Kristna konvertiter lever en fredlös tillvaro i Iran, och även vanliga medlemmar av huskyrkor riskerar att förhöras och fängslas. Men för de iranier som blivit kristna under sin tid i Sverige eller något annat land ligger ribban högt.
För att anses ha skyddsskäl bör en sådan asylsökande kunna berätta utförligt om sin omvändelse, och dessutom göra troligt att han eller hon skulle utöva sin tro i hemlandet på ett sätt som ”uppfattas utgöra ett hot mot de iranska myndigheterna”.
Det är Europadomstolen som i ett ärende slagit fast vad som gäller för att en iransk konvertit ska anses riskera att utsättas för brott mot Europakonventionen vid en utvisning till Iran, uppger Migrationsverket i sitt senaste rättsliga ställningstagande om religion som asylskäl.
Men uppgiften att bedöma någons nya tro är grannlaga, och många är de svenska pastorer och präster som skrivit intyg och yttranden till Migrationsverket utan att det hjälpt den asylsökande som de döpt och haft i undervisning.
– Det är bara att konstatera att kyrkorna och Migrationsverket ibland har olika syn på vad som är genuin tro och inte, säger Christian Mölk, pingstpastor och aktiv i ett ekumeniskt nätverk om asyl och religion, Rätt till tro.
Han förklarar att det är fortsatt svårt för kristna iranier att få stanna i Sverige, och berättar att det finns flera i hans egen församling som inte blir trodda.
– Generellt sett vill Migrationsverket att man ska kunna resonera om sin konversion, medan kyrkorna snarare går på olika former av andliga upplevelser, som helande, bönesvar, hört Guds röst, upplevt inre frid eller sett Jesus i en dröm.
Godtyckliga bedömningar
Rebecca Ahlstrand, jurist vid Människorättsadvokaterna, har haft ett flertal ärenden som rör iranska konvertiter.
– Vid bedömningen av om en konversion är genuin är det primärt de muntliga uppgifterna och berättelsen som man bedömer utifrån. Man bedömer utifrån vissa kriterier, men vi tycker ju att detta kan bli väldigt godtyckligt, förklarar hon.
– Man måste kunna visa att man reflekterat innan man konverterat och att man tänkt till kring riskerna med konversionen, och gärna kunna beskriva processen fram till konversionen och vilka tankar som föregick denna. Det är ofta svårt för sökande. Samtidigt ska man ta hänsyn till individens personliga förmåga att muntligt berätta om sin konversion (utbildning, kultur, social status och så vidare), vilket man sällan gör.
Människorättsadvokaterna var med om att ta fram Konvertitutredningen, som i första hand fokuserade på afghanska konvertiter. Slutsatserna gäller dock även i hög utsträckning konvertiter även från Iran och Irak.
– I den juridiska analysen i rapporten Konvertitutredningen från år 2019 framkom att Migrationsverkets beslut ofta är godtyckliga och rättsosäkra och i strid med gällande rätt, internationell rätt och mänskliga rättigheter, säger juristen Ruth Nordström.
– Vi ser tyvärr att flera av de rättssäkerhetsbrister vi lyfte fram i Konvertitutredningen och uppföljande rapporten 2.0 fortfarande finns kvar. Vi har därför skickat över 55 klagomål till FN:s kommitté mot tortyr och till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.
[ Kyrkor utbildar Migrationsverket - ”våra medlemmar blir inte trodda” ]
