Nyheter

Så ska tvångsvårdade barn och unga kunna få själavård

Utskott om kristen närvaro på Sis-hem: “Det är av största betydelse och behoven kommer sannolikt att öka”

I tider med gängkriminalitet och psykisk ohälsa bland ungdomar, måste Svenska kyrkan engagera sig tydligare med själavård för tvångsvårdade barn och unga. Det bör kyrkomötet ställa sig bakom vid sitt sammanträde i november, enligt det utskott som berett frågan.

Dagen skrev i somras om den stora bristen på själavårdare vid landets 21 Sis-hem. Det är ungdomshem för barn och unga som tvångsvårdas på grund av allvarliga psykosociala problem, samt ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård.

Ellionor Moberg, Centerpartiet.

Till skillnad från inom Kriminalvården, finns inget organiserat samarbete mellan trossamfunden och Statens institutionsstyrelse, som driver Sis-hemmen. Detta är dock något som röster inom både Sveriges kristna råd och Svenska kyrkan vill ändra på.

– Jag tycker det är är angeläget att det kommer in en annan dimension för ungdomarna på Sis-hemmen. De behöver en ökad trygghet och att ses som de människor de är, säger Ellionor Moberg, som lade en motion om Svenska kyrkans roll på Sis-hemmen till årets kyrkomöte.

– Såsom det ser ut nu med rymningar och otrygghet så tror jag att både ungdomarna och de som arbetar på hemmen skulle behöva en extra hand att hålla i.

Avslås men skickas vidare

I motionen föreslår Ellionor Moberg och Lars-Ivar Ericson, som båda företräder Centerpartiet, att Svenska kyrkans själavård på Sis-hemmen ska inventeras, och utökas.

Lars-Ivar Ericson, Centerpartiet.

Eftersom utskottet som behandlade motionen inte anser att någon inventering behövs, avslår man motionen. Men väljer ända att uppmana kyrkostyrelsen att ”skyndsamt planera framåt” för att kunna erbjuda själavård åt tvångsomhändertagna barn och ungdomar.

”Utskottet konstaterar att situationen i samhället med våld och oro som utförs av och drabbar barn och unga eskalerar,” skriver samhälls- och kulturutskottet i sitt betänkande.

”Svenska kyrkans själavård på Sis-hemmen är därför av största betydelse och behoven kommer sannolikt att öka. Till det kan läggas eventuella kommande ungdomsfängelser”.

Kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kommer att ta ställning till motionen och utskottets förslag till beslut när det sammanträder den 20–22 november i Uppsala.

Visst utbyte genom SST

Ett visst utbyte kring Sis-hemmen finns via Myndigheten för stöd till trossamfund, SST. Det stammar från ett regeringsuppdrag till Sis 2016, om att stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Då uppmanades Sis-personalen, enligt en utredning från 2019, att ”vid behov av religiös företrädare [ …] kontakta SST som förmedlar kontakt med lämplig person som befinner sig så nära det aktuella ungdomshemmet som möjligt”. SST skulle också bedöma själasörjarnas kvalifikationer, enligt överenskommelsen.

I praktiken skedde detta under en begränsad period, när frågan om de unga IS-resenärerna var aktuell, enligt Frederic Brusi, handläggare för kunskap och kommunikation vid SST.

– Vi har alltid haft det förmedlande uppdraget, och det händer ännu i dag ibland att en kommun eller socialtjänst kontaktar oss kring ett enskilt ärende, säger han till Dagen.

– Men det finns inget systematiskt uppdrag för detta och ingen egen grupp som arbetar med det.

När Sis fick regeringsuppdraget lät man även kartlägga ”tillgången till, och behovet av, kontakter med trossamfunden”. Svaren från 20 av 24 ungdomshem visade att omkring hälften haft kontakt med företrädare för trossamfund, medan 17 bedömde att de skulle behöva sådana kontakter framöver.

Nio hem svarade att de behövde mer kunskap, hjälp med att få kontakt med religiösa företrädare och en lista över lämpliga trosföreträdare.

---

Fakta: Sis-hem

  • Statens institutionsstyrelse, Sis, driver 21 ungdomshem med cirka 700 platser.
  • Här bor barn och unga som tvångsvårdas på grund av allvarliga psykosociala problem, samt ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård.
  • Sis har 21 ungdomshem med cirka 700 platser.
  • I svensk kriminalvård finns cirka 170 präster, pastorer, diakoner och imamer. Deras uppdrag är att möta intagnas behov av personliga samtal, ordna gudstjänster och vägleda i etiska och existentiella frågor.

---

Fler artiklar för dig