Nyheter

Kristna statsvetare om Nato: ”ökat stöd” men också ”ny svensk identitet”

I kristenheten finns av tradition både starkt stöd för Nato och kritik mot militärt våld

I måndags stod det klart att vägen in i militäralliansen Nato öppnats för Sverige. Hur kommer Sverige att påverkas? Vi har talat med två kristna professorer i statsvetenskap om Sverigebilden och om olika läger i kristenheten.

Svenskt Natointräde kommer inte att kunna ske under Natotoppmötet i Vilnius som nu pågår, vilket varit en svensk förhoppning. Däremot står det nu klart att Turkiet inte längre är motståndare till svenskt medlemskap, och därmed kan inträdet troligtvis ske någon gång under hösten. Reaktionerna på måndagens besked från Turkiet har varit blandade men övervägande positiva.

I kristenheten, liksom i resten av samhället, finns förstås delade meningar om vad Natomedlemskapet innebär och hur det kommer att påverka vårt land. Vi har talat med två statsvetare och professorer om vägen framåt.

Douglas Brommesson - statsvetare, Linnéuniversitetet

Vad kommer Natomedlemskapet att innebära för Sverige?

– Vi kommer att bli mer involverade i planeringen av ett gemensamt försvar i Östersjöregionen framför allt, men också i resten av Europa. Trupper kommer att ställas under andras befäl. Vi kommer att kunna räkna med andras stöd, men vi måste också bidra till andras säkerhet. Det är den stora konsekvensen, säger Douglas Brommesson, professor vid Linnéuniversitetet.

Magnus Hagevi, också han professor vid Linnéuniversitet, säger att en konsekvens för Sverige är att Sverigebilden förändras.

– En del av identiteten för Sverige kommer att ändras. Många har lärt sig att Sverige är neutralt och alliansfritt. Detta är en del av den nationella identiteten som kommer att förändras. Vad det betyder för synen på vad det är att vara svensk är svårt att säga. Man kan jämföra med när vi gick med i EU. Vi var avvaktande i början, men i dag tillhör vi de mest EU-positiva länderna.

”Vill vara bäst i klassen”

– Vi tenderar att vara lite tveksamma i början när det gäller internationella organisationer av denna typ, men sedan kan vi bli de mest hängivna. Vi vill gärna vara bäst i klassen.

När det handlar om alliansfriheten påpekar Douglas Brommesson att han tycker att bilden av Sverige som alliansfritt är lite daterad.

– Sverige har inte varit neutralt sen 90-talet och EU-inträdet. Så det här är en resa som pågått under lång tid. Även om EU inte är en militär allians har vi inte haft en egen röst i utrikespolitiken, utan varit en del av en koordinerad europeisk röst.

Synen på militärt våld skiljelinje

Han säger att de som ser att Sverigebilden förändras med riktning bort från demokrati och försämrade möjligheter att verka för demokrati efter Natoanslutningen glömmer att till exempel Norge, Danmark och Nederländerna har varit Natomedlemmar länge och har samtidigt ett starkt engagemang för demokrati internationellt.

Hur ser kristna på Nato – och hur har man tidigare sett på militäralliansen? Vilka linjer finns inom kristenheten?

– Inom kristenheten går skiljelinjen framför allt mellan dem som har svårt för ett militärt försvar över huvud taget och dem som inte ser någon konflikt mellan kristen tro och militärt försvar, säger Douglas Brommesson.

– De som är emot ett militärt försvar och vill att man hellre satsar på diplomati och försoning än på militär för att bygga säkerhet kommer att vara motståndare till att satsa ännu tydligare på ett militärt försvar genom Nato.

Stor förändring på kort tid

Magnus Hagevi säger att han tror att de flesta framför allt inom frikyrkligheten har haft en positiv syn på Nato.

– Socialdemokraternas omsvängning i frågan förändrade synen väldigt mycket. Den kom ju efter attacken mot Ukraina, det var då man förändrade sin policy. Men innan det hände fanns bland vanliga gudstjänstbesökare och bland frikyrkliga en positiv inställning till Nato.

Nu har väldigt mycket skett på kort tid, och han säger att det är svårt att veta exakt hur och på vilket sätt opinionen förändrats.

– Men mycket har ju förändrats efter invasionen av Ukraina.

Är Sverige ”fredsskadat” – till skillnad från till exempel Norge?

– Norge försökte också vara neutrala, fram tills Tyskland angrep dem under andra världskriget. Då ändrade man policy. Samma sak har hänt i Sverige efter attacken mot Ukraina. Men jag har svårt för begreppet ´fredsskadad´, för jag önskar att alla länder blev fredsskadade, säger Magnus Hagevi.

Samtidigt som den positiva synen på Nato finns också, säger Magnus Hagevi, en stark ådra av pacifism inom kristenheten.

– Det finns en stark tradition av att militärt våld är av ondo. Det var tidigare oerhört vanligt att frikyrkliga gjorde vapenfri tjänst. Många menar att man kan använda de pengar som nu satsas på militären på ett mycket bättre sätt.

När det gäller fred och nedrustning – får Sverige bättre eller sämre möjligheter att påverka USA:s kärnvapeninnehav genom Natomedlemskapet?

– Nu har vi gjort det här valet att gå in i en militärallians som har tillgång till kärnvapen. Då skulle det vara konstigt att kritisera kärnvapeninnehav. Den som vill kritisera det måste kunna svara på frågan om hur man ska möta hotet från andra kärnvapenländer, säger Douglas Brommesson.

– Vi kan inte påverka USA alls här. Det är snarare USA som har påverkat Sverige. Nu har Sverige sökt sig till en kärnvapenallians, säger Magnus Hagevi.

Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Hur kommer Sverige att påverkas om USA får Donald Trump som nästa president, eller någon som står väldigt långt från svenska värderingar?

– Donald Trump har ju varit väldigt tveksam till att stödja Ukraina, och när han var president förra gången var hans stöd för Nato och andra multilaterala samarbeten som bäst osäkert. Om han får en ny mandatperiod kan det innebära osäkerhet kring USA:s roll. Samtidigt såg vi att det handlade mycket om retorik, säger Douglas Brommesson.

– Det kan bli visst grus i maskineriet, kan man säga sammanfattningsvis.

---

Fakta: Turkiets ja öppnade vägen in i alliansen

  • Det var på måndagen som Turkiets president Erdogan lovade att skicka Sveriges ansökan vidare till det turkiska parlamentet för godkännande.
  • Efter ett år av förhandlingar med Turkiet kunde statsminister Ulf Kristersson nu fira det historiska beslutet. Det var i maj 2022 som Sverige ansökte om att bli medlem i försvarsalliansen.

---

Fler artiklar för dig