Kyrkan har pekats ut som lojal med Eritreas diktatur och en SD-ledamot föreslog nyligen att bidragen skulle dra in. Själva tillbakavisar de alla anklagelser och menar att den eritreansk-ortodoxa kyrkan står helt fri från politik, men anklagelserna har ställt till stora problem för dem som samfund.
Det är ett trossamfund som inte gör mycket väsen av sig, trots en hel del kritik i offentligheten. Men efter sammandrabbningarna mellan olika eritreanska grupper på Järvafältet i Stockholm har den eritreansk-ortodoxa kyrkan hamnat i fokus efter att SD-ledamoten Markus Wiechel krävde att alla bidrag till samfundet, ”diktaturens hantlangare”, skulle stoppas, vilket Dagen skrivit om tidigare.
Efter att Dagen hört av sig till samfundet får vi träffa de båda talespersonerna Abraham Tesfai och Aman Russom.
– Man pratar om oss, åt oss och över oss, men det är ingen som frågar oss vad vi tycker, säger Aman Russom.
Kontrolleras inte
Nu vill kyrkans talespersoner med kraft dementera att samfundet skulle kontrolleras av den eritreanska diktaturen, samt att den eritreansk-ortodoxa kyrkan i Sverige skulle utgöra regimens förlängda arm.
– Jag kan säga med bestämdhet säga nej, säger Aman Russom och fortsätter.
– Man ger Eritrea på det här sättet mer credd än de förtjänar.
Även Abraham Tesfai tycker att det är märkliga anklagelser.
– Kyrkan expanderar och blir större, hur kan det vara så om vi skulle spionera på våra egna medlemmar i ett fritt land? undrar han.
De båda uppmanar alla som vill att själva komma förbi på en gudstjänst och fråga dem som kommer till kyrkan vad de tycker.
Inga bevis
Angående att det riktas kritik mot att de tar emot bidrag svarar de att precis som alla andra trossamfund så kontrolleras de av SST. Pengarna de får in går till verksamheten.
– Vi är väldigt öppna för granskning, vi säger hela tiden, kom och kolla, vi kan visa våra konton så att ni kan följa dem, säger Abraham Tesfai.
– Det är lite tröttsamt med de här anklagelserna eftersom det inte finns något bevis för det som påstås. Vi skickar noll kronor till Eritrea, säger Aman Russom.
Han menar att kyrkan i stället gör en viktig insats för människor i Sverige, ofta nyanlända som ofta blir förbisedda på annat håll. Här i Sverige, menar de båda, finns kyrkan till för sina medlemmar. Inget annat.
– Problemet för oss är att vi är tysta och tjänar våra medlemmar. Vi har ju ingenting med regeringen att göra, vi är bara vanligt folk.
Samma kyrka
Samtidigt erkänner de båda att de representerar samma kyrka som har sitt huvudsäte i Asmara, Eritreas huvudstad. Men den bild de vill förmedla är att kyrkan är opolitisk och inte alls styrd av staten.
Det här är en helt annan bild en den som brukar målas upp. Eritrea brukar rankas som ett land där religionsfriheten är som sämst, även många eritreaner själva kritiserar den eritreansk-ortodoxa kyrkan för att gå i regimens ledband, vilket här i Sverige lett till att kyrkan splittrats i två grenar, där anklagelserna numera viner åt båda hållen.
Svårt att hyra lokaler
Splittringen har det lett till att den eritreansk-ortodoxa kyrkan med band till Eritrea stöter på en hel del problem. De båda talespersonerna berättar om hat och hot som riktas mot dem, ibland så pass allvarliga incidenter att det måste polisanmälas. Gång på gång nobbas de också att hyra in sig i andra kyrkor, vilket de gärna gör då de inte har haft råd att bygga egna kyrkolokaler.
– Det är ingen nyhet att vi har haft problem att hyra lokaler av Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd inte har hjälpt oss i processen, säger de båda talespersonerna.
Framför allt var det efter att radioprogrammet Kaliber år 2017 gjorde ett granskande reportage om kyrkan som det blev svårt att hyra in sig hos andra. Så i mindre städer har de exempelvis använt källarlokaler.
– Den officiella hållningen från Svenska kyrkan har varit att varje församling har rätt att själva bestämma, förklarar Aman Russom.
Så i vissa fall har det fungerat bra och de har släppts in, men ofta har de fått nej, vilket gått ut över verksamheten där det blivit svårt att utföra tjänster som dop och bröllop.
– Det gör att vår verksamhet har drabbats kopiöst mycket, trots att det finns noll bevis mot oss för dessa grova anklagelser, säger Abraham Tesfai.
– Men det här blev också vår styrka, för på så sätt har vi hittat en lösning och köpt en egen kyrkolokal.
Bojkotten av kyrkan har lett till att de köpt en gammal teater i stockholmsförorten Högdalen, där de numera firar gudstjänst i huvudstaden.
Ni är utanför gemenskapen i Sveriges kristna råd, varför?
– Vi har inte känt behovet ännu och vi har inte prioriterat det. Men vi har haft dialog med dem, säger Aman Russom.
I stället har de som samfund haft sin ekumeniska hemvist i Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd (OÖKER).
---
Fakta: Eritreas ortodoxa kyrka
- I och med sin frihet från Etiopien bildades också den eritreansk-ortodoxa kyrkan.
- Kyrkan har sitt högsäte i Eritrea, men i och med att så många flytt landet finns kyrkan numera spridd över stora delar av världen.
- Men kyrkan har splittrats i två grenar, där den som brutit sig fri menar att kyrkan styrs av den eritreanska diktaturen.
- I Sverige finns därför två eritreansk-ortodoxa kyrkor med nästan identiska namn.
---
