Forskare: Konfirmandernas frågor besvaras inte

Konfirmandundervisningen bekräftar ungdomarna och ger dem en positiv bild av kyrkan. Men de får inte svar på sina djupaste frågor om kristen tro, menar forskaren Caroline Klintborg.

– De längtar efter kunskap, men får den inte.

Tidigare i år släppte Svenska kyrkan en rapport som visade att ungdomar som konfirmerats längtade efter mer kunskap om Gud, Jesus och Bibeln, vilket Dagen skrev om.

En av de medverkande författarna var Caroline Klintborg, docent i religionspedagogik vid Stockholms universitet. I en egen studie, som publicerats i bokform, har hon djupintervjuat 28 ungdomar året efter att de konfirmerats.

Analysen bekräftar bilden som getts tidigare: konfirmationen är på många sätt en positiv upplevelse, men ger inte tillräcklig näring åt de ungas tro.

– De här unga har väldigt liten förståelse för hur de ska få ihop tro och liv, och har inte fått ett språk för att tala om sin tro, säger Caroline Klintborg till Dagen.

– De har heller inte fått någon förståelse för vem Jesus är i sammanhanget. Han beskrivs som en historisk figur med liten betydelse för det egna livet.

Hjälper de unga att växa

Caroline Klintborg har granskat ungdomarnas svar på en rad öppna intervjufrågor utifrån tre pedagogiska aspekter: socialisation, subjektifiering och kvalificering. I de första två fallen får Svenska kyrkan med beröm godkänt.

– Undervisningen visar sig vara särskilt stark och betydelsefull för ungdomarnas möjlighet att få vara subjekt, att få ta plats som den man är, bli tagen på allvar, få växa och vara delaktig, säger Caroline Klintborg.

– Det är sådant som många säger sig sakna i skolans miljöer och något som jag tror är en starkt bidragande orsak till att de unga upplever tiden som positiv.

Sämre är det beställt med den tredje aspekten, som handlar om att få kunskap, kompetens och förståelse inom ett givet sammanhang, och vilja att engagera sig vidare.

– Många ungdomar längtar efter kunskap, men får den inte, säger Caroline Klintborg, som noterar att det framför allt gäller ungdomar som mest mött musik, lek och sampel i undervisningen.

– Min misstanke är att ledarna varit lite rädda för att hamna i en auktoritär pedagogik, vilket gjort att pendeln i någon mån slagit över åt andra hållet.

För lite tid och förkunskaper

Caroline Klintborg tror att församlingarnas arbetslag har för lite tid för att fördjupa grunderna i kristen tro med konfirmanderna.

– De unga jag träffar får inte ihop berättelserna om Jesus med den moderna vetenskapen. Det har de inte hunnit få hjälp med, och det kräver förmodligen mer tid.

Dessutom har konfirmanderna små förkunskaper med sig från skola och hem. Många har också haft en påfallande negativ bild av kyrkan innan de påbörjat undervisningen.

– Det är nog det jag tycker är mest förvånande: att man trots ökad medvetenhet agerar som om barn och unga hade en religiös förförståelse och ett språk för att tala om tro. Utgångspunkterna i dag är helt andra än tidigare, säger Caroline Klintborg.

Vuxna trosvittnen och förebilder

Hon ser dock andra pedagogiska sätt att visa hur tron kan bära genom livet.

– De som är medarbetare och möter unga kanske behöver bli lite modigare och själva vara vittnen om hur de får ihop tro och liv, säger Caroline Klintborg.

– Men ett genomgående tema i de andra studier jag gjort inom Svenska kyrkan är att man inte pratar särskilt mycket om tro med varandra. Och jag tänker att det är där det måste börja.

---

Fakta: Studien om konfirmander

• Våren 2022 intervjuade Caroline Klintborg, docent i religionspedagogik vid Stockholms universitet, 28 ungdomar som konfirmerats i Härnösands respektive Lunds stift under 2021.
• De unga tillfrågades om vad de mindes från sin konfirmationstid, vad de lärt sig, om de deltagit i gudstjänster och om de fortsatt att engagera sig i kyrkan.
• Studien finansierades genom en satsning på lärande och undervisning inom Svenska kyrkan.
• Studien presenteras i boken ”Var är Jesus? Ungas röster om konfirmandundervisning”, utgiven av Verbum.

---