Den ena kyrkan vill stå fri från diktaturen i Eritrea och får inga statliga bidrag, däremot är den medlem i Sveriges kristna råd. Den andra samarbetar fullt ut med kyrkan i Eritrea, och tar också emot bidrag från den svenska staten. Efter upploppen på Järvafältet i somras är det här en ordning som ifrågasätts.
”Förra året fick den eritreanska ortodoxa kyrkan 802 390 kronor i bidrag från svenska skattebetalare. Det är en kyrka som enligt regimkritiska eritreaner används av den eritreanska staten för att kontrollera svensk-eritreaner. Det finns naturligtvis ingen rimlighet i att svenska skattekronor hamnar hos diktaturens hantlangare.”
SD:s riksdagsledamot Markus Wiechel är inte nådig i sin kritik mot hur svenska skattepengar används. Han väljer att i en skriftlig fråga i riksdagen lyfta utbetalningarna till den eritreanska kyrkan efter upploppen på Järvafältet i Stockholm i samband med en eritreansk kulturfestival nyligen. Hundratals demonstranter hade samlats för protestera mot ett arrangemang de menade hölls i regi av sympatisörer till den brutala eritreanska regimen, och det blev en våldsam sammandrabbning.
Efter upploppet har flera politiker och opinionsbildare talat om att begränsa den eritreanska regimens maktbefogenheter i Sverige, och blickarna har primärt riktats mot ambassaden och den tvångsskatt den tar ut av dem som är i behov av dess tjänster. Men Markus Wiechel menar att den eritreanska staten även utnyttjar den ortodoxa kyrkan för att kontrollera människor i Sverige, en kyrka som alltså får statligt bidrag, vilket han påpekar för ansvarig minister.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) ger ett formellt svar utan att grotta ned sig i problematiken alltför mycket.
”Det är högst angeläget att statsbidrag inte ges till organisationer eller trossamfund som främjar extremism, undergräver demokratin eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar”, svarar han.
Eftersom en ny lagstiftning om bidrag till trossamfund är på väg att tas fram ber Jakob Forssmed att få återkomma i frågan. Men det är en het potatis, bland annat för att det finns vissa omstridda samfund som får bidrag. Exempelvis stod det nyligen klart att bidrag återigen ska börja betalas ut till de shiamuslimska församlingar som blev påkomna med att arrangera så kallade ”njutningsäktenskap”, vilket många anser är förtäckt prostitution. Även bidrag till den rysk-ortodoxa kyrkan har ifrågasatts.
Säpo tillfrågade om råd
När det gäller eritreanerna finns det i dag två trossamfund som går under namnet Eritreanska ortodoxa tawaheedokyrkan. Den har tillägget ”i Skandinavien”, och den andra ”i Sverige”.
Det kan bli något förvirrande att hålla isär de båda kyrkorna, men det finns en betydlig skillnad. Den ena kyrkan (Eritreansk-ortodoxa kyrkan i Sverige) är underställd kyrkans ledning i Eritrea och anklagas med jämna mellanrum för att vara den eritreanska regimens förlängda arm. Den andra har valt att agera i opposition mot diktaturen.
Bara en av de två eritreanska kyrkorna får statliga bidrag, och det är den som har behållit banden med Eritrea. Bidragen fördelas via Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, och frågan har varit uppe till diskussion om hur pass lämplig den är som mottagare.
”SST ställde år 2021 frågor till Utrikesdepartementet och SÄPO om trossamfundets kontakter med Eritrea var av sådant slag att de skulle kunna diskvalificeras från statsbidrag och vi fick då inga svar som vi såg skulle kunna ligga till grund för att de skulle avstängas från statsbidrag,” skriver myndighetschef Isak Reichel i ett mejl till Dagen.
Inga bidrag
Fader Afewerki Tesfa leder den kyrka som står fria från den eritreanska staten. När Dagen når honom berättar han att den inte tar emot några statliga bidrag.
– Vi har försökt flera gånger i början, men det gick inte som det skulle, säger han.
– Det var den andra kyrkan som förhindrade oss i början.
Nu har det gått många år sedan de skickade in en ansökan till SST.
Vad tycker du om att den regimtrogna kyrkan får bidrag, men inte ni?
– Det här är … , säger han och suckar tungt.
– Det är hemskt alltså. Det känns lite tråkigt.
Afewerki Tesfa leder en kyrka som har gott samarbete med andra kyrkor i Sverige, som är medlem i Sveriges kristna råd (SKR) och samarbetar med folkhögskolan Sankt Ignatios om teologisk utbildning. Den andra eritreansk-ortodoxa kyrkan däremot håller sig borta från de ekumeniska samarbetena.
Haft kontakt
Misha Jaksic är samordnare för de ortodoxa kyrkorna på Sveriges kristna råd (SKR). Dagen når honom för att fråga varför den kyrka som anklagas för att vara regimtrogen inte är med i den ekumeniska gemenskapen.
– Vi har väl egentligen aldrig nobbat dem, säger han och fortsätter.
– De intresserade sig för medlemskap i SKR år 2006 och vi förde samtal med dem. Sannolikt hade de då inte kunnat bli medlemmar, då kyrkan inte var erkänd inom den orientaliska ortodoxa kyrkogemenskapen.
Misha Jaksic berättar att de då verkade tro att ett medlemskap i SKR var nödvändigt för att få statliga bidrag samt vigselrätt. Men när de fick reda på att medlemskapet i första hand handlade om ekumenik och samarbete med andra kyrkor, fullföljdes inte ansökan.
Vanligaste frågan
Som ansvarig för den ortodoxa kyrkofamiljen på SKR har han ändå, indirekt, en del med dem att göra.
– Den mest frekventa frågan som jag får är när församlingar ringer och säger att de har en eritreansk grupp som vill hyra kyrkan. De frågar om de kan göra det och vill få bekräftat att det inte rör sig om en kyrka som stöttar regimen i Eritrea, berättar Misha Jaksic.
Men SKR brukar inte rekommendera hur en enskild församling ska göra, utan delar bara med sig av sin kunskap.
– Vi försöker bara klargöra respektive kyrkas kanoniska status och eventuella medlemskap i SKR.
[ Våg av gripna präster i Eritrea ]
---
Fakta: Fördelning av bidrag
- Det är Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, som fördelar bidrag till trossamfund. Förra året fick den eritreansk-ortodoxa kyrkan drygt 800 000 kronor.
- När det gäller bidragen till vissa ortodoxa kyrkor finns mellanhanden ”Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd” (OÖKER).
- Det är formellt detta råd som beslutat om vilken av de två eritreansk-ortodoxa kyrkorna som ska ha rätt till statsbidrag. Just nu går pengarna till den gren som valt att behålla kontakterna med Eritrea, men som inte vill vara med i Sveriges kristna råd.
---
