Konferensen för Europas kyrkor möts i Estland för att samtala om hur kyrkorna kan bli en starkare röst på en kontinent märkt av krig.
– Kyrkorna har något viktigt att bidra med, men måste se hur vi kan gå framåt tillsammans, säger Lasse Svensson, kyrkoledare i Equmeniakyrkan och en av delegaterna i Tallinn.
Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan är de två svenska samfund som ingår i Konferensen för Europas kyrkor (KEK), bildad 1959 som ett fredsskapande initiativ under kalla kriget. Även representanter från Sveriges kristna råd (SKR) finns med när KEK:s generalförsamling hålls i Tallinn den 14–20 juni.
Det blir matiga dagar, med många föredrag. Bland annat har delegaterna fått höra den belarusiska oppositionsledaren Svjatlana Tsichanoŭskaja tala på temat ”Vad har kyrkorna att erbjuda det europeiska samhället? ”.
Det är en fråga som står i centrum för generalförsamlingen på mer än ett sätt.
– Vi möts i ett läge då KEK funderar över hur framtiden ska se ut. Vi behöver bestämma vad fokus ska vara, säger Lasse Svensson till Dagen.
Enhetstanken är svaret
SKR:s generalsekreterare Sofia Camnerin noterar att de två stora ekumeniska paraplyorganisationerna, KEK och Kyrkornas världsråd, bildades efter de stora krig som sargat Europa.
– Nu när Europa åter befinner sig i en hotfull situation måste kyrkorna fokusera på nytt och inse att den kristna enhetstanken är det djupa svaret på alla konflikter, säger hon till Dagen.
Samtidigt är KEK i ett läge där man varit tvungen att strama åt bältet och dra ner på organisationen.
– Det kommer att vara ganska mycket fokus på att ta fram en ny strategi, och att våga prioritera utifrån minskade resurser. Hur ska den organiserade ekumeniken se ut framöver? säger Sofia Camnerin, som kommer att sitta med i den arbetsgrupp som ska förbereda frågan om strategi och policy för framtiden.
[ “Nu är det backlash - då behövs den ekumeniska kvinnorörelsen” ]
Två utmaningar
På plats i Tallinn är även Peter Lindvall, chef för ekumenikgruppen på Svenska kyrkans kyrkokansli. Som han ser det har KEK:s generalförsamling två fokus.
– Det ena är att ta vara den mötesplats som detta är för kyrkor över hela Europa, och att bygga nätverk, lyssna, lära och stämma av hur vi kan ta ansvar för KEK som ekumenisk plattform och gemenskap i Europa, säger han.
– Det andra är att fokusera på de viktiga framtidsfrågorna. Det sker i ett läge där vi behöver prioritera vad som är viktigt framåt, med de resurser som finns och med medlemskyrkorna som delaktiga i ägarskapet.
Även han noterar att samlingen sker i en tid med ökad konfliktnivå och nya gränser i Europa.
– Då blir det än mer angeläget att mötas som kyrkor för att visa på att Kristi kyrka inte känner några gränser, utan står samman för fred, för rättvisa, för varje enskild människas värde och för skapelsens integritet. Det är också hoppfullt att vara tillsammans i bön och gudstjänster.
---
Fakta: KEK:s generalförsamling
- Konferensen för Europas kyrkor (KEK), bildades 1959 och består av 113 medlemskyrkor inom de ortodoxa, anglikanska och protestantiska kyrkofamiljerna.
- Den rysk-ortodoxa kyrkan lämnade KEK 2009. Nu har den ukrainsk-ortodoxa kyrkan ansökt om medlemskap.
- De svenska samfund som ingår i KEK är Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan.
- Generalförsamlingen äger rum ungefär vart femte år.
- När generalförsamlingen möts i Tallinn den 14–20 juni väntas den samla 182 delegater från medlemskyrkorna, plus flera hundra andra deltagare, observatörer och organisationer kopplade till KEK.
- Generalförsamlingen har ett stort fokus på kriget i Ukraina, bland annat genom KEK:s fredsinitiativ ”Pathways to Peace”, som är en gemensam strategi för påverkansarbete gentemot Europas institutioner.
- Källa: Svenska kyrkan
---
[ Sveriges kristna råd firar 30 år: ”En utmaning är att göra ekumeniken folklig” ]
