Med inspiration från diakonissornas mössor och med kapellet som en del av husets hjärta invigs i veckan Ersta diakonis nya sjukhus på Södermalm i Stockholm.
– Vi använder ofta begreppet ”se människan”. Att i mötet med patienten försöka fånga in hela människan, inte bara diagnosen, utan även ge utrymme för patientens önskan, säger Ersta diakonis direktor Stefan Nilsson.
Bortsett från skylten ”Ersta sjukhus” (som i och för sig är ganska iögonfallande) ovanför entrén är det inte mycket som signalerar att vi går in genom dörrarna till ett sjukhus. Tankarna går snarare till ett hotell eller en kontorsbyggnad. Foajén och receptionen som vi möter ger samma intryck – det är högt i tak med stora glaspartier och en hel del ljus träinredning.

– Välkomna hit, säger Ersta diakonis direktor Stefan Nilsson, iklädd prästskjorta och prästkrage.
– Vi ville komma bort från känslan av landstingssjukhus och i stället skapa nästan en känsla av konsthall eller hotellobby, fortsätter han, och jag konstaterar att de har lyckats ganska bra.
Han pekar på receptionsdiskarna och sofforna i foajén och berättar att de har tillverkats av virke från de träd som växte i den gamla sjukhusparken som fick ge plats åt det nya sjukhuset.

”Ganska allmänna symboler”
Direkt till höger om receptionen, på andra sidan foajén, står en flygel och bakom den ligger ingången till sjukhuskapellet. Tanken är att det ska kunna fungera som ett meditationsrum. Men snart kommer det också att vara ett invigt kyrkorum där andakter och mässor – eller begravningar – ska hållas. Stefan Nilsson förklarar att kapellet är ”en del av husets hjärta”. Han visar också att en stor del av en vägg går att öppna ut mot en korridor. På det sättet ska patienter som ligger i sängar kunna delta i samlingarna.
I en bokhylla vid entrén till kapellet står flera biblar och även ett exemplar av Koranen. Längst fram i rummet finns ett altare, men några tydliga religiösa symboler syns inte till. På det som skulle kunna beskrivas som altartavla är vetekorn avbildade.
– Det är ganska allmänna symboler, konstaterar Stefan Nilsson.
Han berättar att ambitionen har varit att skapa en miljö som fungerar för de flesta människor, oavsett tro eller icke-tro.

Verksamheten som Ersta diakoni bedriver vilar på kristen grund. På vilket sätt, rent konkret, tar det sig uttryck i verksamheten här i sjukhuset?
– Jag skulle säga att det handlar väldigt mycket om bemötande. Lite mer av det personliga tilltalet i vården och blicken. Kanske att någon tar ens hand eller att känslan av närvaro helt enkelt är större. Det är lite svårt att beskriva, men det är någonting som vi märker när vi jämför med andra aktörer.
Han tillägger att såväl patienter som personal har möjlighet att träffa en präst eller diakon om de så önskar.
Skjutdörrar sparar utrymme
Det har gått drygt 1,5 månad sedan Ersta sjukhus välkomnade den första patienten i det nya sjukhuset. Sedan dess har allt mer verksamhet dragit i gång, men fortfarande är flera våningsplan tomma.
Vi tar hissen upp till plan 7. Här kommer geriatrisk sjukvård att bedrivas. Än så länge är det dock bara lite personal på plats.
Stefan Nilsson visar vägen genom en korridor och öppnar dörren in till ett rum där patienter kommer att vårdas från och med i november.
– Här har vi en innovation för att få ner ytorna, säger han och öppnar en skjutdörr.
– Badrummen måste ha en viss storlek om man ska kunna vara på båda sidor om toaletten och om man har en vanlig dörr så tar den väldigt mycket yta när den inte är stängd. Då kom vi på den här ganska enkla lösningen som jag tror att vi är först i Sverige med, att ha en skjutdörr i stället.

Hur mycket har personalen fått vara med och tycka till om olika lösningar?
– En hel del lösningar har varit generella, men sedan har det funnits arbetsgrupper för varje verksamhet som har sett över arbetsflöden, svarar Stefan Nilsson medan vi tar trapporna upp till våning 8.
Han konstaterar att det är viktigt att blicka framåt för att kunna utveckla verksamheten.
– Inom till exempel kirurgi händer det mycket med robotar, och våra salar är förberedda för robotkirurgi. Sedan är det klart att det alltid finns en ekonomisk sida – det har inte varit så att alla har fått önska och att vi har gått alla till mötes.
[ Sjukhusdiakonen smittades av hiv och vet hur smittorädsla kan förlama ]

Oljud från tunnelbanebygget
Våning 8 är den översta våningen i det nybyggda sjukhuset. Detta är också det våningsplan där den stora personalmatsalen finns. Utsikten genom fönstren – och från uteplatsen som ligger i direkt anslutning till matsalen – är storslagen.
De närmaste åren kommer dock anställda som vill njuta av frisk luft att tvingas acceptera en hel del oljud. Vägg i vägg med det nya sjukhuset pågår nämligen arbetet med att bygga en ny tunnelbanestation. Uppifrån terrassen ser man rakt ned i bygghålet.

– Stationen ska vara klar 2030, men jag tror inte att det kommer att låta så här mycket hela tiden. Och när allt är färdigt blir det väldigt bra för oss med tunnelbanan precis runt hörnet, säger Stefan Nilsson.
På väg in från uteplatsen blir vi stående innanför dörren. Stefan Nilsson pekar på en fönsterlampa och förklarar att lampskärmen ska påminna om mössorna som diakonissorna hade på sig när Ersta diakoni grundades i mitten av 1800-talet. Under rundvandringen i sjukhuset återkommer Stefan Nilsson flera gånger till Erstas arv. På olika sätt har gamla färger, mönster och inredning fått en plats även i det nya sjukhuset.
Persiennerna lever sitt eget liv
Två våningar längre ned, på plan 6, ligger den palliativa avdelningen. Här drog verksamheten i gång i slutet av augusti och 72-åriga Monica Agnestål fick då flytta över från den gamla sjukhusdelen där hon hade vårdats i några månader.
Hon uttrycker stor tacksamhet till personalen som hon menar är toppen. I jämförelse med det gamla sjukhuset konstaterar hon att de nya lokalerna är moderna och luftiga.
Egentligen har hon bara en invändning – de automatiska persiennerna.
– Det är ingen människa som begriper sig på hur de fungerar. När det blir mörkt, då åker de upp. Och sedan när det blir ljust ja … nej, det är ingen som förstår de där persiennerna.
Från den palliativa avdelningen går det också att gå ut till en terrass. Här kan patienterna vistas när vädret så tillåter. Det har planterats växter som ska stimulera olika sinnen, bland annat doft och smak.

Konsten viktig för tillfrisknandet
Tillbaka inomhus på den palliativa avdelningen möter vi Amelie Edlund. Hon arbetar som Ersta diakonis konstcurator och ansvarar därmed för all konst som Ersta diakoni disponerar. Men för tillfället jobbar hon i princip uteslutande med det nya sjukhuset. Vi blir stående framför en tavla föreställande två änder och fallande löv.

Amelie Edlund förklarar att ambitionen med konsten är att skapa en personlig vårdmiljö. I sjukhuset finns både äldre konst – som tidigare kunde beskådas i den gamla sjukhusdelen – och konst som har köpts in till det nya sjukhuset.
– Det här är ett exempel på ett konstverk som redan fanns i samlingen och som ger en väldigt varm och trygg hemmakänsla, säger hon.
Stefan Nilsson tillägger att allt mer forskning visar att konst, eller en bra miljö, bidrar till läkande.
– Du mår bättre, blir friskare snabbare, om du har det vackert omkring dig.
Det har blivit dags att ta hissen ned till entréplanet. Där säger vi hej då till Stefan Nilsson och går mot utgången. På vägen möter vi två kvinnor som är på väg in.
– Oj vad stort. Och oj vad fint!, utbrister en av kvinnorna.
[ Mattias Nordström ny direktor på Samariterhemmet Diakoni ]

---
Fakta: Ersta diakoni
- Ersta diakoni grundades som Svenska diakonissanstalten år 1851 av Marie Cederschiöld då ett sjukhus uppfördes på Kungsholmen i centrala Stockholm. Efter 14 år flyttades verksamheten till Erstaklippan på Södermalm, då föreningen också fick sitt nuvarande namn. 1907 invigdes det sjukhus som fram till i dag har varit kärnan i verksamheten.
- Utöver sjukhusverksamheten i Stockholm bedriver Ersta diakoni även social verksamhet i form av äldreboende, LSS och hemtjänst på flera orter.
- Bygget av det nya sjukhuset har inneburit en investering på cirka 2 miljarder kronor för Ersta diakoni. Stefan Nilsson beskriver det som en ”gigantisk investering”. 1 procent av budgeten har lagts på konst och utsmyckning – detta har möjliggjorts av en stor donation.
- Kapacitet i det nya sjukhuset: 90 vårdplatser och kapacitet för över 100 000 öppenvårdsbesök och 6 000 operationer på årlig basis. Fem operationssalar. Till detta kommer den äldre byggnaden som ska totalrenoveras under kommande år.
- Projektet att bygga ett nytt sjukhus i Erstas regi påbörjades 2011. Det första spadtaget togs symboliskt av H.M Drottning Silvia, Ersta diakonis beskyddarinna, i september 2019. Den officiella invigningen äger rum den 3 oktober.
---