Nyligen konstaterade Riksrevisionen att det finns brister i kontrollen av bidrag till kyrkor och civilsamhälle.
– Jag tycker inte att deras slutsatser och rekommendationer är förvånande, säger Isak Reichel, chef på Myndigheten för stöd till trossamfund (SST).
Riksrevisionen har det senaste året specialgranskat fyra myndigheter, däribland SST, som fördelar pengar till civilsamhället. Och enligt Riksrevisionen förlitar sig SST och de andra myndigheterna i stor utsträckning på uppgifterna som lämnas i bidragsansökningarna. Verksamhetsbesök eller internatbaserade kontroller genomförs däremot bara i begränsad utsträckning.
När det specifikt gäller SST skriver Riksrevisionen att myndigheten befinner sig nära de bidragsmottagande organisationerna och att de därför känner varandra väl. Det framgår också att SST genomför regelbundna verksamhetsbesök, men att de inte är baserade på ”risk och väsentlighet” utan på en systematisk genomgång av geografiska områden.
– Jag har läst rapporten med stort intresse och tycker inte att deras slutsatser och rekommendationer förvånande, säger SST-chefen Isak Reichel till Dagen.
I rapporten framhåller Riksrevisionen att kontrollen av bidragsgivandet behöver förbättras. Men att Riksrevisionen riktar sina rekommendationer till regeringen – och inte till de granskade myndigheterna – ser Isak Reichel som ett kvitto på att SST:s arbete får godkänt.
– Det förefaller som att Riksrevisionen tycker att vi har gjort det vi ska med tanke på de förutsättningar vi fått från regering och riksdag.
Vill ha mer pengar
Tidigare i år ansökte SST om ökat stöd på 30 miljoner kronor för att kunna hantera ökade omkostnader samt utbetalningen till de trossamfund som är bidragsberättigade. Efter att ha läst Riksrevisionens rapport konstaterar Isak Reichel att det finns fog för detta.
– Riksrevisionen noterar att SST har mindre resurser till granskning och kontroll jämfört med myndigheter med liknande bidragsgivning, något vi påpekade i det budgetunderlag som vi skickade till regeringen i februari.
När Dagen nyligen träffade projektledaren för Riksrevisionens granskning, Leif Svensson, konstaterade han att fusk med bidrag är ett missbruk av skattebetalarnas pengar och att det samtidigt innebär att legitim verksamhet riskerar att trängas bort.
– Bara misstanken om fusk och missbruk undergräver dessutom förtroendet för bidragsgivningen, staten och civilsamhället. Det finns många negativa konsekvenser av bidragsfusk, sa han och tillade att statens bidrag till civilsamhället ”av tradition har byggt på tillit”.
– Och det är ju vackert så. Men samhället har förändrats över tid. Vi har fått mer bedrägerier och bedragarna söker sig till ställen där det är lätt att komma åt pengar.
”Stort förtroende för trossamfunden”
På en rak fråga till Isak Reichel om han har fått rapporter från sina medarbetare där de beskriver problem med bristande tillit svarar han nej.
– Vi har stort förtroende för trossamfunden och jag har inte någon känsla av att det förekommer omfattande medvetet fusk.
En stor skillnad mellan SST och de tre andra specialgranskade myndigheterna är att SST inte bedömer vilka organisationer som är bidragsberättigade. I fallet med trossamfunden görs detta av regeringen. När de tidigare regeringen presenterade propositionen ”Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället” ingick ett förslag om att flytta detta ansvar till SST. Detta är något som SST ser positivt på – och Riksrevisionen skriver också i sin rapport att en sådan delegering skulle kräva utökade resurser till myndigheten – men i och med att den nya regeringen återkallade proposition i höstas är frågan för tillfället vilande.
[ Granskning av biträden i migrationsärenden visar stora brister ]
---
Fakta: Statliga stöd till trossamfund
- Varje år förmedlar SST drygt 80 miljoner kronor till ett 40-tal trossamfund i Sverige. Den i särklass största delen utgörs av generella organisationsbidrag, men trossamfunden kan även söka pengar till verksamhets- och projektbidrag.
- Organisationsbidraget fördelas till alla bidragsberättigade trossamfund i form av ett basstöd. Bidraget beräknas utifrån antalet så kallade betjänade, vilket motsvarar trossamfundets medlemmar och regelbundna deltagare i trossamfundets verksamhet. Organisationsbidrag ges till trossamfunden centralt som därefter fördelar det vidare till de lokala församlingarna.
- Verksamhetsbidraget består av ett bidrag för teologisk utbildning vid fyra teologiska högskolor samt ett bidrag till andlig vård inom sjukvården.
- Projektbidraget kan sökas av de bidragsberättigade trossamfunden eller deras församlingar. Bidraget består av lokalbidrag, etableringsbidrag och särskilt utbildningsbidrag.
---
