Sveriges frikyrkosamråd börjar subventionera samtal för personer som upplever att de farit illa av att vara med i en församling.
– Att vilja ge stöd och hjälp är viktigt för oss, säger Lasse Svensson, kyrkoledare för Equmeniakyrkan och ordförande för frikyrkosamrådet.
Dagen rapporterade nyligen om att en grupp personer som lämnat olika frikyrkor instiftat en särskild dag, religionstraumadagen, för att uppmärksamma samhället på att ett kristet sammanhang kan bidra till att enskilda individer utvecklar psykisk ohälsa.
Gruppen har varit i dialog med Sveriges frikyrkosamråd (FSR), som omfattar Pingst FFS, Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan, Svenska alliansmissionen, Adventistsamfundet och Frälsningsarmén. Dessa samfund avsätter nu medel för att kunna erbjuda subventionerade samtal till behövande.
Varför tycker FSR att detta är en bra idé, och vad hoppas man uppnå?
– Att vilja ge stöd och hjälp är viktigt för oss och samfunden erbjuder det redan på olika sätt, svarar Lasse Svensson, kyrkoledare för Equmeniakyrkan och ordförande i FSR.
– I respektive samfund finns olika system för visselblåsarfunktioner och ofta även kontaktpersoner för stöd och fortsatt vägledning. Den grupp som kontaktade FSR beskrev dock att det vore det bra om man kunde söka stöd via FSR, och det bedömde vi i FSR som ett bra och viktigt komplement.
Hur mycket har anslagits, och för hur lång period?
– 45 000 kr i ett första beslut. Utvärdering och beslut om fortsättning fattas när det första anslaget är använt.
Stödet innebär att FSR subventionerar upp till sex samtal på valfri S:t Lukas-mottagning i landet med hälften. Stödet ska sökas via FSR:s samordnare innan samtal bokas för att kunna beviljas.
[ ”Efter Karisma kunde jag få ångest av intensiv lovsång” ]
Lasse Svensson menar att det är svårt att veta hur vanligt det är att människor upplever att de farit så pass illa i en frikyrklig miljö att de efterfrågar stöd och samtal.
– Kyrkan betyder så mycket positivt för så många men det finns tyvärr också de som farit illa på olika sätt och i olika sammanhang och då vill vi på olika sätt skapa vägar för stöd.
Hur ser ni på att gruppen som kontaktade er instiftat en särskild dag, Religionstraumadagen?
– Vi har inte lyft frågan gemensamt i FSR men jag förstår det som att de som instiftat denna dag gjort det för att skapa tid och rum för lyssnande och arbeta för att vi tillsammans kan bli ännu bättre – det är självklart alltid bra.
