Har SD:s mer negativa syn på folkbildning tagit över? Marcus Örebäck, rektor på June folkhögskola, oroas över en utveckling där folkhögskolor tvingas dra ner och studieförbunden ifrågasätts. Inte minst undrar han var de annars så folkbildningsvänliga partierna KD och L tagit vägen.
Terminen börjar gå mot sitt slut och stämningen är på topp bland lärare och elever på June folkhögskola i Jönköping. Samtidigt går det att som rektor inte lyfta blicken bortanför sommarlovet och tänka framåt. För folkhögskolorna är, för att citera branschtidningen Folkhögskolan, inne i ett ekonomiskt stålbad. Varannan folkhögskola är på väg att dra ner på personal och regeringen har valt att inte höja anslagen de kommande tre åren, trots ökade omkostnader då inflationen rusar.
Marcus Örebäck är rektor på June folkhögskola i Jönköping, en av pingströrelsens fem folkhögskolor, och han är en av flera som oroas över utvecklingen. Även om hans egen skola lyckats undvika att göra nedskärningar just nu känns de bistra ekonomiska vindarna av.
– När vi lade budgeten för kommande år insåg vi att vi hade drygt fyra miljoner kronor mindre. Det är mycket med en omsättning på 30 miljoner, så vi har tvingats göra vissa justeringar för att täcka alla omkostnader, säger Marcus Örebäck till Dagen.
Bestört över tystnaden
Men bortom de mer akuta ekonomiska bekymren oroas han lika mycket över folkbildningen i stort, där han tycker att regeringen visar ett svalt intresse för deras situation.
– Jag är bestört över regeringens tystnad när det gäller folkhögskolorna. Det är som att man inte tar oss på allvar och ser värdet av folkbildningen, säger Marcus Örebäck.
Folkbildning är ett begrepp som inrymmer både folkhögskolor och studieförbund, där studieförbundet kanske har det ännu tuffare, med anklagelser om fusk med indragna anslag som följd. Även om Marcus Örebäck primärt företräder en folkhögskola ser han ändå folkbildningen som en helhet och menar att mycket tyder på att SD:s mer negativa syn på utbildningsformen börjar få genomslag.
– SD har tydligt profilerat sig. De var det enda partiet som gick till val på att dra ner rejält på folkbildningen, säger han.
Påverkar regeringen
Marcus Örebäck minns själv de debatter som fördes med politiska företrädare i Jönköping inför förra årets val där SD:s representant var tydlig med att de ville minska anslaget till folkbildningen med en miljard kronor. ”Folk kan läsa på Komvux i stället”, löd resonemanget från sverigedemokraten.
– Får de påverka regeringens arbete för mycket är risken att det också blir konsekvensen, säger Marcus Örebäck.
Du menar att SD:s mer negativa syn på folkbildning fått genomslag?
– Ja, det tror jag. Det ser vi nu när yrkeshögskolorna och Komvux har fått fler platser, men inte folkhögskolorna, vilket är i linje med SD:s sätt att tänka. Även tystnaden från de andra partierna säger något om hur de fått vara med och påverka.
Inte minst undrar Marcus Örebäck var KD och L är i debatten, två partier som brukar vara folkbildningens försvarare, men som nu accepterar de pågående neddragningarna.
– Det förvånar mig att L och KD kan gå med på det här.
Marcus Örebäck säger att han självklart inte har något emot yrkeshögskolor och Komvux, men han ser det som ett problem om de är på väg att tränga undan folkhögskolorna. För det är en skolform som han menar spelar en viktig funktion i samhället, inte minst för civilsamhället som ofta på ett skickligt sätt lyckas fånga upp människor som inte alltid passar in på andra ställen.
– Vi har en unik skolform med speciella förutsättningar, säger Marcus Örebäck.
– Vi ger också människor som inte alltid fungerar på andra skolor en möjlighet, inte minst för personer med olika funktionsnedsättningar.
Visa med siffror
Därför hoppas han nu på andra signaler från regeringen, att de på allvar ska förstå folkbildningens betydelse och gärna visa det med siffror då höstbudgeten släpps om några månader.
– Det som är viktigt för mig är en regering som tror på folkbildningen. För vi kan inte fortsätta att marginalisera folkhögskolorna utan vi borde i stället göra utbildningsformen större.
[ Politikers stora ord om civilsamhällets betydelse återstår att omsätta i konkret handling ]
---
Fakta: Folkhögskolorna
- I Sverige finns det 156 folkhögskolor.
- Majoriteten av dem drivs av någon aktör inom civilsamhället.
- Pingströrelsen har fem folkhögskolor, June folkhögskola i Jönköping är en av dem.
---
