför trapporna mot kaféet och skrattar och pratar. Aktiviteterna i kyrkan har återgått till det normala. Det betyder bland annat gudstjänst två gånger i veckan, barn- och ungdomsverksamhet, konfirmandundervisning, dop, samtal med människor och planering.
– Verksamheten är ganska lik en vanlig svenskkyrklig församling i Sverige, säger Fredrik Ollila.
Men på en punkt skiljer sig utlandskyrkornas situation: personalstyrkans storlek – eller kanske brist på storlek – och ekonomin. Julbasaren är en viktig intäktskälla för församlingen, medlemskap i församlingen en annan. På en av väggarna ser jag ett informationsblad som uppmanar besökare att bli medlemmar.
Det kan ju tyckas förvirrande, eftersom ganska många svenskar redan bidrar till Svenska kyrkan via skattsedeln. Men det hänger ihop med att många utlandssvenskar inte är folkbokförda i Sverige, utan i utlandet. Därmed betalar de inte svensk skatt och inte heller kyrkoavgift, förklarar Fredrik Ollila. Och därför fungerar Svenska kyrkans församlingar i utlandet på ett sätt lite mer som en frikyrka, med medlemskap i en viss församling.
[ Efter terrorattacken i Bryssel: Herre, förbarma dig ]
Lagar ärtsoppa och håller gudstjänst
– Våra aktiviteter är inte kopplade till medlemskapet utan är öppna för alla. Men vi uppmuntrar människor att bli medlemmar. Vi måste tänka på intäkterna på ett annat sätt. Fler aktiviteter bygger också på frivilliga krafter.
I Bryssel består personalstyrkan just nu av kyrkoherde, husvärd, ekonom och två kyrkomusiker. Bara två tjänster är heltidstjänster. En del av tjänsterna bekostas av Svenska kyrkan i utlandet, Skut, men resten får församlingen här stå för. På sikt är det meningen att utlandskyrkorna ska bli självbärande.
Fredrik Ollila har varit kyrkoherde i Bryssel i lite mer än fem år, och han säger att han trivs väldigt bra med arbetet i en utlandskyrka.
– Man måste vara ganska allround för att jobba i en utlandsförsamling. Här är det till exempel jag som gör ärtsoppa på torsdagarna när vi har sopplunch. Man får också hjälpa till att städa ibland, moppa golv. Sedan är det förstås alla de vanliga prästsysslorna med gudstjänst, dop, konfirmation. Jag trivs väldigt bra med den variationen.
Får hemlängtan
Vad skiljer då i de prästerliga uppgifterna? undrar jag. Finns det något som skiljer sig i samtalen här med människor, jämfört med hur det är hemma i Sverige?
– I mångt och mycket är det samma saker människor vill prata om. Men en sak som är tydlig här är att människor då och då får hemlängtan. Man kan ju tycka att Belgien inte är så långt från Sverige. Men det är ändå två olika länder, och Belgien kan ibland kännas väldigt långt bort.
[ Statsministern på plats i Bryssel - tände ljus i Svenska kyrkan ]
Vad säger man som präst till den som längtar hem?
– Jag tror att det viktigaste är att man finns till hands och att man lyssnar. Vad man säger är inte det viktigaste. Sedan är det för många mest betydelsefullt att man pratar svenska. Språket är oerhört viktigt för oss. Modersmålet.
Både språket och de svenska traditionerna, som man kanske saknar mer än man anat när man är utomlands, fungerar som broar till hemlandet för utlandssvenskarna. Svenska kyrkan har på det sättet en mycket viktig funktion, som kanske inte minst märks i tider av oro och rädsla, som när terrorattentatet inträffade. Steget till kyrkan är, tror kyrkoherden, kanske också lite närmare när man befinner sig utomlands.
Statsministern tände ljus
Strax efter attacken besökte statsminister Ulf Kristersson kyrkan och tände ljus tillsammans med kyrkoherden i gudstjänstsalen en trappa upp, där vi nu sitter, och som har stora fönster mot parken. Statsministern kom till Bryssel med anledning av attacken och lade ner blommor vid platsen för dådet. Sedan besökte han kyrkan.
– Vi hade en kort andakt där vi tände ljus för att hedra offren. Sedan hade vi ett fint samtal i kaféet tillsammans med församlingsbor. Vi märker att kyrkan har ett stort förtroende, och det känns fint. Det vill vi ska fortsätta, säger Fredrik Ollila.
---
Fakta: Svenska kyrkan i Bryssel
- Sedan 2007 finns Svenska kyrkans lokaler centralt i Bryssel, i kommunen Etterbeek. Tidigare låg församlingens kyrka i Waterloo.
- Kyrkan är en egen församling, organisatoriskt hör den till Svenska kyrkan i utlandet och Visby stift.
---
