SKR vill påverka kommande lag om anmälningsplikt

Att samhället hårdnat för flyktingar blev tydligt under Kyrkornas migrationsdagar, som hölls i Immanuelskyrkan i Stockholm på onsdag och torsdag.

– Jag har arbetat med migration i 40 år men har nog aldrig hört så mycket nedvärderande tongångar som i Sverige i dag, sa George Joseph vid biståndsorganisationen Caritas.

Temat på dagarna, som hålls varje år, var ”Motstånd och envist hopp”. Och samtalen färgades av regeringens och stödpartiet Sverigedemokraternas ambition att åstadkomma vad man kallat ”ett paradigmskifte” inom svensk migrationspolitik, med kraftigt minskad invandring som mål.

Något kyrkorna oroar sig särskilt för är planerna på att ålägga bland annat skola och vårdinrättningar att anmäla papperslösa personer till Migrationsverket och polisen.

Det var också det tänkta lagförslaget som berördes först i det panelsamtal som inledde torsdagens program i Immanuelskyrkan.

– Förslaget riskerar att urholka den sociala tilliten och riskerar att drabba även oss i kyrkan, även om inte kyrkfolk skulle omfattas, sa Sofia Camnerin generalsekreterare för Sveriges kristna råd, SKR.

– Vi kan inte förvänta oss av människor på flykt här att de ska veta vilka som omfattas av anmälningsplikten. Kommer människor våga be om den hjälp de har rätt till?

Bara ökar problemen

I ett uttalande om informationsplikten i september varnade SKR för att lagen kan komma att öka, snarare än minska, problemet med migranter som vistas i Sverige utan tillstånd.

– Det riskerar också att drabba vår barn- och ungdomsverksamhet. Kommer personalen att våga anmäla till myndigheterna om ett barn far illa? undrade Sofia Camnerin, som berättade att SKR kommer att uppvakta den person som fått i uppdrag av regeringen att utreda ett lagförslag.

– Det är verksamt att komma in tidigt i utredningsfasen, innan förslaget ligger färdigt, sa hon.

Ärkebiskop Martin Modéus, som också deltog i panelsamtalet, lyfte vikten av att kyrkan påtalar för politikerna vilka konkreta följder informationsplikten kan få.

– Politiker är kloka människor som vill väl, och här kan vi hjälpa dem att se fakta – vad som fungerar och inte fungerar, sa han.

[ SKR: Stärk de papperslösas rättigheter istället för krav på angiveri ]

Beklagade brist på kyrkofrid

Robert Tuftström, biträdande nationell ledare för Frälsningsarmén i Sverige, tyckte att kyrkorna borde vara snabbare på att tydligt stå upp för utsatta, vare sig de är flyktingar eller ungdomar som dragits med i gängkriminalitet.

Han slog också ett slag för återupprättad kyrkofrid – den historiska praxis som sa att ingen fick gripas eller anfallas i en kyrka.

– Något som skär i mitt hjärta är att vi förlorade kyrkofriden på 1990-talet. Hur kan vi få tillbaka att kyrkan är en säker zon för människor? undrade han.

Justitieombudsmannen, JO, prövade frågan om kyrkofrid 2004, efter att polisen gått in i en kyrka i Eskilstuna och gripit flera asylsökande under gudstjänsten. Bedömningen blev att det inte finns någon kyrkofrid i juridisk mening, och att det står polisen fritt att agera som i Eskilstuna.

”Så många som möjligt ska utvisas”

På en fråga om hur kyrkan ska förhålla sig till det ökande antalet utvisningar som står att vänta med regeringens politik, svarade Robert Tuftström att kyrkan måste följa migranterna i alla delar av deras process, även när de utvisas.

Ärkebiskopen höll med.

– Ju mer utsatt en människa situation är, som i detta fall, desto mer växer vårt ansvar, sa Martin Modéus.

– Sedan finns det ett stråk i den politiska diskursen om att det är ett egenvärde att så många som möjligt ska försvinna från landet. Det behöver vi lyfta. Men i första hand behöver vi stärka den goda sidan.

Den hårdnande retoriken kring migranter påtalades också av George Joseph, generalsekreterare för den katolska biståndsorganisationen Caritas.

– En osynlig rädsla har spritt sig, sa han, och varnade för tendensen att stämpla alla migranter som kriminella.

– Jag har arbetat med migration i 40 år men har nog aldrig hört så mycket nedvärderande tongångar som i Sverige i dag.

Liksom ärkebiskopen såg George Joseph positivt på möjligheten att påverka politiker genom möten med de migranter som finns i kyrkornas verksamheter.

– Vi vill se människan bakom politikern, och det är i det mötet vi kan påverka, sa han.

[ Ledare: Sluta låtsas som att informationsplikten inte kan hota liv ]

Bjuda in politiker

Martin Modéus återkom till politikerna när han, liksom de andra i panelen, svarade på hur man kan finna hopp i den här tiden.

Han valde att beskriva det han kallade ”hoppets arkitektur”, bestående av gemenskap, ord, bön och handling. Till denna gemenskap, sa han, kan också de politiker inbjudas, ”som inte får rum med sin övertygelse därför att det politiska landskapet är för skruvat”.

– De behöver bjudas in i de här gemenskaperna för att känna att ”här får jag rum med mer av mig själv, för det här finns i mig”.

---

Fakta: Anmälningsplikten

• Anmälningsplikten, som i folkmun kallas ”angiverilagen”, är en av punkterna i Tidöavtalet som tecknats mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna.
• Förslaget är att anställda i offentlig sektor blir skyldiga att meddela polis och Migrationsverket när de kommer i kontakt med papperslösa: alltså personer som vistas i Sverige utan tillstånd.
• Förslaget har kritiserats framför allt utifrån Barnkonventionen, och utifrån att även papperslösa barn har rätt att gå till skolan och uppsöka vård.

---

[ Debatt: Angiverilagen utsätter våra medlemmar för livsfara ]