Sverige och EU borde bojkotta Azerbajdzjan på samma sätt som man bojkottar Ryssland. Det anser Armeniska apostoliska kyrkan, som på lördag protesterar mot att regimen i Baku sedan flera månader stängt av den enda vägen in i bergsenklaven Nagorno-Karabach.
“Det är tyst i svensk media om att det pågår en systematisk etnisk rensning av armenier idag,” menar samfundets representanter Isa-Lei Arminé Moberg och Natali Ani Arzoumalian.
Den enda vägen in i Nagorno-Karabach, också kallad Artsach, är sedan åtta månader avspärrad, och enligt Internationella Röda korset släpps inte längre några hjälpsändningar in till de omkring 120 000 invånarna i Nagorno-Karabach, varav omkring 30 000 är barn.
Nyligen varnade den förre chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen, Luis Moreno Ocampo, för att befolkningen i Nagorno-Karabach kan vara på väg att utsättas för folkmord, uppger bland annat nyhetsbyrån AP.
Azerbajdzjan hävdar att den så kallade Lachinkorridoren visst är öppen för transporter. Ändå kommer uppgifter om att livsmedel, mediciner, drivmedel och humanitära hjälpmedel så gott som tagit slut i enklaven. Sedan månader är el- och gasförsörjningen avbruten och sjukvården står inför en kollaps. Varken vattenförsörjningen eller telekommunikationer fungerar, och kollektivtrafiken stängdes ned i juli, uppger tidskriften Signum, som citerar nyhetstjänsten Kathpress.
Azerbajdzjan hävdade till en början att det var miljöaktivister som spärrat av vägen i protest mot arbetet vid två gruvor. Armenien anser dock att det handlar om en ren provokation.
Arrangerar demonstration
Fram till dess att den utropade sin självständighet från Sovjetunionen 1991 var Nagorno-Karabach en autonom region i den azerbajdzjanska sovjetiska republiken. Internationellt sett anses Nagorno-Karabach tillhöra Azerbajdzjan, men de facto styrs den av regeringen i republiken Artsakh, som dock inte erkänts officiellt av något land.
Ett samfund i Sverige som vill att omvärlden och Sverige agerar i det här läget är Armeniska apostoliska kyrkan, som enligt Sveriges kristna råd, SKR, har drygt 6 400 medlemmar i Sverige. På lördag arrangerar man en demonstration på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm, där bland andra riksdagsledamot Fredrik Malm (L) talar.
Demonstrationen är “ett SOS vi skickar ut till världen, till svenska och internationella beslutsfattare, till det internationella samfundet, till EU, ett rop på hjälp att stoppa ett folkmord på våra kristna armeniska systrar och bröder i Artsakh”, skriver samfundets representanter till Dagen.
“Kyrkan har en självklar roll i denna fruktansvärda situation som folk befinner sig i och det är att vara sitt folks och sin församlings röst när de själva inte blir hörda samt att finnas där för tröst och gemensam bön”.
[ Blockaden av kristna utbrytarenklaven fortsätter ]
“Känner sig maktlösa”
Många i Armeniska apostoliska kyrkans svenska församlingar har vänner, bekanta och släkt som bor i Nagorno-Karabach eller kommer därifrån, berättar Isa-Lei Arminé Moberg och Natali Ani Arzoumalian.
“Många mår mycket dåligt här hemma då man känner sig maktlös att vara på så långt avstånd och inte kunna bistå med humanitär hjälp eller något konkret stöd på plats. Då kan bönen vara ett sätt, ett annat är att samtala om det som händer, att manifestera och skriva om det som händer är ett tredje sätt,” skriver de till Dagen.
Vad anser ni att Sverige kan göra för att bidra till att blockaden avvecklas?
“Sverige och EU har alla möjligheter att sätta press på Azerbajdzjan genom att införa sanktioner. Sverige kan skicka humanitär akut hjälp med flyg, en humanitär Air lift liknande den man gjorde i Berlin”, svarar Isa-Lei Arminé Moberg och Natali Ani Arzoumalian.
“Varför kan Sverige och EU bojkotta Ryssland men inte Azerbajdzjan?”
---
Fakta: Nagorno-Karabach
- Nagorno-Karabach är ett område i Kaukasien som både Armenien och Azerbajdzjan gör anspråk på.
- Det ligger i ett område som omväxlande kontrollerades av turkiska och persiska härskare fram till 1813, då trakten kom under ryskt styre.
- Konflikten blossade upp igen i samband med Sovjetunionens kollaps 1991.
- År 2020 återtog Azerbajdzjan områden runt Nagorno-Karabach som hållits av armenier sedan 1990-talet. Enligt en uppgörelse skulle Lachinkorridoren, som bevakats av fredsbevarande ryska trupper, vara fortsatt öppen för transporter.
- I september 2022 rapporterades krigshandlingar med fler än 200 dödsoffer. Denna gång ska skjutandet ha stoppats genom amerikansk medling.
---
