Svenska Rita överlevde Hamas massaker av en tillfällighet. Nu går hon på grannars begravningar, gläds över att Hamas släppte svärmor, oroar sig för svärfar som är gisslan i Gaza – och hon berättar att hennes Jesusbild klarade sig oskadd på väggen hemma i byn under attacken.
TEL AVIV. Rita Lifshitz går på begravningar och tar farväl av mördade grannar och vänner. Av en ren tillfällighet var hon inte hemma i den israeliska gränsbyn när terrorister från Hamas gick från hus till hus, mördade och brände.
Rita föddes och växte upp i Göteborg – och bor sedan 35 år i kibbutz Nir Oz, där Hamas mördade eller kidnappade mer än 100 av de 400 invånarna. Med mer än en fjärdedel av befolkningen som direkta offer är hennes by är därmed det kanske hårdast drabbade samhället längs Gazagränsen.
– Min granne Vitalij begravdes i går. Han fick en rysk-ortodox begravning. Han mördades, hans fru och övriga tre i familjen är gisslan hos Hamas, säger Rita Lifshitz, 59, på onsdagen.
– I förrgår var jag på min bästa väninnas pappas begravning. Hamas sköt honom i benet, sedan brände de ihjäl honom, säger hon.
Granne på kibbutzen
Hon berättar att en rysk-ortodox präst förrättade grannen Vitalij Trupanovs begravning. Denne flyttade till Israel från Ryssland på 1990-talet och har bott på hennes kibbutz i mer än 20 år.
Nu är övriga i hans familj gisslan hos Hamas i Gaza: hustrun Elena, som Hamas visade upp på en propagandavideo tillsammans med två andra kidnappade kvinnor, sonen Sasha med flickvännen Sapir Cohen samt Vitalijs mamma Irena.
– Vitalij var en mycket god vän och granne. Jag visste inte ens att han var kristen förrän nu, religion spelar ingen roll på sekulära, socialistiska kibbutzer. Han var jordbrukstekniker, hans fru jobbade i labbet i samhällets färgfabrik som nu är förstörd, säger Rita.
Terrorister sköt svärfar i benet
Ritas svärfar Oded Lifshitz, 83, är gisslan hos Hamas. Terroristerna sköt honom benet, han svimmade och de släpade honom över gränsen. Samtidigt är hon lycklig över att kunna omfamna svärmor Yocheved Lifshitz, 85, som tillsammans med en annan äldre israelisk kvinna frigavs av Hamas ”av hälsoskäl” förra veckan.
– Det var helt underbart att få se henne, vi kramades och tårarna bara rann. Svärmor är en stark kvinna, men hon såg eländig ut efter två veckor hos Hamas. Hennes ögon var tomma, hon hade gått ned tio, femton kilo, säger Rita.
Hon säger att svärmoderns tillstånd har förbättras och att hon nu klarar sig utan rullstol.
Fördes bort på motorcykel
Svärmodern har berättat om fångenskapen. Hon sade att hon först blev brutalt behandlad, men sedan bättre. Hamasmännen tog henne på motorcykel till Gaza medan de slog henne – och förde henne sedan genom ”en spindelväv av tunnlar” till ett underjordiskt rum, där hon fick mat och läkarvård.
– Jag gick genom ett helvete, sa hon med svag röst på en presskonferens i Tel Aviv.
Rita kom första gången till Nir Oz 1982. Där träffade hon sin blivande man och hon lever nu i byn sedan 1988.
Hon berättar att hon står mycket nära svärföräldrarna och ser dem som sina ”extraföräldrar” eftersom hon bott kvar i byn i alla år. Deras fyra barn, bland dem Ritas exman, har flyttat från platsen. Av en ren slump var hon inte hemma när terroristerna slog till.
– Jag är lyckligt lottad, det var rena tillfälligheten att jag inte var där. Det första svärmor sa till mig när vi träffades på sjukhuset efter frigivningen var ”Vilken tur att ni inte var på kibbutzen, jag tänkte på det hela tiden jag var fånge, att jag inte behövde oroa mig för dig och lilla Lilo”, säger Rita och fortsätter:
– Mitt elvaåriga barnbarn Lilo var hos mig på skollov under en vecka. Kvällen före attacken åkte jag tillbaka med henne till Tel Aviv.
Jesusbild utan skador
De senaste dagarna har Rita varit tillbaka i hembyn för att röja upp i förödelsen. Tillsammans med en grannkvinna är hon den enda invånaren som sover där på natten, annars finns bara soldater där. Deras hus är bland mycket få som klarat sig relativt oskadda i det ödelagda samhället.
Övriga invånare är mördade, gisslan i Gaza eller evakuerade till staden Eilat i sydligaste Israel. Detta efter en överrumplande attack den 7 oktober när terrorister från palestinska Hamas mördade fler än 1 400 israeler och kidnappade över 220 i ett 20-tal samhällen och på en musikfestival nära Gazagränsen.
– Mitt hus klarade sig, även om det finns skotthål. Också Jesusbilden på väggen i vardagsrummet klarade sig helt oskadd, säger Rita.
– Jag tog med mormors gamla Jesusbild från Sverige och hängde upp den här. Jag är inte religiös, men jag tror att den kanske skyddade mig på något sätt, säger hon.
Nära gränsen till Gaza
Däremot är svärföräldrarnas hus totalförstört. Det ligger längst västerut i byn, nära stängslet där terroristerna tog sig in. Avståndet till Gaza är bara 1,5 kilometer.
Nir Oz är en kibbutz, ett av de många ursprungligen socialistiska kollektivjordbruk som spelade en viktig roll under Israels uppbyggnad. Rita kom dit som volontär liksom ungdomar från hela världen, också från Sverige. Nu är Nir Oz privatiserad liksom de allra flesta kibbutzer, men Rita säger att den fortfarande har kvar många kollektiva inslag som starkt socialt skyddsnät och gemensamma aktiviteter.
Kibbutzerna tillhör den israeliska vänstern och Ritas svärföräldrar, som var med och grundade Nir Oz 1955, är starkt engagerade för mänskliga rättigheter och för palestinierna. Hon berättar att de varje vecka brukade köra palestinier från Gazagränsen till sjukhus i Jerusalem.
– Vi på kibbutzen vill ha fred och är för palestinierna. Och vi blev utsatta för den värsta attacken. Men vill ha fred med palestinierna, inte med Hamas som är en terroristorganisation som måste krossas, säger Rita.
