Traditionen betyder allt mindre för de ungdomar som väljer att konfirmeras i Svenska kyrkan. I stället vill de kunna säga ja eller nej till den kristna tron – något som de inte alltid känner att de får underlag till.
– Att kunna säga ja eller nej till Gud i samband med konfirmationen var kanske inte lika viktigt för 20 år sedan, säger Sara Fransson, forskare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.
Konfirmanderna inom Svenska kyrkan blir allt färre, men vill i högre utsträckning än tidigare generationer veta mer om kristen tro, om Gud och Jesus. En allt större andel av dem är dessutom odöpta. Det framgår av en ny rapport, Konfirmation i förändringens tid, som följt utvecklingen mellan 2007 och 2022.
– Resultaten i rapporten följer förväntningarna om att de som är kvar som konfirmander är de som är mest intresserade av kristen tro, säger Sara Fransson, redaktör för rapporten, till Dagen.
En av flera viktiga framtidsfrågor som ryms i rapporten, säger hon, handlar om hur ”spretig” Svenska kyrkans konfirmationsteologi blivit.
– De tydliga trenderna med en fördubbling av de konfirmander som inte är döpta vid konfirmationstidens början utmanar konfirmationen som en del av dopundervisningen, säger hon.
– Här har vi inget färdigt svar, utan frågar oss hur vi möter den här i och för sig förväntande situationen, säger hon.
Vill lära sig om Gud
Rapporten visar också att allt fler ungdomarna i en konfirmandgrupp väljer att konfirmeras för att de vill lära sig om Gud och kristen tro, och att färre konfirmerar sig utifrån en tradition eller norm.
Ändå är det just kunskapen om Gud och Jesus som många ungdomar i efterhand saknat i undervisningen, framför allt om den begränsats till ett fåtal pedagogiska metoder.
”Bland de ungdomar som intervjuats framgår att de talat om Jesus och läst bibelberättelser om Jesus. Dock uppfattar ungdomarna berättelserna som något onaturligt utan betydelse för det egna livet,” står det bland annat i rapporten.
Till en del beror missnöjet på att ungdomarna förväntar sig sådan kunskap som kan bli ett underlag för ett personligt ställningstagande.
– Att kunna säga ja eller nej till Gud i samband med konfirmationen var kanske inte lika viktigt för 20 år sedan, när gudsrelationen var något som ungdomarna ändå förväntades bära med sig. Men i dag gör vi våra stora livsval utifrån en viss typ av information, och de unga är barn av sin tid, säger Sara Fransson.
[ Kö till konfaläsning i många Stockholmskyrkor ]
Öppnar för tvivel
Många frikyrkor praktiserar dop efter egen bekännelse på Jesus. I Svenska kyrkan är normen fortfarande är att dopet är en gåva från Gud som föräldrarna låter sina barn ta emot. Konfirmationstiden är till för att bekräfta dopet genom att unga får kunskap och samtalar om sådant som de var för små för när de döptes. Men den självförståelsen utmanas av fördubblingen av konfirmander som döps i samband med konfirmationstiden.
– Många tonåringar kommer in med en förståelse och förväntan på att kunna säga ja eller nej. Den här simplifierade bilden av kristen tro säger också något om samhället där de växer upp, och där tron på Gud är ett binärt tillstånd – antingen säger man ja eller nej, säger Sara Fransson.
– Men måste jag göra ett personligt ställningstagande där jag lovar att följa Jesus resten av mitt liv, eller är det ok att tvivla?
Också Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, ställer sig tvekande till den nya generationens längtan efter tvärsäkra svar.
”Hur formas ett konfirmandarbete om syftet är att ge det bästa ‘beslutsunderlaget’? Är det ens möjligt eller är det Gud som väcker det vi kallar kristen tro i människor? Och om vi tror att det är Gud som agerar genom andra i konfirmandens närhet, ska konfirmandtiden kanske inte fokusera främst på hjärnans faktakunskap utan på hjärtats erfarenhet”, skriver han i ett förord till rapporten.
---
Fakta: Konfirmation inom Svenska kyrkan
- Allt färre tonåringar väljer att bli konfirmerade. Av Sveriges 122 000 femtonåringar valde cirka 24 000 att konfirmeras i Svenska kyrkan år 2021. År 2012 var siffran 31 000, medan den var 44 600 år 2007.
- Andelen personer som döps under sin konfirmationstid har nästan fördubblats sedan 2007. I jämförelse med de barndöpta är det en högre andel av de odöpta som inte känner sig välkomna och accepterade i konfirmandgruppen.
- De minskade dopen har en eftersläpande effekt på konfirmationerna. De som konfirmerades 2012 föddes år 1997. I deras årskull var det 78 procent av alla nyfödda barn som döptes. För dem som föddes år 2006 och utgör basen för konfirmandantalet år 2021, var motsvarande andel döpta 65 procent.
- Det är fortfarande något mer vanligt att bli konfirmerad på glesbygden än i övriga landet. Däremot är det i dag vanligare att konfirmeras bland femtonåringar i förorter än på landsbygden. Storstäder har i dag en högre andel konfirmerade än andra städer.
- År 2021 var 59 procent av de som konfirmerades flickor. Det är vanligare att flickor hänvisar till det egna valet, medan pojkar hänvisar till familjetraditionen.
- Det är mer vanligt att ungdomar som har föräldrar med någon form av eftergymnasial utbildning söker sig till konfirmationsverksamheten.
---
[ Svenska kyrkan i Berlin en viktig pusselbit för svenska konfirmander ]
