Han har låtit döpa sig två gånger, kommit ut som homosexuell och anses av Migrationsverket ha skyddsstatus. Ändå ska Mattias Znar Carlsson utvisas. Anledningen är att Säpo pekat ut honom som ett hot mot rikets säkerhet. Han har också nämnts som en av de PKK-terrorister som Turkiets president Erdogan vill ha i utbyte mot ett svenskt Natomedlemskap.
Turkiska flaggor vajar i vinden utanför Älvsjömässan i Stockholm. Ute på den stora parkeringsplatsen står kampanjtälten på var sin sida. Både president Tayyip Erdogan och utmanaren Kemal Kiliçdaroglu har sina anhängare på plats för att locka utlandsröster i presidentvalets andra valomgång.
Det är här vi möter Mattias Znar Carlsson, som ses som ett hot mot rikets säkerhet. Allt finns svart på vitt, nedskrivet i det beslut han fått av Migrationsverket.
Samtidigt har Znar, som vi kallar honom fortsättningsvis, en personlighet som är svår att få ihop med anklagelserna. Han pratar glatt och obekymrat om såväl allvar som banaliteter, och har ett lika färgglatt uttryckssätt som sin rosa skjorta. Han möter upp med ett stort silvrigt kors dinglande runt halsen. När det kommer på tal slänger han med glädje upp ett kors till som gömts under skjortan. Även på örsnibben glimrar den kristna symbolen i form av ett örhänge.
Jobbar med valet
Att Znar befinner sig här, som valarbetare vid det turkiska presidentvalet, kan tyckas lite märkligt. Han anses nämligen ha skyddsskäl gentemot Turkiet, och Migrationsverket konstaterar att han riskerar förföljelse om han utvisas. Ändå har han åkt hit från sitt hem i Borås.
– Jag kommer hit för att de inte ska sno våra röster, förklarar Znar.
Han förnekar att han skulle utföra ett jobb för den turkiska staten; snarare är han i tjänst för den turkiska oppositionen som han hoppas ska vinna valet.
– Jag är här för mitt partis skull, HDP.
Znar kom till Sverige 2014, till en början med ett arbetstillstånd på fickan, men lämnade efter en tid in en asylansökan. Anledningen var att han engagerat sig för det prokurdiska oppositionspartiet HDP. Men det känsliga i hans fall är att han snarare har kopplats ihop med den mer radikala kurdiska gruppen PKK, stämplad som terrorister.
Sökt asyl som kristen
Förutom att hänvisa till sitt politiska engagemang har Znar också sökt asyl för att han kommit ut som homosexuell, och för att han konverterat till kristendom. Migrationsverkets bedömning är att han är genuin i samtliga fall och att det finns ett påtagligt hot mot honom vid en utvisning till Turkiet, både från statsmaktens sida men också utifrån en viss hedersproblematik.
I beslutet förklarar Migrationsverket att inget av de tre asylskälen i sig räcker för ett uppehållstillstånd. Exempelvis har inte Turkiet något dödsstraff för konvertiter, så som vissa andra muslimska länder har. Men, resonerar myndigheten:
”Mot bakgrund av samtliga riskfaktorer i ditt ärende och vid en kumulativ bedömning anser Migrationsverket att du har gjort sannolikt att du på grund av politisk och religiös uppfattning, etnicitet och sexuell läggning … riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till Turkiet”.
”Du är därmed att betrakta som flykting”.
Ett säkerhetshot
Men för Znar hjälper beskedet föga. För den som vänder blad på Migrationsverkets beslut får läsa något helt annat, nämligen att Säpo har gjort ett expertutlåtande som väger tyngre än asylskälet.
”Du utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet”, lyder den slutgiltiga domen, som slår fast att Znar ändå ska utvisas.
Znars asylärende har fått en hel del uppmärksamhet. I Turkiet har han blivit omskriven i media som en av de PKK-terrorister som president Tayyip Erdogan kräver att Sverige ska utlämna för att kunna gå med i Nato.
Dagen har varit i kontakt med såväl Znars advokat som hans make, och båda är lika oförstående inför anklagelserna. Två bilder är det enda bevis som nämns.
– Vänta, jag har bilderna här, säger Znar och börjar leta i sin mobil.
Han får snart upp en bild från en demonstration i Göteborg 2016. På fotot poserar Znar framför kameran iklädd kurdiska kläder. Han håller i en kurdisk flagga samt ett plakat föreställande HDP:s partiledare Selahattin Demirtas, som precis gripits i Turkiet. I bakgrunden vajar PKK:s rödgula fana.
– Titta, jag håller inte i någon PKK-flagga, säger Znar.
– Det här är Kurdistans flagga, den är inte förbjuden. Jag skulle aldrig ta PKK:s flagga i min hand.
På en snarlik bild från en annan demonstration är Znar i förgrunden. Men bakom honom ser man tydligt PKK:s symbol. Enligt Znars advokat Miran Kakaee är de här två bilderna de enda bevis han fått se från Säpo när det gäller anklagelserna om att hans klient är ett hot mot rikets säkerhet.
Finns det inget annat?
– Nej, det finns inget annat, hävdar Znar.
Det låter konstigt?
– Ja, jättekonstigt. Men turkiska medier har stämplat mig som PKK-terrorist bara för att jag var på en demonstration. De har skrivit att Säpo fångat en 26-årig terrorist, till glädje för alla mammor.
Svensk Natoansökan
Uppmärksamheten sker samtidigt som president Erdogan kräver att Sverige ska utlämna kurdiska terrorister för att Turkiet ska godkänna den svenska Natoansökan. Olika siffror har varit i omlopp, exempelvis ska det ha funnits en lista med namn på 73 personer som Turkiet vill ha.
Även om någon sådan lista inte presenterats offentligt menar Znar att han är en av dem som Erdogan vill få utvisad. Han placerades till och med på Migrationsverkets förvar i väntan på att utvisningen skulle verkställas.
– Sverige skulle offra mig till Nato, säger han.
Senare släpptes han, och Znar tackar så här i efterhand alla hbtq-aktivister och politiker på vänsterkanten som engagerat sig i hans fall.
Men det måste väl finnas något mer. De här två bilderna kan väl inte vara allt som finns för att du ska ses som ett hot mot rikets säkerhet?
– Jag har sagt det till Säpo: Har ni mer bevis, visa det för mig. Jag har inte någon pistol, jag har inte dödat någon, jag har inte gjort något olagligt här i Sverige. Jag är inte en person som bråkar med någon. Hur kan jag vara en terrorist?
Dagen har varit i kontakt med Säpo, som ger ett standardsvar via mejl.
”Säkerhetspolisen uttalar sig inte om enskilda individer eller ärenden.”
Nytt kristet namn
Znar kom till Sverige som 18-åring med namnet Mehmet Bozkurt. Numera heter han alltså Mattias Carlsson, ett namn som han också visar upp på sitt ID-kort. Anledningen till namnbytet är att han har konverterat till kristendomen och då bytt ut sitt muslimska förnamn till ett kristet.
– Jag fick namnet Matteus, men när jag skrev det blev det Mattias, förklarar han.
Efter det har han gift sig med en svensk man, vilket förklarar att han heter Carlsson. Znar är hans kurdiska namn. Det fick han inte använda officiellt i Turkiet, som driver en tuff politik mot denna minoritet, och numera är det hans mellannamn.
Visar sin tro
Znar visar upp sin kristna tro på ett sätt som är vanligt bland ortodoxt kristna från Mellanöstern. Förutom alla kors han bär plockar han under intervjuns gång även upp två inplastade ikoner av Maria och Jesus som han sedan kysser.
På ena armen har han dessutom låtit tatuera in ett stort kors. Znar berättar att det var när han släpptes ur förvaret som hans muslimska vänner sa åt honom att han inte längre behövde låtsas vara kristen då hans konvertering inte längre spelade någon roll i asylärendet. Svaret de fick var denna tatuering.
– Jag har själv sett Jesus och upplevt mirakel, jag har inte blivit kristen för att få uppehållstillstånd.
Znar berättar frimodigt om sina andliga upplevelser och om vägen han vandrat från en konservativ muslim till troende kristen. Till råga på allt har han döpt sig två gånger. Först i Svenska kyrkan och senare i den syrisk-ortodoxa kyrkan, en kyrka han känner till från sin uppväxt i Turkiet.
Det är också i den ortodoxa kyrkan han känner sig som mest andligt hemma. Men han sticker inte under stol med att hans kyrkliga engagemang krockar med att han är homosexuell, något som inte accepteras av kyrkan. De flesta där vägrar att hälsa på honom av den anledningen.
– Men jag säger att ni kan inte döma mig, bara Gud kan.
Znar säger sig också ha tagit strid för sin kristna tro inne på RFSL, när de använt bilder på Jesus som homosexuell.
– Jag har sagt till dem att ni kan inte måla Jesus som att han är gay. Men de säger att i Sverige får man göra vad man vill, att man måste respektera det.
Retar Erdogan-anhängarna
Hur framtiden ser ut för Znar är oviss. Han har fått tillstånd att stanna i Sverige över sommaren, han har ett arbete och rör sig fritt i samhället. När han tillåts drömma fritt om sin framtid handlar det om att få bo i ett hus i skogen och att få ta hand om djur, och att få bygga ett litet kapell där han kan gå in och be. Eller kanske läsa till präst i Svenska kyrkan.
– Jag vill berätta för ungdomarna om Gud, för de tror inte längre, säger han.
Intervjun avslutas med att vi går iväg och tar några bilder. När vi vandrar bort till oppositionens tält ute på Älvsjömässans stora parkeringsplats hamnar vi mitt i den pågående turkiska presidentvalskampanjen. Till högljudd turkisk musik dansar Znar snart loss och stämmer in i sångerna som ska reta upp Erdogan-anhängarna på andra sidan asfaltsplanen. Från deras tält pumpas det också ut hög musik, fast med helt andra tongångar.
Maktkampen i Turkiet berör Znar på ett mycket personligt plan. Vinner oppositionen skulle det vara betydligt enklare för honom att återvända, frivilligt eller med tvång.
---
Fakta: Valet i Turkiet
- Den 28 maj hålls den andra rundan i presidentvalet i Turkiet.
- Två kandidater återstår, sittande president Tayyip Erdogan och utmanaren Kemal Kiliçdaroglu.
- Valresultatet tros påverka Sveriges möjligheter att gå med i Nato, en process som just nu stoppas av Turkiet.
---
[ Elisabeth Sandlund: Absurt att utvisa den ena och importera den andra ]
