De båda biståndsorganisationerna PMU och Diakonia pustar ut efter ha läst regeringens biståndsbudget, som trots ökat fokus på svenska intressen fortfarande har världens fattigaste i fokus. Samtidigt konstaterar de att 2,1 miljarder kronor aldrig användes.
Det har ända sedan maktskiftet förra året lovats en stor reformagenda i svenskt bistånd, något som handels- och biståndsminister Johan Forssell (M) återkommit till flera gånger. Fortfarande går vi i väntans tider, det aviserade skiftet har inte ägt rum än, något som blev tydligt i samband med regeringens budgetproposition.
Dagen har pratat med PMU och Diakonia, två kristna biståndsaktörer, som är samstämmiga när de analyserar budgetens.
Fattiga i fokus
Vi börjar med det som de menar är positivt. Kritiken från civilsamhället när det gäller regeringens omprioriteringar i biståndet har varit att det är moraliskt fel att sätta svenska intressen först, i och med att biståndets mål är att nå ut till världens absolut fattigaste.
– Vi måste säga att vi är lite lättade över hur biståndet beskrivs i budgeten, det här är en mycket stor förbättring jämfört med de skrivningar som tidigare läckt ut, säger Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia.
– Visst finns det skrivningar om svenska intressen, men det är mycket mer nedtonat än tidigare. Nu sätter man ett mål att skapa förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck och det är bra, för då går det inte att sätta svenska prioriteringar först.
Fler svenska intressen
Även Mikael Jägerskog, avdelningschef för policy och påverkan på PMU, gläds över att de här prioriteringarna finns kvar.
– Det är mycket viktigt för oss att hålla kvar vid de här målen för biståndet, säger han.
Han berättar att en varningsklocka när regeringen börjar prata om svenska företagsintressen i biståndssammanhang är att man då riktar fokus till medelinkomstländer där det är mycket lättare att göra investeringar, vilket riskerar att de fattiga och mer företagsmässigt krångliga länderna glöms bort. Mikael Jägerskog vill också bredda bilden av vad som borde vara svenska intressen.
– Regeringen diskuterar mycket om svenska intressen i biståndet, och det som då ofta lyfts är svenska företagsintressen. Men biståndet är kopplat till andra delar som också ligger i svenskt intresse, säger han.
Inte minst syftar han då till att bistånd som främjar mänskliga rättigheter och hållbara samhällen också ligger i Sveriges intressen. Här spelar svenskt civilsamhälle en viktig roll genom att arbeta långsiktigt och uthålligt i utsatta länder.
Saknas miljarder
Mikael Jägerskog pekar samtidigt på en anmärkningsvärd sak i biståndsbudgeten. Det är att 2,1 miljarder kronor inte betalades ut förra året, vilket är pengar som avsattes till flyktingmottagning som visade sig bli billigare än budgeterat.
– Det får ses som ett misslyckande i tider som nu, då vi har ett civilsamhälle som har svårt att finansiera sin verksamhet. Samtidigt har vi alltså 2,1 miljarder kronor som inte har betalats ut, säger han.
– Det här borde man ha åtgärdat, vi såg tidigt att så mycket pengar inte behövdes till flyktingmottagande och nu är det pengar som inte återinvesterades i biståndet.
Oklar färdriktning
Mattias Brunander, Diakonia, konstaterar också att i den nyligen lagda budgeten är det skralt med siffror som svart på vitt visar vad det är som regeringen tänker prioritera i framtiden.
– Det var samma sak förra året, man gav inte besked om vilka länder eller vilka teman som regeringen ville satsa på, utan vi fick vänta på regleringsbrevet. Då kom det däremot snabba nedskärningar. Förra gången skyllde regeringen på att de haft kort om tid, men nu är det alltså samma sak igen.
Ett regleringsbrev brukar komma mot slutet av året där regeringen förtydligar hur de vill att olika myndigheter ska prioritera. Det återstår alltså att se om några stora förändringar aviseras där, samt om den utannonserade reformagendan kommer att sjösättas inom kort.
– Det är fortfarande oklart vart vi är på väg, summerar Mattias Brunander ett år efter maktskiftet.
[ Myndigheten som ger kyrkor bidrag kan försvinna ]
---
Fakta: Svensk biståndspolitik
- Sverige är ett land som i modern tid haft ett mycket generöst bistånd, stundtals högst i världen per capita.
- I och med maktskiftet förra året sker dock en förändring, bland annat då enprocentsmålet har avskaffats.
- Ansvarig minister är numera Johan Forssell (M) och han har aviserat en ny reformagenda där bistånd och handel ska gå hand i hand.
- Stora delar av civilsamhället har hittills varit skeptiska, exempelvis att fokus riktas mot svenska företagsintressen.
---
