Nyheter

Rekordbeslag av narkotika första halvåret

Tullchefen säger blankt nej till legalisering. • Kristna hjälporganisationer: Har skett en attitydförändring till droger. • LP-verksamheten: Gängkriminalitet och unga som springer runt med vapen beror på att någon efterfrågar drogerna.

Tullens beslag av kokain och cannabis hittills i år är redan större än under hela förra året. Samtidigt märker kristna hjälporganisationer hur det skett en attitydförändring till droger, och att missbruket går allt lägre ned i åldrarna.
Men lösningen är inte att legalisera drogerna, säger Tullverkets chef.

– I år har vi stoppat fyra och ett halvt ton kokain, cannabis och amfetamin de första sex månaderna. [Och] vi fortsätter att göra beslag, säger Tullverkets chef, generaltulldirektören Charlotte Svensson, till Dagen.

Siffrorna för kokain ska dessutom egentligen flerdubblas, för innan det når missbrukarledet har det spätts ut tre gånger, så beslagen av kokain är egentligen tre gånger så stora när det handlar om att stoppa utflödet på marknaden, menar Charlotte Svensson.

Att beslagen ökat så kraftigt beror enligt Charlotte Svensson både på att Tullverket blivit bättre på sitt arbete och på att inflödet ökat rent allmänt.

– Vi tror att det beror på både och. Det finns en marknad för [narkotikan]. Så länge det finns en efterfrågan så kommer den här smugglingen att fortsätta, säger Charlotte Svensson.

I dag säger man inte att man missbrukar, utan att man ”partyfestar”. Man talar mycket om ”lighta” droger.

—  Semias Schenberg, LP-verksamheten


Attitydförändring

Sverige har visserligen blivit ett transitland för droger som ska vidare till andra länder, säger Charlotte Svensson. Men det finns också tecken på en attitydförändring i samhället till droger, främst bland unga. Där möter speciellt cannabis en allt större acceptans, konstaterade Folkhälsomyndigheten i en rapport tidigare i år – och det är något som även kristna hjälpverksamheter möter.

– Det är vanligt i dag med cannabis, säger Semias Schenberg, verksamhetsledare för pingströrelsens arbete bland missbrukare, LP-verksamheten.

Semias Schenberg, verksamhetsledare för LP-verksamheten.

– Men man säger inte att man missbrukar, utan att man ”partyfestar”. Man talar mycket om ”lighta” droger, det har blivit ok med lite pulver och lite tabletter, säger han.

På LP-verksamhetens numera fullsatta behandlingshem ser man tydligt hur missbrukarna numera är yngre än förut; i dag handlar det ofta om helt ”vanliga” människor i sena 20-årsåldern, som på ytan lever ett välanpassat liv, enligt Semias Schenberg.

”Man mår inte bra på insidan”

– Om man tittar i dag på 2020-talets missbrukare så är det ofta människor som är hyfsat normala, ser ut som andra; det är människor som jobbar, studenter, människor som lever ett liv som inledningsvis funkar rätt bra. Men man mår inte bra på insidan. Det ser inte riktigt ut som för 40 år sedan när jag var ung, säger han.

Attitydförändringen hos unga är något som delvis bekräftas även av hjälporganisationen Hela Människan, vilken drivs av ett dussin kyrkor och kristna organisationer i Sverige.

Mia Nilson, generalsekreterare för Hela Människan.

– Vi vet ju att missbruket sprider sig ned i åldrarna. Under pandemin var det en stor ökning bland yngre människor som tog tyngre droger än tidigare, säger Mia Nilson, generalsekreterare för Hela Människan.

Att det springer omkring unga människor med vapen och skjuter beror ju på att det är någon som efterfrågar drogerna

—  Semias Schenberg, LP-verksamheten


Finansierar gängkriminalitet

Semias Schenberg framhåller att det går en rak linje mellan det ”välanpassade” missbruket och de enorma problemen med organiserad brottslighet och dödligt våld som drabbat Sverige på senare år.

– [Drogerna] kostar pengar och när man betalar för dem, finansierar man gängkriminaliteten. Det är baksidan av det här, att det springer omkring unga människor med vapen och skjuter, det beror ju på att det är någon som efterfrågar det här. Ett sätt att få slut på det här med gängkriminaliteten och våldet är att de inte handlar. För det handlar ju i slutändan om pengar, säger han.

Tullen: Legalisering löser inget

Flera andra länder har valt att försöka bryta den utvecklingen genom att legalisera vissa droger. Men det är något som generaltulldirektören Charlotte Svensson säger blankt nej till.

– Vi ser ju väldigt dåliga exempel från länder där man har legaliserat, så att vi tror ju inte på den utvecklingen, att det på något sätt skulle stoppa kriminaliteten. Det är inte något som vi har sett i något annat land som har gått i den riktningen, att de har fått bukt med någon kriminalitet, säger hon.

En del av det kokain som Tullverket beslagtagit hittills i år.
Fler artiklar för dig