Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare behöver fortfarande lära sig mer om konvertiter och deras tro. Det anser bland annat Christian Mölk som just nu utbildar myndighetens personal.
– Det var en bra dialog och högt i tak, men inte helt gnisselfritt, säger pingstpastorn från Härnösand efter det första utbildningstillfället.
På samlingen, som arrangerades i Uppsala, deltog ett 30-tal personer från Migrationsverkets enhet i staden. Christian Mölk konstaterar att myndigheten och kyrkorna har olika uppdrag.
– Det vi som pastorer och präster bedömer är om en konvertit är redo att döpas. Migrationsverkets uppdrag är däremot att bedöma om en person har skyddsskäl och därmed ska få stanna i Sverige. Och det här kan leda till krockar.
Christian Mölk tillägger att han och Christoffer Abrahamsson, präst i Lötenkyrkan i Uppsala som också deltog på utbildningen, inte var där för att berätta hur Migrationsverkets personal ska göra sitt jobb.
– Vi berättade hur vi gör vårt jobb, säger han till Dagen.
”Ett test som blev väldigt bra”
För några år sedan var asylsökande konvertiters situation – och Migrationsverkets bedömning – i högsta grad på tapeten. Dagen skrev återkommande om konvertiter som inte blev trodda och kyrkor protesterade mot att församlingsmedlemmar fick avslag på sina asylansökningar. Kritiken ledde också till att Sveriges kristna råd, tillsammans med Migrationsverket, arrangerade en gemensam utbildningsdag om kristen tro och konversion. Ett år senare, 2019, presenterades den så kallade Konvertitrapporten där asylprocessen för konvertiter beskrevs som rättsosäker.
Göteborg stack ut i rapportstatistiken; andelen avslag låg mycket högre än i övriga Sverige. Som ett resultat valde kyrkorna i staden att kontakta Migrationsverket och i början av 2020 deltog cirka 130 handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket i Göteborg i en tredagarsutbildning.
– Vi vill ge handläggare bättre underlag för att fatta beslut, sa Smyrnakyrkans dåvarande föreståndare Urban Ringbäck till Dagen efteråt.
Av artikeln framgick dessutom att det fanns en förhoppning om att liknande utbildningar skulle genomföras på fler platser.
– Det var ett test som blev väldigt bra, säger Christian Mölk i dag.
– Men sedan kom pandemin och Ukrainakrisen och trots att Migrationsverket var positiva till en fortsättning var vi tvungna att göra en paus. Nu var det läge att dra i gång igen, fortsätter han.
[ Migrationsverket får utbildning om konvertiter av SKR ]
Färre konvertiter i dag
Under uppehållet har flera omständigheter förändrats. Christian Mölk nämner att Migrationsverkets tidigare så kritiserade kunskapsfrågor inte används i samma utsträckning. Han tar även upp att Sverige tar emot betydligt färre asylsökande i dag vilket innebär att färre konvertiter berörs av Migrationsverket bedömningar.
– Men faktum kvarstår att många av våra församlingsmedlemmar fortfarande inte blir trodda. Det är svårt att förstå med tanke på att vi anser att de har en genuin tro.
Han ger också ett konkret exempel på hur kyrkornas och Migrationsverkets bedömningar kan krocka.
– En konvertit som har varit med om ett helande kan bli ombedd att resonera om detta utifrån en andlig upplevelse. För oss i kyrkorna är berättelsen i sig ett tecken på att tron är genuin, men Migrationsverket menar att det inte räcker. Samtidigt är det svårt att sätta fingret på exakt vad mer de vill ha.
[ Kyrkor utbildar Migrationsverkets personal om konvertiter ]
---
Fakta: Utbildningsinsatsen
- Ett utbildningstillfälle är inbokade i Uppsala och två i Stockholm under maj. Tre utbildningstillfällen har genomförts i Göteborg och ett i Uppsala under februari–april. Under hösten planeras för fler utbildningstillfällen, bland annat i Region syd. ”Syftet med utbildningen är att öka deltagarnas kunskap och förmåga att hantera komplicerade frågor och beslut i handläggningen av asylärenden där konversion åberopas.”
- Källa: Migrationsverket
---
