Nyheter

Tydlig förändring i pingst: Även barndöpta tillåts bli medlemmar

Tidningen Dagens undersökning av pingstförsamlingarnas stadgar visar att stor förändring de senaste tio åren:

Antalet pingstförsamlingar som har stadgar där det står att endast troendedöpta kan bli medlemmar blir allt färre. Enligt en ny Dagenundersökning finns i dag ett sådant krav i 64 procent av landets pingstförsamlingar – motsvarande siffra 2013 var 83 procent.

Sveriges största pingstförsamling, Filadelfiakyrkan i Stockholm, håller just nu på att revidera sina stadgar. Ambitionen hos församlingsledningen är att tillåta medlemskap även för barndöpta. För tio år sedan – 2013 – var frågan också på tapeten. När förslaget presenterades den gången väckte det stor uppståndelse i pingströrelsen. Vissa avvisade bestämt förslaget – andra välkomnade det. I slutändan drogs dock förslaget, efter intern kritik, tillbaka.

Sedan dess har det varit relativt tyst i frågan. Men under ytan har en hel del hänt.

Dagen har kontaktat föreståndarna i Sveriges pingstförsamlingar för att fråga hur deras stadgar ser ut i dag. Även 2013 skickade Dagen ut enkätfrågor om dop och medlemskap och för att kunna jämföra resultaten valde vi att ställa samma frågor den här gången.

2013
  • Vad står om medlemskap och dop i er församlings stadgar?
  • Arbetar ni med stadgarna kring medlemskap och dop?
  • Hur ser ni på barndop i er församling?
2023

Störst förändring har utan tvekan skett när det gäller stadgarna. 2013 svarade 83 procent av föreståndarna att stadgarna krävde troendedop för medlemskap medan 4 procent svarade att stadgarna tillät barndöpta medlemmar. Därutöver uppgav 13 procent att de antingen jobbade i en samarbetsförsamlingen eller att stadgarna inte stämde överens med något av alternativen.

I dag uppger samtidigt 64 procent av föreståndarna att troendedop är ett krav medan 14 procent svarar att barndöpta kan bli medlemmar. (Några av föreståndarna uppger att dopet inte är medlemsgrundande.)

Andelen samarbetsförsamlingar där barndop accepteras har under samma period ökat markant. 2013 svarade 7 procent av föreståndarna att de arbetade i en församling som utöver Pingst FFS tillhörde minst ett annat samfund. I dag svarar 13 procent att så är fallet. Lägger man ihop dessa med de församlingar som enbart tillhör Pingst FFS, men som ändå säger ja till barndöpta medlemmar, blir resultatet att 26 procent av de svarande pingstförsamlingarna i Sverige tillåter att barndöpta blir medlemmar.

Färre jobbar med sina stadgar

Och antalet pingstförsamlingar som välkomnar barndöpta att bli medlemmar ser inte heller ut att minska. Exempelvis uppger flera av församlingarna, vars stadgar enbart tillåter troendedöpta medlemmar, att de antingen befinner sig i en process där frågan diskuteras eller att ett samtal om stadgarna precis har inletts.

En föreståndare skriver att deras församlingsstadgar inte förbjuder dem att välkomna barndöpta som medlemmar. Föreståndaren uppger vidare att de i dagsläget inte jämställer barndop med troendedop, men de ”är i samtal som lutar åt att vi gör så framöver”.

En annan föreståndare skriver att ”samtalet lever” eftersom det finns flera barndöpta individer som är med i verksamhetens olika delar och är en del av gemenskapen utan att vara troendedöpta.

En tredje föreståndare uppger att de är ”i skede att ompröva nuvarande hållning”.

I sammanhanget kan det också vara intressant att notera att antalet församlingar som just nu arbetar med stadgarna kring medlemskap och dop faktiskt har halverats från 2013 till i dag. För tio år sedan svarade 27 procent att de jobbade med stadgarna. Nu är siffran 13 procent. Skillnaden beror i första hand på att fler församlingar i dag uppger att de har äldre stadgar som de är nöjda med, eller att de ändrade sina stadgar då de gick ihop med en annan kyrka från ett annat samfund.

”Medlemmar i själva dopakten”

Men det är inte så enkelt som att utvecklingen enbart går i en riktning där allt fler pingstförsamlingar välkomnar barndöpta som medlemmar. Det finns flera exempel på det motsatta. En föreståndare i en pingstförsamling svarar i enkäten att även barndöpta i dagsläget kan bli medlemmar. Men enligt föreståndaren reflekteras detta inte i församlingens praktik, “vi undervisar bara troendedop, praktiserar bara troendedop”. Föreståndaren skriver att stadgarna därför “är under ändring till att bara omfatta troendedöpta”.

Emanuel Alenklint, föreståndare i Pingstkyrkan i Väsby.

Och i vissa fall har församlingarna, efter bearbetning, landat i att troendedopet ska vara kvar som krav för medlemskap.

”För några år sedan hade vi en process angående dopet. Resultat blev att vi fortsätter att följa det vi har trott på under hela församlingens historia, det vill säga troendedop för medlemskap”, skriver en föreståndare.

I Pingstkyrkan i Väsby i norra Stockholm bearbetades stadgarna för några år sedan. Resultatet blev att församlingen valde att stå kvar vid ett betonande av troendedopet som medlemsgrundande.

– Skillnaden är att församlingsmötet bara välkomnar de som kommer in vid flyttbetyg. De som döper sig i församlingen blir dock medlemmar i själva dopakten, säger föreståndaren Emanuel Alenklint.

Frågan lades på is

Pingstkyrkan i Hjo har arbetat med sina stadgar i flera år.

– Vi lever i en verklighet där människor kommer till oss, finns med i vår församlings verksamhet och som bekänner sig till sitt barndop, säger föreståndaren Veronica Åsebrant till Dagen.

– I praktiken är de redan medlemmar, men inte på pappret.

Veronica Åsebrant, pastor i Pingstkyrkan i Hjo.

Frågan har lyfts på flera församlingsmöten, i samtalsgrupper och i öppna dialoger. I hemgrupper och i predikningar har dopets betydelse samtidigt betonats ännu tydligare. Medlemmar har själva fått möjlighet att berätta vad dopet har betytt i deras liv. Församlingen har dessutom besökts av pastorer i andra församlingar som har delat med sig av sina erfarenheter från liknande processer.

Veronica Åsebrant poängterar att detta inte är något som man ska ta enkelt på och när församlingen för några veckor sedan skulle rösta om ett konkret stadgeändringsförslag (som hade öppnat för barndöpta medlemmar) blev resultatet att frågan lades på is tills vidare.

Pastorala undantag förekommer

När det gäller frågan om hur församlingarna ser på barndop, finns det inte några tydliga skillnader gentemot 2013. Då som nu svarar ungefär 95 procent av föreståndarna att de inte jämställer barndop med troendedop. Flera föreståndare nämner dock att det kan göras ”pastorala undantag”, i praktiken att barndöpta i vissa fall kan bli medlemmar.

”Vi har än så länge godkänt ett par barndöpta av pastorala skäl men vi erkänner deras erkännande av sitt dop, inte dopet i sig”, skriver en föreståndare som arbetar i en församling där stadgarna enbart godkänner troendedöpta medlemmar.

”Troendedop är huvudvägen, men undantag kan göras efter samtal”, skriver en annan.

Flera föreståndare som arbetar i samarbetsförsamlingar svarar att barndöpta kan bli medlemmar. Men de betonar samtidigt att de enbart förkunnar och praktiserar troendedop.

”Vi låter människor som är barndöpta bli medlemmar, men vi jämställer inte barndop med troendedop i vår undervisning”, förklarar en.

---

Fakta: Undersökningen

  • Dagen skickade enkätundersökningen till 297 föreståndare i lika många pingstförsamlingar. 138 valde att svara på åtminstone en fråga. Svarsfrekvensen var därmed 46 procent. Enkäten var öppen 13 mars–3 april.

---

Fler artiklar för dig