Regeringen föreslår en förstärkning till landets folkhögskolor i budgeten för 2024. Förslaget innebär 100 miljoner kronor extra årligen. Beskedet välkomnas av de kristna folkhögskolorna som samtidigt konstaterar att pengarna inte räcker långt.
Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping, med Equmeniakyrkan och ungdomsorganisationen Equmenia som huvudmän, har totalt cirka 300 utbildningsplatser. Skolans rektor Anders Georgsson beskriver regeringens satsning som en positiv signal.
– Jag är tacksam att regeringen nu visar att de faktiskt ser oss som en viktig aktör i samhället. Tidigare har vi bara fått höra att vi ska vänta och se.
I dagsläget är det fortfarande oklart hur det extra stödet ska fördelas. Men Anders Georgsson säger till Dagen att den sammanlagda potten är för liten. Han konstaterar att enbart inflationen och högre lönekostnader äter upp en stor del av kakan.
– Med tanke på utmaningarna som många folkhögskolor står inför är det en för begränsad satsning. Vi kommer att klara oss, men för de skolor som kämpar för sin överlevnad räcker de här pengarna inte långt.
”Räcker inte på långa vägar”
Marie Holm, rektor på Örebro folkhögskola, som drivs av Evangeliska frikyrkan och Örebroförsamlingarna Immanuelskyrkan och Filadelfiakyrkan, anser i likhet med Anders Georgsson att det ekonomiska tillskottet är för litet. Hon säger att 100 miljoner fördelat på 155 folkhögskolor är inte mycket. Vidare uttrycker hon att tidigare anslag borde ha permanentas – inte minst med tanke på alla de som vill läsa in behörighet för att börja på gymnasiet eller på högskola/universitetet.
– Detta räcker inte på långa vägar. Det behövs både fler platser samt en uppdatering av platsernas ekonomiska ersättning i en tid då omkostnader vad gäller löner, lokaler, livsmedel, el med mera har ökat stort, säger hon till Dagen.
Kan du bedöma om pengarna kommer att göra någon reell skillnad för er?
– Det är svårt att svara på innan vi vet hur de kommer göra en fördelning.
”Det finns en framtid för oss”
Vinga folkhögskola i Göteborg har Pingstförsamlingarnas skol- och kursverksamhet som huvudman. Skolans rektor Miriam Ås gläds över de nya pengarna.
– Ibland har vi funderat på om folkhögskolorna ens skulle finnas kvar, nu känns det som att det finns en framtid för oss.
Precis som Anders Georgsson och Marie Holm betonar hon samtidigt att tillskottet är långt ifrån tillräckligt. Och precis som sina rektorskollegor nämner hon ökade omkostnader kopplat till inflation och löner som en utmaning.
– I år har jag inte behövt minska antalet kurser, men deltagarersättningen har inte ökat på många år och det finns en risk att blir neddragningar nästa år.
Miriam Ås tillägger att hon hoppas att pengarna som regeringen nu har aviserat inte ska knytas till nya kursplatser utan att de ska kunna användas för att skriva upp värdet på redan existerande kursplatser.
[ "Vackra ord från regeringen räddar inte folkhögskolor från undergång" ]
Hade äskat om mer pengar
Även Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, anser att det skulle behövas mer pengar till folkhögskolorna.
– Jag är absolut inte nöjd. Tillskottet på 100 miljoner kronor innebär bara att folkhögskolorna klarar att hålla sig kvar vid vattenytan. Pengarna täcker bara löneökningarna, säger han till Dagen.
I budgetunderlaget hade Folkbildningsrådet, som fördelar statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund, äskat om 440 miljoner kronor. Enligt föreningen var det nödvändigt för att bibehålla den nuvarande utbildningsnivån. Olle Westberg konstaterar att 100 miljoner är långt under den summan och han förklarar att han är missnöjd av två skäl.
– Dels är volymen för låg. Dels presenterade regeringen samtidigt en satsning på yrkesutbildningar och för första gången lämnades folkhögskolorna utanför detta. Det är förvånansvärt.
[ Budgeten: 100 miljoner om året i tillskott till civilsamhället ]
