På flera håll, även i Sverige, försöker ungdomar nu att ställa regeringar till svars för att inte klimatomställningen går snabbt nog.
– Om domstolarna bedömer att ungdomarna har rätt i sak, så vore det ett jättestort steg för hela miljö- och klimatrörelsen, säger Joel Wanemark i det kristna miljönätverket God jord.
I Portugal har sex barn och ungdomar stämt ett 30-tal europeiska länder, däribland Sverige, för att staterna inte har gjort tillräckligt för att stoppa den globala uppvärmningen. Målet prövades förra veckan i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, och dom väntas om några månader.
Samtidigt är ungdomarna i organisationen Aurora mitt uppe i en process som går ut på att stämma Sveriges regering, med argumentet att dess klimatarbete är otillräckligt och strider mot Europakonventionen.
Även om den ekonomiska risken är hög, i det fall Aurora skulle förlora målet, hämtar man tillförsikt i exempel från övriga delar av världen. Senast 2019 tvingade en grupp nederländska ungdomar fram en utsläppsminskning genom att stÄmma sin regering.
Försökt påverka genom aktioner
Vad är det som gör att allt fler ungdomar tar till juridiken för att förbättra klimatet?
Dagen ställer frågan till föreningen God jord – kristna för miljö och rättvisa, och dess vice ordförande Joel Wanemark.
– De senaste fem, tio åren har ungdomar försökt att påverka politiken främst genom metoder som går utanför det etablerade systemet, alltså med aktioner, kampanjen och protester av olika slag, säger han.
– Det har på ett sätt varit lyckat för att skapa opinion. Men det finns samtidigt en känsla av att det inte händer tillräckligt och då väljer man att i stället använda systemets egna metoder för att utkräva ansvar.
Han jämför med försöken att skapa en internationell lagstiftning mot ekocid, alltså storskalig miljöförstöring.
– Det är lite på samma tema, att om det tar för lång tid att förändra hela systemet, då får man jobba med de verktyg som systemet erbjuder.
Hettan begränsar livet
I det fall som nu prövas i Europadomstolen var det skogsbranden i Leira i Portugal 2017 som fick sex barn och unga att bestämma sig för att agera. De menar att extremtemperaturerna som drivs på av klimatutsläppen begränsar deras liv och livskvalitet.
– Det finns en oro för framtiden som präglar de här ungdomarna. Men de vill också påminna dem som är satta att leda arbetet, alltså Sverige och andra EU-länder, om att de har skrivit under avtal som de är juridiskt bundna att följa.
– Om det är så att domstolarna bedömer att ungdomarna har rätt i sak så är det ett jättestort steg, för hela miljö- och klimatrörelsen.
God jord är politiskt obunden, och har ingen uttalad hållning i de pågående klimatmålen. Med det sagt tror Joel Wanemark ändå att många av föreningens medlemmar sympatiserar med de ungdomar som söker förändring genom juridiken.
Kristet perspektiv
Grundläggande försöker den kristna föreningen att ge verktyg för förändring i vardagen och peka på hoppet.
– Jag har full förståelse för dem som är väldigt oroliga, och som har svårt att känna sig hoppfulla. För även om vissa saker går i positiv riktning, så går det på många sätt alldeles för långsamt, säger Joel Wanemark.
– Men jag tror också på att vi som kyrkor och kristna gemenskaper ska göra det vi kan för att vittna om att en annan värld är möjlig, och om att Gud håller världen i sin hand. Det handlar om att gå i den kallelsen i förtröstan om att världens öde inte hänger på ens egna axlar.
---
Fakta: Kända klimatmål
- Enligt FN:s miljöprogram, UNEP, pågick i december 2022 hela 2 180 klimatrelaterade mål över hela välden, fördelade över olika nivåer av statliga eller internationella rättsinstanser. Målen drivs ofta av barn och ungdomar, kvinnoorganisationer, det lokala civilsamhället och ursprungsbefolkningar.
- I Nederländerna stämde stiftelsen Urgenda staten för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att minska landets utsläpp. Efter en sex år lång rättsprocess slog Högsta domstolen 2019 fast att Nederländerna brutit mot grundläggande mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen, och beordrade staten att sänka landets utsläpp med minst 25 procent till år 2020, jämfört med 1990 års nivåer.
- I Pakistan stämde en jordbrukare staten 2015 för att den brustit i verkställandet av nationella klimatåtgärder, vilket han menade bröt mot rätten till liv och värdighet. Domstolen gick på mannens linje och anmodade staten att genomföra flera klimatåtgärder.
- 2018 stämde 25 barn och ungdomar presidenten i Colombia för att få stopp på den skogsavverkning som de menade kränkte deras konstitutionella rättigheter. De fick domstolen på sin sida.
---
