Tavlan Paradiset plockades ned från S:t Pauli kyrka i Malmö efter kritik mot dess teologiska innebörd. Nu vill Gunilla Hallonsten, kyrkoherde i Malmö pastorat, att den ska hängas upp igen.
– Mindre lämpligt, säger teologen Joel Halldorf, vars kritik fick kyrkan att plocka ned tavlan för snart fyra år sedan.
Det var i slutet av 2019 som debatten blossade upp efter att tavlan Paradiset hängts upp i S:t Pauli kyrka i Malmö. Motivet är hämtat från syndafallet i Bibeln, men till skillnad från de mer klassiska skildringarna är det här en tavla som skildrar händelsen ur ett hbtq-perspektiv, med två samkönade par i blickfånget på plats i Edens lustgård. Efter viss kritik plockades tavlan ned.
Men vill alltså kyrkoherden i Malmö pastorat, Gunilla Hallonsten, att tavlan ska hängas upp igen i en kyrka. Tillsammans med prästen Albin Tanke skrev hon en text inför årets upplaga av Malmö Pride där de tillsammans argumenterar för tavlans återkomst, en text som finns återpublicerad i Kyrkans tidning.
”Nu är tid för försoning och för tavlan att göra sitt återinträde i Svenska kyrkan Malmö. Efter flera panelsamtal och i dialog med människor runt om i staden och i landet, hoppas vi att tavlan återigen ska få en fysisk plats i kyrkorummet”, skriver de båda.
Teologisk kritik
Det som gjorde att Paradiset togs ned från S:t Pauli kyrka handlade om en kritik att motivet var gnostiskt, alltså en irrlära som betonar att människan kan frigöra sig från skapelsen, något som kyrkan gjorde upp med tidigt i sin historia. Den tyngsta kritikern i debatten var teologen Joel Halldorf, som då var ledarskribent här i tidningen Dagen. Det var också i en ledartext som han framförde sin kritik om att tavlan hade ett tveksamt teologiskt budskap som kunde uppfattas som gnostiskt, något som inte är förenligt med Svenska kyrkans lära. Det dröjde sedan inte länge förrän tavlan togs ner.
Handlar om ormen
När kyrkoherde Gunilla Hallonsten nu vill att tavlan ska hängas upp igen gör hon det genom att argumentera för att tavlan inte alls är gnostisk.
”Joel Halldorf missade helt konstverkets poäng”, menar kyrkoherden i Malmö.
Vad man tvistar om är hur ormen porträtteras på konstverket, om det är en ond eller god gestalt, vilket också avgör om tavlan följer den klassiskt kristna traditionen eller den gnostiska. Den som poserar som orm på tavlan är Maria Hansson, KD-politiker och transperson, som själv i debatten har varit oförstående inför den kritik som riktats mot tavlan.
Om Paradiset åter kommer att hängas upp i någon av Malmös kyrkor återstår att se, något beslut är ännu inte fattat.
Är olämpligt
När Dagen når Joel Halldorf står han fast vid sin tidigare hållning att det är lätt att uppfatta motivet som gnostiskt. Även om alla inte håller med så menar han att valet att avbilda en transkvinna som en orm i paradiset väcker många frågor hos betraktarna.
Vad säger du om att tavlan kanske ska hängas upp igen?
– Det beror ganska mycket på inramningen, säger Joel Halldorf.
– Man kan hänga många olika sorters tavlor i ett kyrkorum, exempelvis som en del av en utställning.
Men om man i Malmö använder Paradiset som altartavla, alltså längst fram i gudstjänstlokalen dit böner och blickar riktar sig, tycker han att det är olyckligt.
– En tavla av Edens lustgård där ormen avbildas som transkvinna passar inte riktigt som altartavla. Det är en spännande tavla att ha i en utställning, som utgångspunkt för samtal och kanske med en förklarande text till, men den är mindre lämplig som en altartavla i en kyrka.
[ Hbtq-tavlan i Malmö - detta har hänt ]
---
Fakta: Paradiset
- Tavlan Paradiset är gjort av fotografen Elisabeth Ohlson, som genom åren gjort flera konstverk på temat religion och hbtq.
- Mest känt är utställningen Ecce Homo som väckte stor uppmärksamhet då den ställdes ut i Uppsala domkyrka på 1990-talet.
---
