Den kristna friskolan Källskolan i Kungsängen har hamnat i klammeri med Skolinspektionen för att kommunen försatt den i en sits som skulle kunna klassas som grundlagsbrott.
– Det verkar som det strider mot alla möjliga saker, säger rättsexperten Ingrid Helmius till Dagen.
Efter att Dagen ställt frågor säger kommunen att man ska undersöka saken.
När Källskolan etablerades betalade Upplands-Bro kommun ut skolpengen i förskott varje månad, i stället för i efterskott som är brukligt, eftersom man ville locka till sig fler friskolor. Läsåret 2015/16 ändrades reglerna, men Källskolan hade inte möjlighet att ligga ute med så mycket pengar till dess att kommunen betalade.
För att inte skolan skulle hamna i akut ekonomisk kris, valde kommunen att ändå betala ut pengarna, och skriva upp det som ett lån från kommunen. Det var ett lån som skolan varken skulle behöva betala tillbaka, amortera på eller betala ränta på, utom möjligen den dag då skolan upphör någon gång i framtiden. Summan låg på lite drygt 1,21 miljoner kronor.
Problemet är att denna skuld allt sedan dess har legat och belastat skolans bokföring. Man skulle enkelt uttryckt kunna säga att det på papperet ser ut som om skolan är 1,21 miljoner fattigare än vad den i själva verket är.
Skolinspektionen: Redovisning inte vårt problem
Men andra myndigheter, exempelvis Skolinspektionen, tittar bara på pappret. När pandemin slog till och Källskolan drabbades av en förlust för läsåret 2021–2022 om 3,26 miljoner kronor efter finansnetto, blev siffrorna på detta papper blodröda – nu var plötsligt skulderna större än tillgångarna i bokföringen. Och det är inte är tillåtet för en friskola.
Skolinspektionen har därför beslutat att Källskolan måste skaka fram minst 738 000 kronor, den summa som saknas för att det ska gå jämnt upp på papperet, det vill säga återställa skolans eget kapital med den summan. Detta måste ske senast 1 november – annars väntar ytterligare åtgärder. Att det är kommunen som satt skolan i den här situationen, vilket Källskolan menar, är inget argument som biter på Skolinspektionen.
”Hur huvudmannen ska redovisa olika transaktioner är inget som Skolinspektionen lämnar några råd kring utan huvudmannen bör sätta sig in i det regelverk som man tillämpar”, skriver myndigheten i ett mejl till Föreningen för kristen skola i Upplands-Bro, som driver Källskolan.
Grundlagsbrott – med mera
Däremot kan Upplands-Bro kommun ha gjort sig skyldig mot diverse rena brott när man beviljade den här situationen. Det säger Ingrid Helmius, universitetslektor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet, som reagerar med stor förvåning när Dagen beskriver situationen för henne.
– Det här ser konstigt ut. Det verkar som att det strider mot kommunallagen, grundlagen, statsstödsreglerna, ja alla möjliga saker, säger hon.
Varken kommuner eller andra myndigheter får ge någon aktör särskilda förmåner utan vidare. Det är det som är den gemensamma nämnare i dessa lagar och regler som Upplands-Bro kommun i så fall brutit mot, menar Ingrid Helmius.
Undantaget är om det finns ett stort allmänintresse för att göra det, men det är ”svårmätt” om invånarna i allmänhet i Upplands-Bro kommun får något för de här pengarna, säger Ingrid Helmius. I det här fallet, menar hon, rör det sig dessutom om en summa som kommunen och skattebetalarna kanske aldrig får tillbaka. Därutöver är det också oklart hur detta rimmar med EU-reglerna om statsstöd, och om det snedvrider konkurrensen, menar Ingrid Helmius.
Skolan tvingades frysa löner
Skolan – som redan tidigare tvingats säga upp personal – fick även frysa lönerna för återstående medarbetare mellan september och december. Skolan ska också hålla efter kostnaderna för inköp hårdare, och har redan fått krav från huvudmannen om tydligare ekonomisk styrning, bland annat genom att upprätta bokslut varje kvartal i stället för varje år. Det har börjat ge resultat, och därmed kommer man att kunna lösa problemet, säger Föreningens för kristen skola i Upplands-Bro ordförande Toussaint Sterling, som framhåller för Dagen att skolan i övrigt har god ekonomi.
– Vi har inga problem med likviditet eller betalningsförmåga, varken då eller nu. Skolan har alltid betalat sina skatter i tid och aldrig haft [någon] skatteskuld, säger han.
– Vi har jobbat hårt med ekonomi under detta läsår och från och med juli har vi återställt eget kapital med råge och arbetet fortsätter att bygga upp ett starkt kapital, fortsätter Toussaint Sterling.
Dagen har sökt kommundirektören och utbildningschefen i Upplands-Bro kommun för en kommentar till de svårigheter som skolan har fått på grund av kommunens agerande. Kommunen svarar dock bara skriftligt genom kommunikationschefen Sofia Vargas Iglesias på Dagens frågor:
Vad säger kommunen om att skolan hamnat i svårigheter på grund av detta?
”Det är huvudmannens uppgift att säkerställa skolans ekonomi. Kommunen har en dialog med Källskolan för att hitta en bra och korrekt lösning för båda parter.”
Hur ställer sig kommunen till uppgifterna om att agerandet kan ha varit brottsligt?
”Kommunen tar dessa uppgifter på stort allvar. Därför har kommunen inlett ett arbete för att undersöka vad som har hänt.”
Toussaint Sterling, å sin sida, är allmänt återhållsam med kommentarer eftersom han är ytterst mån om att ingenting ska få störa den pågående dialogen med kommunen. Inte heller vill han kritisera de företrädare i föreningen och i kommunen som skapat den här situationen.
– Sånt är livet. Som barn har vi fått ärva en hel del av det som våra föräldrar har gjort. Så är det i det offentliga och i näringslivet också. Man får sätta sig in i sakerna och lösa dem så gott det går med de förutsättningar som är i dag, säger han.
UPPDATERING: I en tidigare version av den här artikeln framgick inte att lönestoppet för skolans lärare enbart gällde mellan september och december 2022.
