För en morddömd man räckte det med ett sent inlämnat dopbevis för att få stanna i Sverige som konvertit. När Dagen träffar Bushra, från samma land, har hon en rad intyg som pekar på att hon tar sin kristna tro på allvar, samt konkreta dödshot från sin egen familj. Ändå är det hon som väntar på att utvisas.
MÄRSTA. – Tror du att det är en liten sak som ni har gjort? Ni har bytt er religion, säger kvinnan hotfullt i telefonen.
– Kom bara hit så blir vi av med er, din pappa och dina bröder väntar. De kommer att döda er och slakta er levande. Ni har förolämpat den muslimska tron, må ni vara förbannade.
Citaten ovan kommer från ett inspelat telefonsamtal på arabiska som Bushra hade med sin syster i Irak. Anledningen till att hon ringde var att höra sig för om hon och familjen skulle vara välkomna tillbaka efter att de nekats asyl i Sverige.
– Jag ville veta om de kunde acceptera att vi tror på Jesus, berättar Bushra för Dagen.
– Jag hade hoppats.
Lågt bevisvärde
Men släkten, eller snarare klanen, hemma i Irak visade alltså ingen förståelse för att paret blivit kristna. Telefonsamtalet med dödshotet lämnades in till Migrationsverket som ännu ett belägg för att familjen behöver skydd i egenskap av konvertiter, men svaret blev återigen nej. I ett beslut från augusti svarar myndigheten att den inte har skäl att ifrågasätta vad som sägs i telefonsamtalet, men att det här beviset är ”relativt enkelt att förfalska och har därmed ett lågt bevisvärde”. Därmed kan ytterligare ett avslag arkiveras bland de övriga.
Som i fängelse
Dagen träffar Bushra inne på Migrationsverkets förvarsenhet i Märsta. I drygt två månader har hon suttit inlåst här, vilket är en åtgärd som tas till då det finns misstanke om att människor som ska utvisas ur landet ska gå under jord. Hennes man och deras fyra gemensamma barn, varav två minderåriga, får dock röra sig fritt i samhället.
Det är en situation som inte är helt lätt för Bushra, inte minst eftersom hennes man har hjärtproblem och nyligen tvingades åka till sjukhuset. Som mamma till en nioåring och en sexåring stod hon handfallen. Bushra beskriver det som att hon numera sitter i fängelse. Röda korset fick rycka ut och ta hand om barnen när hennes man vistades på sjukhus.
Stark som Pippi
Bushra är blyg och uttrycker sig kortfattat, med hjälp av tolk, då hon berättar sin historia. Runt halsen hänger ett kors som vittnar om hennes tro och runt handleden har hon ett armband med en Pippi Långstrump-medaljong.
– Jag fick den när jag låstes in här. Som en påminnelse om att jag ska kämpa och vara stark. Som Pippi, säger Bushra.
Med tanke på hotbilden vill hon inte bli identifierad på bild, vi har också valt att använda ett fingerat namn.
Fåordig om konvertering
Även Migrationsverket har i sina beslut konstaterat att Bushra uttrycker sig ganska fåordigt, vilket också hålls emot henne då de bedömt hennes trovärdighet som konvertit. I ett domslut från år 2019 skriver myndigheten att hon ”inte kunnat utveckla sina resonemang om hur hennes process till att konvertera varit. Hennes uppgifter är fåordiga och allmänt hållna.” Trots att hon själv säger att omvändelsen haft stor betydelse är det inget som hon lyckas övertyga vare sig Migrationsverket eller Migrationsdomstolen om.
Liknande omdöme gäller även övriga familjemedlemmar. Det står i domarna att berättelserna är vaga och fåordiga då de redogjort varför de valt att lämna islam för att bli kristna. Avsaknad av djupare detaljer verkar vara det som väger tyngst när de fått sina avslag.
Så varför blev du kristen?
– Det började med min man, förklarar Bushra.
– Han blev kristen och då märkte jag en enorm skillnad på honom.
Så hon sökte själv kontakt med en arabisktalande församling och gick bland annat två Alphakurser innan hon till slut bestämde sig. Paret döpte sig sedan tillsammans i Korskyrkan i Jönköping år 2019 och familjen har sedan dess varit aktiva i olika frikyrkoförsamlingar, i Mariannelund, Västerås och sedan i mars 2022 är det i Avesta pingstförsamling som gäller. Där backas familjen upp av paret Lindén, där Roland är pastor i församlingen och Elisabeth arbetar för Röda korset.
Uppvuxna i kyrkan
– I skrift och samtal hotas familjen. De är konvertiter och de två yngsta barnen är uppvuxna i ett frikyrkligt sammanhang i Sverige. De sjunger kristna sånger och ritar kors på sina teckningar. Hur ska de inlemmas i det irakiska samhället utan att röja familjens religiositet, undrar Elisabeth Lindén.
Inte minst vill hon belysa att familjen kommer från en hederskultur där man inte tolererar dem som avviker från normen, exempelvis genom att konvertera.
Elisabeth Lindén ifrågasätter också hur rättsväsendet kan göra så stor skillnad från fall till fall, och jämför med ett annat ärende som Dagen nyligen skrev om, där en morddömd man fick sin utvisning upphävd efter att ha lämnat in ett dopintyg till domstolen. Han kom också från Irak, precis som Bushra, och i hovrättens dom framkom det att själva hotbilden mot honom som konvertit kom från hans egen klan, det vill säga en snarlik hotbild som Bushra vittnar om.
– En person som dödar sin fru och visar upp ett dopbevis i hovrätten får rätt att stanna för att det är fara för hans liv, men en familj som levt som konvertiter i flera år, som sökt upp kristna gemenskaper på olika platser och som lever ut sin tro, de ska återvända till Irak, till ett land som hatar konvertiter och där Sverige dessutom är en röd flagga för dessa människor efter koranbränningarna, säger Elisabeth Lindén.
Även hennes man, pingstpastorn Roland Lindén, har via skriftliga intyg gått i god för familjen och skrivit till Migrationsverket om hur de lever ut sin kristna tro i vardagen och hur de ”vill vinna sina landsmän för Jesus”.
Samma fråga
När Bushra själv berättar varför familjen sökte sig till Sverige börjar det med att de flydde Irak för att hennes man hade en hotbild mot sig från en milisgrupp.
– Så vi valde att lämna, säger hon.
Vid själva flykten spelade det inte så stor roll vilket land de skulle komma till, men familjen hamnade först i Norge och sökte sig sedan vidare till Sverige efter något år. Det var här de kom i kontakt med kristna församlingar.
– Men hela tiden när vi fått avslag frågar de oss varför vi inte konverterade redan i Norge, säger Bushra.
– Under alla dessa år, ständigt samma fråga.
Avslagen de har fått krokar alltid i varandra. I ett första skede bedömdes det som att de inte var genuint kristna och det återkommer man till sedan i varje överklagan, trots att de på egen begäran vill berätta om att deras tro fördjupats längs vägen. Att de under hela denna tid gått regelbundet till kyrkan och att hot riktats mot dem längs vägen har inte ruckat på den ursprungliga bedömningen.
– Jag tänker bara att mina barn vill ha trygghet, säger Bushra om situationen.
– Jag vill inte att vår släkt hittar oss.
[ Nyhetskommentar: Troligtvis får Sverige färre konvertitärenden framöver ]
---
Fakta: Konvertiter i Irak
- När asylsökande konvertiter lyfts fram i medier har det främst handlat om personer från Afghanistan och Iran, där det är belagt med dödsstraff att lämna islam.
- Den här artikeln handlar om en familj från Irak, även det ett land som i sin lag förbjuder att man konverterar från islam, men som däremot inte har dödsstraff.
- Samtidigt finns ofta en tydlig hotbild från släkten, eller i flera fall klanen, i och med att det inte anses socialt accepterat att lämna islam.
---
[ Mördare slapp utvisning efter påstådd konvertering - är inte medlem i kyrka ]
